1 |
IKT i förskolan : Ett verktyg för framtiden / ICT in a preschool environment : A tool for the futureAndersson, Jessica, Haugen, Catarina January 2015 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder IKT som pedagogiskt verktyg i barngrupp i förskolan. Vidare syftar studien till att undersöka förskollärares förhållningssätt till IKT samt i vilken utsträckning de anser det viktigt att skapa möjligheter för barn att använda IKT i förskolan. I studien undersöks även förskollärares uppfattning av eventuella pedagogiska vinster med samt hinder för användande av IKT. Studien är av kvalitativ art och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare verksamma inom en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet visar att det finns en generell uppfattning om att det är viktigt att barn i förskolan får möta och använda sig av IKT för att utveckla sin digitala kompetens samt att IKT är ett användbart verktyg för att främja barns utveckling och lärande inom olika områden. Vidare synliggör resultatet att det finns vissa hinder som försvårar användande av IKT i förskolan. En slutsats är att IKT i förskolan används på olika vis och i olika stor utsträckning beroende på faktorer som förskollärares förhållningssätt till IKT samt tillgång till teknisk utrustning.
|
2 |
Användning av IKT i matematikundervisning : En intervjustudie med matematiklärare 7-9Alshemas, Rand January 2017 (has links)
Studiens syfte är att undersöka de IKT med fokus på digitala verktyg som lärare använder i matematikundervisning idag och vilka mål de har med att integrera digitala verktyg. I studien presenteras olika digitala verktyg som används i matematikundervisning, följt av en kort analys. Studiens genomfördes genom intervjuer med åtta lärare som undervisar matematik för elever (7-9) och gymnasiet (kurser i grundnivå (7-9)/introduktionsprogrammet). Intervjuerna skedde genom träff (muntliga intervjuer) eller genom mejl(datorstödda intervjuer). Studien lyfter fram lärarens roll i elevens lärande med och utan digitala verktyg. Lärarna som har deltagit i studien har olika erfarenheter, arbetssätt och olika syn på användning av digitala verktyg i matematikundervisning. Vissa lärare tycker att det är värdefullt att integrera digitala verktyg i matematikundervisning och att det kan motivera eleverna samt komplettera det som görs i klassrummet. Matematiklärare som väljer att integrera digitala verktyg i undervisningen gör det för att t.ex. att öka elevernas motivation, skapa ökad måluppfyllelse och underlätta lärarens arbete. Andra visar inte samma intresse för användning av digitala verktyg. De senare anser att matematikundervisning med digitala verktyg inte kan säkerställa elevernas förståelse av ämnets innehåll. Enligt dessa mattelärare är digitala verktyg endast ett komplement till den traditionella undervisningen. / <p>Matematik</p>
|
3 |
”Det kommer hela tiden nytt!” : utifrån nya förutsättningar lyfter studienpedagogers förhållningssätt och digitala kompetens i relation till att använda digitalalärverktyg i förskolan / ”It´s always changing!” : with new conditions the study raisingpedagogues approach and digital competence in relation to using digital learningtools in preschoolCarlsson, Madelene, Idewald, Mia January 2017 (has links)
Inledning Barn möter mer och mer teknik i sin vardag och det är oundvikligt att den moderna tekniken även kommer in i förskolans verksamhet (Åkerblom 2014). För att digitala medier i förskolan ska bli digitala lärverktyg och användas som just verktyg för barns lärande ställs större krav på pedagogers digitala kompetens. Detta beskrivs i Skolverkets (2016b) förslag till ny nationell IT-strategi, i strategin beskrivs kompetensutveckling som nödvändig. Alla barn ska ges samma förutsättningar till lärande och få samma möjligheter till att utmanas i en digital lärmiljö, likvärdigheten ses som viktig. Som en följd av förslaget till ny strategi finns också förslag till revidering av Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016), nya texter och formuleringar ska tydliggöra hur barns digitala kompetens ska utvecklas i förskolan. Syfte och frågeställningar Utifrån förslag till nya och förändrade styrdokument är syftet med den här undersökningen att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till digitala lärverktyg i förskolan som just verktyg för barns lärande.Frågeställningar:* Använder pedagoger digitala lärverktyg i förskolan för att skapa förutsättningar för lärande?* Hur uppfattar pedagoger sin egen digitala kompetens? Metod En kvantitativ studie med kvalitativa inslag görs, vilket innebär en enkätundersökning med färdiga svarsalternativ men även med inslag av öppna följdfrågor. Resultat Enkätundersökningens resultat visar pedagogers positiva inställning till att använda digitala lärverktyg. Det framgår även att digitala lärverktyg används som ett integrerat verktyg, detta görs vid exempelvis fotografering, informationssök och i skapande aktiviteter där olika ämnen vävs samman. Några pedagoger lyfter hur de skapar en digital lärmiljö genom att använda projicering. Samtidigt speglar resultatet en viss osäkerhet kring användning av digitala lärverktyg tillsammans med barnen i ett lärande syfte. Nästan hälften av pedagogerna använder aldrig digitala lärverktyg eller enbart några gånger per månad och majoriteten ansersig behöva kompetensutveckling. Den kompetens som innehas beskrivs ha inhämtats på egen hand utifrån eget intresse.
