This essay aims to explore in what way a biased reporting from the media can contribute to a weakening trust among youngsters that politicians can solve problems existing in Sweden as a growing percentage either partly or fully believes are the case. This is stated in a poll issued by the company Ungdomsbarometern AB. During the last year the percentage has risen nine percentiles to 56 % of youngsters aged 15 – 24. In an empirical study the news coverage regarding gang violence in the Swedish news distributors Aftonbladet and SVT is studied under the period September 4 – October 4. The study shows that perspectives in the news coverage that are leaning towards a descriptive an reactive manner as well as descriptions of gangs and gang members are hugely overrepresented. These angles accounts for between 50 and 67 percent of all studied publications. On the other hand perspectives that are more proactive and geared towards possible solutions or alleviations to the crisis with gang violence are very much underrepresented. These perspectives accounts for less than 20 percent of all studied publications. The results of the studies is then analyzed through the filter of the British sociologist Steven Lukes so called third dimension of power – that is power without conflict between parties and without intention, a sort of “power over thought”, maintained somehow by the continuing prevalence of the existing ongoing social order (to put it very briefly). Seen through the lens of Lukes conception of power it is then argued in the essay that it does matter how events in society are described in the media. A strongly biased media coverage of an issue in society does exercise an element of mind over thought and might, drawing on Lukes conception of power, contribute to perhaps some extent to an image among the public that the politicians doesn’t have control over the situation with gang violence and thus trust in what politicians could achieve might begin to erode. In the essay it is suggested that teachers in social sciences (“samhällskunskap”) could act as a counterweight to biased media reporting and lift perspectives that are underrepresented in media. It is also suggested that teachers in social sciences promotes discussions and debates and prioritizes the task to foster democratic engaged citizens. / Denna uppsats har som mål att utforska på vilket sätt en vinklad nyhetsrapportering från media kan bidra till ett minska förtroende hos ungdomar till att politiker kan lösa problem som finns i Sverige, något som en växande procentandel antingen delvis eller helt anser är fallet. Detta är resultatet av en enkät gjord av företaget Ungdomsbarometern AB. Under det senaste året har procentandelen ökat med nio procentenheter till 56 % av ungdomar i åldern 15 – 24 år. I en empirisk studie av Aftonbladets och SVT nyhetsbevakningen av gängkriminalitet undersöktes publiceringar under perioden the period September 4 – 4 Oktober. Undersökningen visar att perspektiv i nyhetsbevakningen som är deskriptiva och reaktiva , liksom perspektiv där gäng och gängmedlemmar beskrivs är starkt överrepresenterade. Dessa vinklar står för mellan 50 och 67 procent av alla studerade publiceringar. Å andra sidan är perspektiv som är mer proaktiva och inriktade mot möjliga lösningar eller lindringar av gängvåldskrisen starkt underrepresenterade. Dessa perspektiv står för mindre än 20 procent av alla studerade publiceringar. Resultatet av studien analyseras sedan genom användandet av den brittiske sociologen Steven Lukes så kallade tredje maktdimension, det vill säga makt utan konflikt mellan parter och utan intention – en slags ”makt över tanken”, upprätthållen på sätt och vis genom det fortgående upprätthållandet av den rådande pågående sociala ordningen (mycket kort sammanfattat). Sett genom Lukes “maktlins” argumenteras det sedan i uppsatsen för att det faktiskt spelar roll hur händelser I samhället beskrivs I media. Baserat på Lukes maktbegrepp kan en starkt vinklad mediebevakning av en samhällsfråga utöva en slags makt över tanken och kanske i viss utsträckning bidra till en bild hos allmänheten att politiker inte har kontroll över situationen med gängkriminalitet, och därmed kan tilltron till vad politiker kan tänkas kunna uppnå börja erodera. I denna uppsats argumenteras det för att samhällskunskapslärare skulle kunna fungera som en motvikt när vissa perspektiv i medias rapportering i en samhällsfråga har större utrymme i den samlade nyhetsrapporteringen i samhällsfrågan, medan andra perspektiv har mindre utrymme. Det föreslås också att samhällskunskapslärare uppmuntrar diskussioner och debatter och prioriterar uppdraget att fostra demokratiska och engagerade medborgare.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-100035 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Liljesköld, Magnus |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds