Studien sökte besvara hur det kompensatoriska uppdraget uppfattades, vad som kompenserades, vilka strategier som användes samt förutsättningar för det. Social bakgrund i relation till det kompensatoriska uppdraget har genomsyrat skolans utveckling över tid och därav låg studiens fokus på det. Tidigare forskning visade att social bakgrund samt språknivå korrelerar väl med skolprestation. Data samlades in med hjälp av 18 semistrukturerade intervjuer med lärare, specialpedagoger, rektorer och skolchef från förskola till gymnasiet, mejlkonversation med tre statliga skolmyndigheter samt personliga samtal med två statstjänstemän. Studiens teoretiska utgångspunkter inbegrep intersektionalitet, specialpedagogiska perspektiv, sociokulturellt och salutogent perspektiv samt habitus. Enligt Skollagen ska skolan kompensera för elevers olika behov och förutsättningar. Trots att informanterna kompenserade för många saker, framförallt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, framkom en viss osäkerhet kring uppdraget då det var relativt okänt och dels uppfattades tolkningsbart. Förutsättningarna för uppdraget varierade. De största hindren tycktes vara brist på kommunikation kring uppdraget samt resurser. Statstjänstemännen var tydliga med att det är språket som ska kompenseras. De flesta av informanterna ansåg inte att kopplingen mellan social bakgrund samt språknivå och kompensatoriska insatser är tydlig. Många uttryckte att de kopplar social bakgrund till föräldrars förmåga att stötta sina barn med läxläsning eller ekonomiska förutsättningar. En av studiens slutsatser var att det kompensatoriska uppdraget behöver förtydligas och diskuteras i större omfattning. / This study sought to show how the compensatory mission is perceived, what is being compensated as well as which strategies are used and finally the prerequisites for the mission. Social context in relation to the compensatory mission has throughout the history of school been of importance and it is therefore a focal point in this study. Previous research showed that social context as well as language skills corresponds well to a student's school performance. The data collection method was semi structured interviews with a total of 18 teachers, special educators, headmasters and a headmaster of education, from nursery and preschool to high school. Data were also collected from three national school authorities and two officials. The theoretical framework included different perspectives such as intersectional, special education, sociocultural, salutogenic and habitus. According to the school law, the school ought to compensate for the different needs and prerequisites of the students. Despite the fact that the informants compensated for many things, in particular neuropsychiatric disabilities, an uncertainty concerning the mission arose since it was relatively unknown and was apprehended as interpretable. The prerequisites for the mission varied. The mayor obstacles for the mission seemed to be lack of communication regarding the mission and resources. The two officials were explicit concerning that it is the language that should be compensated for. The informants did not find the connections between social background and compensatory input or language clear. Nevertheless, they saw a coupling between social background and parents´ ability to support their children with homework or economic preconditions. One of the conclusions of the study was that the compensatory mission needs to be clarified and be discussed to a greater extent.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-156432 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Berglund, Monica, Tallbom, Ann-Sofie |
| Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds