Studien beskriver fyra gymnasielärares uppdrag som mentorer. Lärarnas uppdrag är inte knutet till ett specifikt skolämne utan avser en administrativ och stödjande funktion kring en avgränsad grupp elever eller en klass. Uppdraget som mentor har studerats utifrån det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, som är influerat av det sociokulturella perspektivet. Syftet med studien är att kartlägga, beskriva och analysera lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion. Studien har bedrivits utifrån en etnografisk ansats med deltagande observationer. Inom ramen för den deltagande observationen har genomförts olika former av samtal och intervjuer. Urvalet av mentorer är ett medvetet urval. Det betyder att studien beskriver mentorer med tydligt engagemang i sitt uppdrag. Under ett läsår har fyra mentorer, deras klasser samt nio fallelever följts. Studien visar att i de fall då mentorskapet fungerar väl tycks mentorn få en unik position för överblick av sina ansvarselevers skolsituation. I två av de studerade klasserna är lärandesituationen inledningsvis problematisk både för enskilda elever och klassen som helhet och studien visar hur mentorn kan vända på situationen. Mentorns utvecklings- och mentorssamtal med sina ansvarselever tycks skapa dialogiska läranderum, som ger mentorn en helhetsbild av den enskilde elevens skolsituation. Överblicken ger mentorn möjligheter att bygga upp ett eget kunskapssystem kring eleven. Detta kunskapssystem tycks sedan ge mentorn underlag för att påverka skolans strukturer och öka elevens utrymme för lärande och delaktighet både på individ- och gruppnivå. Studien avtäcker dock flera kritiska aspekter för mentorns genomförande av sitt uppdrag. Mentorernas samarbete med övriga lärare och arbetslag kring elever i behov av särskilt stöd är inte utvecklat på skolnivå. Styrningen och utformningen av uppdraget är upp till den enskilde mentorn. Det råder brist på tid för uppdragets genomförande samt läraren har ingen utbildning för uppdraget. Sammantaget synliggörs på skolnivå en risk för brist på likvärdigt bemötande av alla elever. / The study describes four upper secondary school teachers’ assignments as mentors. The teachers’ task is not tied to a specific school subject, but refers to an administrative and supportive role regarding a distinct group of students or a class. The mentoring assignment has been studied from a communicative relational perspective, which is influenced by the socio-cultural perspective. The aim of this study is to identify, describe and analyze the teacher’s assignment as mentor in terms of both content and function. The study has been conducted using an ethnographic approach with participant observations. Within the framework of participant observation, different types of conversations and interviews were carried out. The choice of mentors by purposeful sampling entails that the study describes mentors with a clear commitment to their assignments. Four mentors, their classes, and nine case-students have been followed over the course of a school year. The results of the study show that in those cases in which mentorship works well, it seems that the mentor has a unique position for overview of the school situation of pupils he or she mentors. In two of the classes studied, the learning situation is initially problematic for both individual students and the class as a whole, and the study shows how the mentor can turn the situation around. The dialogue between mentor and student seems to create a space for mutual learning and to provide a good overall picture of the pupil’s school situation. The overview gives the mentor an opportunity to build up his or her own knowledge system about the pupil. This knowledge system seems to then provide the mentor a basis for influencing the school’s structure and increasing the students’ opportunities for learning and participation at both individual and group level. The study reveals, however, several critical aspects for the mentor’s performance of his or her mandate: The mentors’ collaboration with other teachers and teams of professionals regarding pupils in need of special support is not developed at the school level; the management and design of the assignment are left up to the individual mentors; there is a lack of time for carrying out the assignment; and teachers lack training for the assignment. Generally evident at the school level is a risk of lack of equal treatment of all students.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-14935 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Nordevall, Elisabeth |
| Publisher | Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Övrig skolnära forskning, Jönköping : Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Dissertation. School of Education and Communication, 1652-7933 ; 12 |
Page generated in 0.0034 seconds