Sedan det officiella bildandet av EU så har idén om en gemensam europeisk identitet funnits. Både EU och Sverige har försökt förverkliga denna idé – det finns däremot forskning som tyder på att det är ett tämligen svårdefinierat koncept. I läroplanen för gymnasieskolan finns en formulering rörande utvecklandet av elevernas europeiska identitet. I och med dess svårdefinierade natur så väcker det frågan kring hur lärare själva konceptualiserar en europeisk identitet, vilket besvarar föreliggande studies syfte. Dessutom är det meningen att synliggöra lärares resonemang kring möjligheter och utmaningar som finns med att undervisa om en europeisk identitet. Således har en kvalitativ intervjustudie genomförts där sju verksamma samhällskunskapslärare intervjuats och analyserats utifrån en social identitetsteori. Resultatet av studien visade att det saknas en samstämmighet bland lärarna gällande vilka aspekter som kan utgöra en del av en europeisk identitet. Sekularism, mångkulturalism och kontinentens historia framstod som de främsta aspekterna, men varenda aspekt ifrågasattes kontinuerligt av samtliga lärare. Det fanns en brist på möjligheter bland de intervjuade lärarna som menade att EU och identitet utgjorde självklara förutsättningar men att det kräver ett visst intresse från läraren själv. Vid talan om utmaningar så fann de intervjuade lärarna bland annat att det är en svårdefinierad fråga, ett obekvämt ämne för vissa lärare och framför allt en brist på förankring i ämnesplanen, vilket gör att det europeiska hamnar i skymundan. Den nationella och globala identiteten ges mer utrymme i ämnesplanen och således är det naturligt att dessa behandlas mer i klassrummet. / Ever since the foundation of the European Union, the idea of a common European identity has existed. Both the EU and Sweden have tried to make this idea come into fruition – however, previous research indicate the difficulty in defining this concept. In the Swedish curriculum for upper-secondary school, there is a formulation regarding developing the students’ European identity. Due to its difficulty to define, it raises the question regarding how teachers themselves conceptualize a European identity, which explains the main purpose of this study. Another objective was to investigate teachers reasoning regarding the potential possibilities and challenges when teaching about a European identity. Therefore, a qualitative interview study was conducted where seven active civics teachers were interviewed and analyzed using a social identity theory. The results of the study pointed to a lack of consensus among the teachers regarding what aspects to include in a European identity. Secularism, multiculturalism and the continent’s history emerged as the most prevalent aspects; however, each aspect was continually disputed by every teacher. There was also a lack of possibilities presented. EU and identity were the most obvious in terms of core content, but it requires a certain interest from the teacher. The interviewed teachers brought up several challenges, including its difficulty to define, its uncomfortable nature and, above all, its absence from the course curriculum. This effectively sidelines the European identity from making any significant appearance. The national and global identity are present in the course curriculum and are therefore given a higher priority.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-53422 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Hernandez Pérez, Adrian |
| Publisher | Jönköping University, Didaktik i Samhällsämnena |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0032 seconds