Leken har en central plats i förskolan och har positiva effekter för barns utveckling och lärande. I förskolan är barnens lek och spontana aktiviteter beroende av hur de vuxna organiserar och strukturerar upp vardagen i vuxenledda aktiviteter och rutinsituationer. Syftet med denna studie var att undersöka hur barns sociala samspel tas i uttryck och på vilket sätt skiljer sig samspelet i de spontana respektive styrda aktiviteterna på förskolan. För att försöka synliggöra barnens samspel har vi genomfört observationer med inspiration av etnografi som metod. Vi har tagit i beaktande att vi som observatörer tolkar barnens sampel vilket kommer att påverka hur resultatet ser ut. Det betyder att vårt resultat bygger på våra upplevelser utifrån de observationer vi genomfört, varför resultatet inte utgörs av en absolut sanning. Studiens resultat visar att barnens samspel skiljer sig åt i de spontana respektive styrda aktiviteterna. I de spontana aktiviteterna visade barnen bland annat en vilja att kommunicera och lösa problem på egen hand, barnens aktiviteter innehöll fler inslag av fantasilek och förhandlingar om roller. Under de styrda aktiviteterna rörde sig barnens samspel flera gånger om att anpassa sig efter förskolans normer och regler, till exempel att sitta still på samlingen och räcka upp handen. Resultatet visade även ett framträdande drag i barnens samspel i form av tyst kommunikation. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

När IT-bubblan växte så enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. När bubblan sedan sprack gick många företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande läxa och blev tvungna att tänka mer långsiktigt. Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behålla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar därför på de aspekter som i första hand inte är av monetär karaktär, såsom en hög lön, aktier eller optioner. Uppsatsen innehåller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra två intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anställd. De grundläggande frågorna handlar om hur man arbetar med att få IT-konsulter att trivas på jobbet och hur man arbetar med att vara ett attraktivt företag på arbetsmarknaden. Combitech var ett mycket bra företag att genomföra studien på. Det beror till stor del på att Combitech har en platt organisation där konsulterna är sina egna chefer, vilket medför en stor frihet och därtill mycket eget ansvar. Kombinationen av att cheferna har en mer stödjande roll och IT-konsulternas fria arbetssätt ger grund till innovation och fritt tänkande, där IT-konsulterna får använda sin kompetens till fullo. Det ger också utbildningsperspektivet ett nytt djup. Studien visar att det finns företag som arbetar mycket målmedvetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för arbetssökande, utan att för den skull göra sig känd för att betala enorma löner. Combitech visade sig vara ett gott exempel på ett företag som arbetar aktivt och metodiskt med personalutveckling i den form vi avsåg att studera.

<p>När IT-bubblan växte så enormt under slutet av 90-talet pumpade investerare in kapital i företagen. Mycket av pengarna gick till enorma löner, speciellt till dem som var riktigt kunniga. När bubblan sedan sprack gick många företag omkull, och de som trots allt klarade sig fick en svidande läxa och blev tvungna att tänka mer långsiktigt.</p><p>Med den bakgrunden tyckte vi det var intressant att se hur IT-företag gör idag för att behålla kompetens, utan att för den skull betala astronomiska löner. Vi fokuserar därför på de aspekter som i första hand inte är av monetär karaktär, såsom en hög lön, aktier eller optioner.</p><p>Uppsatsen innehåller en fallstudie av Combitech. Vi har valt att göra två intervjuer, en intervju med en chef och en intervju med en anställd. De grundläggande frågorna handlar om hur man arbetar med att få IT-konsulter att trivas på jobbet och hur man arbetar med att vara ett attraktivt företag på arbetsmarknaden. Combitech var ett mycket bra företag att genomföra studien på. Det beror till stor del på att Combitech har en platt organisation där konsulterna är sina egna chefer, vilket medför en stor frihet och därtill mycket eget ansvar. Kombinationen av att cheferna har en mer stödjande roll och IT-konsulternas fria arbetssätt ger grund till innovation och fritt tänkande, där IT-konsulterna får använda sin kompetens till fullo. Det ger också utbildningsperspektivet ett nytt djup.</p><p>Studien visar att det finns företag som arbetar mycket målmedvetet med att vara en attraktiv arbetsgivare för arbetssökande, utan att för den skull göra sig känd för att betala enorma löner. Combitech visade sig vara ett gott exempel på ett företag som arbetar aktivt och metodiskt med personalutveckling i den form vi avsåg att studera.</p>

