Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur samspel mellan barn i utomhusmiljön ser ut från ett barns perspektiv. I denna studie observerar vi samspelet i sandlådan. Vår metod har bestått av observation med videoinspelning samt barnintervjuer. Genom detta metodval har vi kunnat besvara de forskningsfrågor som vi skapat utifrån vårt syfte. Frågorna är följande; Hur ser samarbetet ut mellan barn i sandlådan på förskolan? Hur upplever barn deras eget samspel mellan varandra i utomhusmiljön i sandlådan? Resultatet visar att de flesta barn nämner sandlådan som en gemensam plats där de helst leker tillsammans. Barnen uttrycker att sandlådan är en plats där de helst inte leker om de är ensamma. Barns samarbete och samspel uppkommer i sandlådan genom att de tillsammans leker olika lekar så som bland annat rollekar. De skapar också olika konstruktioner av sanden. Barnen använder sig mest av hink och spade, och vi kan se att de är intresserade av olika naturmaterial. Kring dessa material samtalar och leker barnen på olika sätt, främst används löv som dekoration på sandtårtor och annat liknande. I vårt resultat framkommer det också att konflikter mellan barn är något som inträffar flera gånger i sandlådan. Konflikterna beror oftast på barns olika lekregler, viljor men också av förstörelse av det någon skapat. Resultat som vi fått fram har vi analyserat utifrån tidigare forskning samt teorierna som för denna studie är relevanta. De teorier som vi beört är sociokulturellt perspektiv samt pragmatismen.

Bakgrund: Demens är idag vår snabbast växande folkhälsosjukdom där personer som drabbas ofta vistas på sjukhus. Denna patientgrupp är sårbar då de många gånger inte kan uttrycka sig verbalt och är beroende av andra människors välvilja. Möten med patienter med demens kan därmed vara komplexa då dessa till stor del blir baserade på tolkning av deras kroppsspråk. Syfte: Syftet var att belysa hur en oplanerad sjukhusvistelse påverkar personer med måttlig till svår demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgörs av 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl och PsycINFO där ett induktivt förhållningssätt tillämpades vid analysprocessen. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån tre kategorier med 14 underliggande koder. De tre kategorierna var: Försämrat välbefinnande, Bristande behovstillfredsställelse och Bristande etisk omvårdnad. Det framkom att faktorer som tidsbrist, kunskapsbrist tillsammans med en inadekvat sjukhusmiljö och verksamhet bidrog till att patienter med demens ofta påverkades negativt av en oplanerad sjukhusvistelse. Slutsats: Slutsatsen av vårt resultat påvisade att det fanns ett stort behov av utveckling inom organisationsuppbyggnaden och att utbildning kring omvårdnad av patienter med demens behövde utökas inom kontexten sjukhusmiljö.

Bakgrund: I den nuvarande traditionella rapportering, som sker påsjuksköterskeexpeditionen, utesluts patient från att vara delaktig. Bedsiderapportering ärett tillvägagångsätt som erbjuder patienten att bli delaktig i sin vård.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter avbedsiderapportering inom slutenvården.Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativa och kvantitativa studiergenomfördes. En innehållsanalys utfördes på totalt åtta artiklar, där likheter ochskillnader påträffades.Resultat: Resultatet bestod av fyra kategorier: Att bli sedd som person, Att varadelaktig i sin vård, Integritet vid bedsiderapportering och Sociala relationer vidbedsiderapportering. Överlag kunde man se att patienters erfarenheter avbedsiderapportering var god inom dessa fyra kategorier. Patienter föredrog dennarapporteringsform eftersom de blev mer delaktiga jämfört med traditionell rapportering.Ett fåtal patienter ansåg att integriteten kunde äventyras vid bedsiderapportering ochvissa av informanterna föredrog en mer passiv roll där de inte blev delaktiga vid sinrapportering.Slutsats: Jämnfört med den traditionella rapporteringen ger bedsiderapporteringenpatienterna en ökad möjlighet att vara delaktiga i sin vård. För att säkert kunna övergåhelt till bedsiderapportering anser vi att fler studier måste genomföras utifrån patientensperspektiv, då det flesta idag är gjorda utifrån sjuksköterskans perspektiv. Vi ser ävenett behov av att genomföra forskning som berör bedsiderapportering ochspråkförbistringar då patienter med ett annat modersmål ökar inom vården.

No description available.