|
4 |
How To Play : En kvalitativ studie av gymnasieelevers användning av YouTube för att lära sig spela gitarr / How To Play : A qualitative study of upper secondary students use of YouTube in learning to play guitarLindqvist, Elias, Åhlin, John January 2013 (has links)
No description available.
|
5 |
Skolledare om digital kompetens : En studie i skolledares uppfattning, förståelse och syn av digital kompetensÖberg, Johanna January 2012 (has links)
I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens. Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens. Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar.
|
6 |
Unga människors tankar gällande digitala medier : en värld för vuxna att ta del av / Young people's thoughts regarding digital mediaSamuelsson, Hannah January 2013 (has links)
Dagens ungdomar lever i en värld där digitala medier ständigt är närvarande. I följande studie analyseras elva högstadieungdomars syn på digitala medier i en skolkontext respektive en privat/fritidskontext. Ungdomarna har fått göra sin röst hörd genom intervjuer. Generellt sett är eleverna positivt inställda till digitala medier. Digitala medier hjälper dem att kommunicera med vänner, familj, släkt och lärare samtidigt som medierna erbjuder spel, underhållning och tillhandahåller verktyg för att exempelvis skriva, hantera och spara information och skolarbeten. Ungdomarna beskriver också nackdelar, exempelvis har de svårt att kontrollera sin tid vid sociala medier och det inkräktar på deras lektioner och läxläsning hemma. Ungdomarna ger också uttryck för att de behöver bredda sin digitala kompetens eftersom de själva inte är medvetna om hur de kan använda datorn på ett effektivt sätt vid skrivning av exempelvis skolarbeten i hem och skola. Studiens resultat är att ungdomar vill ha hjälp vuxna som kan stötta, begränsa och hjälpa dem till en sund relation i förhållande till digitala medier.
|
7 |
Gymnasieelevers digitala kunnande : En studie om hur elever uppfattar sig själva / High school students digital knowhow : A study about how students perceive themselvesHessvall, Daniel January 2014 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur utvalda elever uppfattar sitt digitala kunnande och hur eleverna uppfattar skolans roll i sammanhanget. Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapssyn, vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel. För att undersöka det här genomförs det först en enkätundersökning, för att få statiskt mätbart material. Där efter en sker en djupintervju med ett antal elever för att få mer förklarande svar. Undersökning genomförs i en årskurs 2 klass på ett Teknikprogram i södra Sverige. Enkätundersökningen omfattar 41 elever och djupintervjuerna omfattar 8 st. elever. Enkätundersökningen visar att eleverna inte uppfattar sig själva som experter men mer digitalt kunniga än lärarkåren. Eleverna vill ha mer dator i undervisning vilket skulle göra att de skulle känna en större lust till lärande.
|
8 |
Lärplattan, en del av förskolan? : Lärplattans funktion i relation till förskolans ämnesområden / The tablet, a part of preschool? : The tablets function in relation to the subject areas of preschoolMagnussen, Johanna, Andersson, Elin January 2015 (has links)
Syftet med studien var att synliggöra förskollärares olika erfarenheter av att arbeta med lärplattan utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Studien utgick ifrån den sociokulturella teorin och i studien användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare från fem olika förskolor. Resultatet visade att lärplattan till störst del användes som ett dokumentations- och reflektionsverktyg tillsammans med barnen. De flesta förskollärare upplevde att de behövde mer fortbildning inom IKT för att kunna använda lärplattan utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Språk, matematik och naturvetenskap var de ämnen som förskollärarna arbetade mest kring med lärplattan som komplement. I vår slutsats framkom det att förskollärare behövde goda ämnesdidaktiska kunskaper och god kompetens inom IKT för att kunna använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med läroplanens olika ämnesområden.
|
9 |
Hinder och möjligheter med programmering i läroplanenBlom, Marcus, Gidlöf, Alexander January 2018 (has links)
Studiens syfte är att undersöka praktiserande lärares syn på den läroplansförändring som skedde höstterminen 2018, där programmering införs som ett centralt innehåll i ämnena matematik och teknik.För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med fem aktiva lärare i grundskolan. Som underlag till intervjuerna kommer uppsatsen att behandla tidigare forskning om programmering i svenska skolan, samt implementeringen av programmering som skolämne i andra länder. Målet med intervjuerna var att synliggöra de hinder och möjligheter de fem lärarna såg med läroplansförändringen och vilken påverkan det i sin tur skulle ha på deras undervisningen. Resultatet av intervjuerna visar vilken syn de intervjuade lärarna har på Skolverket och kommunernas ansvar för implementationen av programmering, generationsklyftor i lärarkåren, upplevda fortbildningsbehov vid läroplansförändringar och synen på programmering.
|
10 |
Yrkeslärarens digitala kompetens : Vilka konsekvenser ger det för yrkeslärarens kunskapsutveckling? / Vocational teachers´digital skills : What consequences does it give to the vocational teachers´knowlegde development?Sandberg, Anneli January 2017 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0785 seconds