Studien beskriver fyra gymnasielärares uppdrag som mentorer. Lärarnas uppdrag är inte knutet till ett specifikt skolämne utan avser en administrativ och stödjande funktion kring en avgränsad grupp elever eller en klass. Uppdraget som mentor har studerats utifrån det kommunikativa relationsinriktade perspektivet, som är influerat av det sociokulturella perspektivet. Syftet med studien är att kartlägga, beskriva och analysera lärarens uppdrag som mentor såväl när det gäller innehåll som funktion. Studien har bedrivits utifrån en etnografisk ansats med deltagande observationer. Inom ramen för den deltagande observationen har genomförts olika former av samtal och intervjuer. Urvalet av mentorer är ett medvetet urval. Det betyder att studien beskriver mentorer med tydligt engagemang i sitt uppdrag. Under ett läsår har fyra mentorer, deras klasser samt nio fallelever följts. Studien visar att i de fall då mentorskapet fungerar väl tycks mentorn få en unik position för överblick av sina ansvarselevers skolsituation. I två av de studerade klasserna är lärandesituationen inledningsvis problematisk både för enskilda elever och klassen som helhet och studien visar hur mentorn kan vända på situationen. Mentorns utvecklings- och mentorssamtal med sina ansvarselever tycks skapa dialogiska läranderum, som ger mentorn en helhetsbild av den enskilde elevens skolsituation. Överblicken ger mentorn möjligheter att bygga upp ett eget kunskapssystem kring eleven. Detta kunskapssystem tycks sedan ge mentorn underlag för att påverka skolans strukturer och öka elevens utrymme för lärande och delaktighet både på individ- och gruppnivå. Studien avtäcker dock flera kritiska aspekter för mentorns genomförande av sitt uppdrag. Mentorernas samarbete med övriga lärare och arbetslag kring elever i behov av särskilt stöd är inte utvecklat på skolnivå. Styrningen och utformningen av uppdraget är upp till den enskilde mentorn. Det råder brist på tid för uppdragets genomförande samt läraren har ingen utbildning för uppdraget. Sammantaget synliggörs på skolnivå en risk för brist på likvärdigt bemötande av alla elever. / The study describes four upper secondary school teachers’ assignments as mentors. The teachers’ task is not tied to a specific school subject, but refers to an administrative and supportive role regarding a distinct group of students or a class. The mentoring assignment has been studied from a communicative relational perspective, which is influenced by the socio-cultural perspective. The aim of this study is to identify, describe and analyze the teacher’s assignment as mentor in terms of both content and function. The study has been conducted using an ethnographic approach with participant observations. Within the framework of participant observation, different types of conversations and interviews were carried out. The choice of mentors by purposeful sampling entails that the study describes mentors with a clear commitment to their assignments. Four mentors, their classes, and nine case-students have been followed over the course of a school year. The results of the study show that in those cases in which mentorship works well, it seems that the mentor has a unique position for overview of the school situation of pupils he or she mentors. In two of the classes studied, the learning situation is initially problematic for both individual students and the class as a whole, and the study shows how the mentor can turn the situation around. The dialogue between mentor and student seems to create a space for mutual learning and to provide a good overall picture of the pupil’s school situation. The overview gives the mentor an opportunity to build up his or her own knowledge system about the pupil. This knowledge system seems to then provide the mentor a basis for influencing the school’s structure and increasing the students’ opportunities for learning and participation at both individual and group level. The study reveals, however, several critical aspects for the mentor’s performance of his or her mandate: The mentors’ collaboration with other teachers and teams of professionals regarding pupils in need of special support is not developed at the school level; the management and design of the assignment are left up to the individual mentors; there is a lack of time for carrying out the assignment; and teachers lack training for the assignment. Generally evident at the school level is a risk of lack of equal treatment of all students.