Syfte: Syftet är att visa för- och nackdelar för organisationskulturens påverkan på rekryteringen hos organisationer som är präglade av organisationskultur, samt hur en organisation avgör vilken individ som passar in. Vi ämnar beskriva eventuella risker, möjligheter och begränsningar med dessa metoder för både organisation och individ. Metodik: En flerfallsundersökning på fem organisationer inom den privata sektorn har tillämpats som undersökningsdesign med en induktiv ansats. Genom en kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer har genomförts har data producerats fram. Slutsats: Organisationskulturen präglade vad organisationerna sökte hos en kandidat mer än hur rekryteringsprocessen utformades. För att finna rätt kandidat var en realistisk företagspresentation framträdande tillsammans med utformningen av intervjun. Organisationernas rekryterade efter sina värderingar, vilka presenterades i en företagspresentation och diskuterades kring under intervjun. Fördelarna för organisationen blev minskad risk för misstolkning tillsammans med större valfrihet bland kandidater och ett verktyg för organisationen att dämpa för höga förväntningar på arbetet. Nackdelarna blev fler moment att ta ställning till vilket är resurskrävande samtidigt som flera förutsättningar krävdes för att få önskad effekt. Fanns inte rätt förutsättningar för matchningen riskerades en resurskrävande process med oförutsedda resultat. / Purpose: The purpose is to present advantages and disadvantages of how organizational culture affects the recruitment in organizations that are incused by organizational culture, and how an organization decides which individual that fits the organization. We intend to describe certain ventures, possibilities and limitations with these methods for both organization and individual. Methodology: A more case study has been applied on five organizations within the private sector as a research design, with an inductive approach. A qualitative method has been used where semi-structured interviews have been implemented from where data has been established. Conclusion: Organizational culture incused the recruitment by what they were looking for in an applicant rather than how it affected the recruitment process. To find the right applicant a realistic organizational presentation was prominent together with how the interview was designed. The organization recruited applicants after their values, which were presented by the organization and discussed during the interviews. The advantages were reduced risk of misinterpretation by applicants along with a greater possibility of choice and a tool for organizations to reduce too high expectations on employment. The disadvantages were more elements to examine while the process became resource demanding, while several conditions had to be fulfilled. If the right conditions couldn’t be obtained the risk was a resource demanding recruiting with an unforeseen result.

No description available.

Frilans som organisationsform blir allt mer populärt och siffran stiger i en utmärkande hög grad bland kvinnor. I och med ojämställdheten i samhället stöter kvinnor på många strukturella begränsningar i både arbets- och privatliv. Denna uppsats syftar till att belysa dessa två aspekter i samband med varandra, och därmed frilansande som organisationsform utifrån ett genusperspektiv. För att uppnå syftet besvarar vi frågorna om varför kvinnor frilansar och vilken betydelse frilansande har för kvinnors position i arbetslivet, med ursprung i semistrukturerade intervjuer med ett antal kvinnor inom musikbranschen. Slutsatsen tyder på att kvinnor delvis frilansar på grund av individuella faktorer men även på grund av ojämställdhet på arbetsmarknaden och genom att frilansa tar de sig förbi vissa jämställdhetshinder. Men även när de tagit sig förbi dessa hinder, medför frilansande som organisationsform andra hinder vilka gör att kvinnors drastiskt ökande frilansande inte bör påverka arbetsmarknaden till att bli mer jämställd på längre sikt. Däremot skulle så kunna ske om kvinnors frilansande utvecklades till att bli egenföretagande med anställda.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur digitaliseringen påverkar tjänsteorganisationer inom turism- och besöksnäringen.   Den metod som har använts är intervjuer med chefer och anställda i sex olika organisationer inom turism- och besöksnäringen. Examensarbetet har en induktiv ansats där den kvalitativa empirin styrt studien framåt och där teorin ger en djupare förståelse för studien.   Teorin har använts för att få en bättre förståelse för hur organisationerna arbetar med förändringar. Teorin som har använts är strategi, strategiprocess och ständiga förbättringar.   Vi har kommit fram till att omvärldens digitala förändring har en stor påverkan på organisationernas digitalisering vilket gör att verksamheterna nu försöker utveckla sina digitala kommunikationsverktyg för att nå ut till fler turister.

No description available.

Turismbranschen anses vara en av världens största näringar och har i Sverige fortsatt växa under en lång tid och i relation till Sveriges totala ekonomi och sysselsättning har turismnäringen en stor betydelse. Ett stort problem inom turismnäringen är de säsongsvariationer som präglar branschen och bland annat innebär att företag behöver anställa personal för en kort period. Det har visat sig vara svårt att få tag på personal som vill jobba under endast några veckor av året och som har de kvalifikationer som krävs för jobbet. När företagen inte kan anställa personal som helt och hållet uppfyller alla krav så är det istället viktigt att utveckla styrsystem så att personalen arbetar i enlighet med företagets mål. Det behövs olika styrsystem beroende på vilket slags arbete som ska utföras och det är arbetsuppgifterna som avgör vilken form av styrning som passar. De olika styrsystem som behandlas i denna studie är regelstyrning, resultatstyrning och kulturstyrning. För att undersöka hur chefer i säsongsbetonade turismföretag använder sig av olika former av styrning genomfördes intervjuer med chefer som hade personalansvar. Efter genomförda intervjuer sammanställdes materialet och analyserades. Det framkom slutligen att cheferna hade varierande tillvägagångssätt i sin styrning av de säsongsanställda, men att likheter kunde hittas mellan deras styrsätt. De flesta använde sig av regelstyrning i varierande utsträckning men kombinerade även regler och detaljerade arbetsbeskrivningar med att sätta upp mål och skapa gemenskap i företaget. Men det allra viktigaste, vilket alla chefer poängterade, var att det var den säsongsanställdas personlighet som avgjorde om personen skulle anställas, vilken form av styrning och till vilken grad styrningen behövdes.