Return to search

„Familie“ als Diskursobjekt : Veränderungen im Spiegel des Sprachgebrauchs der Presse seit den 1960er Jahren in Deutschland und Schweden / "Family" as a Discursive Object : Changes in Language Use in the Press since the 1960s in Germany and Sweden

The concept of "family" has undergone major changes over the past 50 years. This thesis examines changes in attitudes and values that can be detected in German and Swedish during this time. In order to investigate these changes in the concept of "family" I have analyzed how the German focus word Familie and the Swedish focus word familj are used in newspaper articles from the 1960s, 1980s and early 2000s. The empirical data consists of German and Swedish newspaper corpora from the three different periods. The theoretical point of departure is a social constructionist perspective, where family is considered to be something constructed and negotiated in language use. The method is corpus linguistic discourse analysis: compound words, collocations and multi-word patterns that include the focus words are analyzed using large text corpora. The study is both about changes in HOW the words familj and Familie are used and WHAT is said about the family in public language use. The thesis shows changes in both Swedish and German language use. I conclude that two different sub-concepts are being constructed and negotiated: the family as a GROUP OF PERSONS and family as a WAY OF LIVING TOGETHER. As regards the family as a group of persons this sub-concept has undergone major changes during the period studied. Differences in Swedish and German language use indicate more and sometimes earlier changes in the Swedish concept of family. The sub-concept of family as a way of living together is more constant. The observed changes can also be seen against a background of Swedish and German conceptual norms of family that do not change to the same extent. New family structures such as nätverksfamiljer (reconstituted families) and regnbågsfamiljer (rainbow families) are partly constructed as deviations from these conceptual norms. The thesis also shows that the sub-concept of family as a group of persons has become even more complex, especially in Swedish language use and particularly in so-called bio boxes, where pets are mentioned as family members and couples without children label themselves as familj. / Begreppet ”familj” har genomgått stora förändringar de senaste 50 åren. I den här avhandlingen studeras vilka förändringar i synsätt och värderingar som kan upptäckas i det tyska och det svenska språkbruket under denna tid. För att undersöka dessa förändringar i begreppet ”familj” analyseras hur det tyska fokusordet Familie och det svenska fokusordet familj används i tidningstext från 1960-talet, 1980-talet och början av 2000-talet. Det empiriska materialet består av tyska och svenska tidningskorpusar från de tre olika perioderna. Den teoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, där familj betraktas som någonting som konstrueras och förhandlas i språkanvändning. Metoden är korpuslingvistisk diskursanalys: med hjälp av stora textkorpusar analyseras sammansatta ord, kollokationer och flerordsmönster där fokusorden ingår. Det handlar här både om förändringar i HUR orden familj och Familie används och i VAD som sägs om familj i offentligt språkbruk. Avhandlingen visar på förändringar i både den svenska och den tyska språkanvändningen. Jag kommer fram till att två olika delbegrepp konstrueras och förhandlas: familj som PERSONGRUPP och familj som SAMLEVNADSFORM. När det gäller familj som persongrupp genomgår det delbegreppet stora förändringar under den studerade tidsperioden. Förändringarna visar sig vara större och ibland tidigare i det svenska materialet än i det tyska materialet. Delbegreppet familj som samlevnadsform är mer konstant. De förändringar som kan observeras sker också mot en bakgrund av svenska och tyska normbilder av familj, som inte förändras i samma grad. Nya familjebildningar som nätverksfamiljer och regnbågsfamiljer konstrueras delvis som avvikelser från dessa normbilder. Avhandlingen visar också att delbegreppet familj som persongrupp blir allt mer mångfacetterat, särskilt i svenskt språkbruk och i synnerhet i s.k. faktarutor, där även husdjur nämns som familjemedlemmar och par utan barn får etiketten familj.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-70118
Date January 2011
Creatorsvan der Woude, Ida Nynke
PublisherLinköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping : Linköping University Electronic Press
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageGerman
Detected LanguageSwedish
TypeDoctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationLinköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 540, Studies in Language and Culture, 1403-2570 ; 19

Page generated in 0.0031 seconds