Studien behandlar hur fyra förskollärare talar om och beskriver sitt arbete med att utveckla barns digitala kompetens i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskaper om förskollärares synsätt och erfarenheter av digital kompetens i förskolan. Den metod som användes för insamling av data var kvalitativa livsvärldsintervjuer i vilka informanterna intervjuats enskilt. De frågeställningar som ligger till grund för studien är hur de tillfrågade förskollärarna talar om betydelsen av digital kompetens i förskoleålder samt hur de beskriver sitt arbete med de digitala verktygen för att utveckla barnens digitala kompetens på förskolan. Forskningsmaterialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet och de begrepp som ligger till grund för analysen är kulturella redskap och mediering, appropriering, den proximala utvecklingszonen samt scaffolding. Resultaten visar att samtliga förskollärare anser att digital kompetens är något som hör till det demokratiska samhälle vi lever i idag, vilket då även är något de anser att barnen behöver få kunskap om. Resultaten visar också att pedagogernas egen digitala kompetens samt deras syfte med användningen av digitala verktyg till stor del påverkar huruvida barnen får förutsättningar för att utveckla sin digitala kompetens. En av slutsatserna är att förskollärarnas tankar om digitaliseringen av förskolan skiljer sig från den kritik som lagts fram, som menar att det fortfarande saknas forskningsunderlag på området.

This study aims to investigate how pupils in secondary school, who are used to digital educational materials, experience reading and navigating on a computer compared to reading and navigating on paper, to what extent they read in respective format and how they choose to consume different types of texts. Moreover it aims to find out if this differs in regards to gender. To answer our questions we carried out a reading test and created a follow-up survey for the target group to answer. Our conclusions are that: digital texts might be perceived as longer than printed texts since it is more difficult to get an overview, boys seem to have less trouble navigating in digital texts than girls do because of their experience of computer games, the pupils overall spend very little time on reading but when they do there is a small favor for the digital format and that the pupils tend to favourize the printed format for consuming longer texts.

Denna studie handlar om förskollärarens erfarenheter av hur lärplattan kan integreras i det pedagogiska arbetet i förskolan och vilka möjligheter de erfar finns för barns lärande och utveckling när de använder lärplattan. Som metod valdes intervju där fem förskollärare som arbetar i tre olika förskolor i Västra-Götalandsregionen har intervjuats.  Undersökningen visar att olika förskolor ligger i olika utvecklingsfaser i sitt integrationsarbete av lärplattan i verksamheten. Förskollärarna är positiva till införandet av lärplattan i förskolan och använder den tillsammans med barnen till olika aktiviteter såsom att söka information, skapande aktiviteter, matematik och språk. Undersökningen visar också att förskollärarna anser att lärplattan behöver användas som en ”del i helheten”, dvs. som ett stödmaterial och ett kompletterande verktyg till övriga arbetssätt. Enligt förskollärarna behöver lärplattan används tillsammans med barnen till pedagogiska syfte snarare än tidsdrivande verktyg, dvs. barnens tillgång till lärplattan i förskolan skiljare från hur de använder lärplattan hemma. Dessutom visar undersökningen att lärplattan bidrar till olika möjligheter till barns utveckling och lärande. Barnen får utveckla sitt sociala samspel språk, matematik, kreativitet, motorik etcetera, enligt förskollärarna.

Syftet med studien har varit att skapa mig en djupare förståelse för förskolepedagogers uppfattningarkring uppfattning kring informations- och kommunikationsteknik (IKT) i förskolan . Jag har utfört femstycken intervjuer med pedagoger från norra och mellersta Sverige. I mitt resultat framgår det attpedagogerna ser positivt på IKT i förskolan, men att vissa av informanterna känner en osäkerhet i attanvända IKT ur ett pedagogiskt synsätt i den dagliga verksamheten. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

I det här examensarbetet kommer vi att synliggöra hur användning av Matteappen påverkar elevernas motivation i matteundervisning på högstadiet. Syftet med arbetet är att undersöka hur mycket traditionell undervisning skiljer sig från undervisning som använder Matteappen samt vilken inställning elever har till Matteappen. Vi har besökt skolor och genomfört en rad enkäter, fokusgruppsamtal och undersökningar för att få data som möter syftet. Vi har tagit del av tidigare forskningar kring hur digitaliseringen kan påverka elevernas resultat och inställningar till ett visst ämne. Enkäterna visar en stor variation över vilken typ av läromedel som eleverna tycker är bäst för dem. Majoriteten av elever anser fortfarande att det är bäst att jobba med matteboken eller blandat med Matteappen. Vår undersökning pekar inte på några större skillnader mellan de olika arbetssätten. Gruppsamtalen har gett oss svar på elevernas inställningar till Matteappen och i vilka sammanhang de tycker det lämpar sig bäst att jobba med de olika läromedlen. De resultat vi har kommit fram till pekar på att Matteappen i sig är ett bra verktyg med mycket potential och möjligheter. Den är under utveckling och i nuläget fungerar den mer som en mattebok fast på en iPad. Vår slutsats är att innehållet i appen inte erbjuder mycket nytt för att eleverna ska jobba bättre eller bli mer motiverade, det är snarare de alternativa tjänster som ett digitalt läromedel erbjuder som gör appen attraktiv.

Denna studie är en del i utvärderingen av ett förbättringsarbete på en f-6 skola inom området digital kompetens. Den teoretiska bakgrunden till studien är teorin om professionellt kapital av Andy Hargreaves och Michael Fullan. Professionellt kapital utgörs av den gemensamma produkten av humankapital, socialt kapital och beslutskapital Hargreaves &amp;Fullan (2012). Utifrån teorin ställdes hypotesen att lärarna skulle utveckla det professionella kapitalet i aspekten att utveckla elevers digitala kompetens om de deltog i förbättringsarbetet. Syftet var att undersöka hur lärarna uppfattar att det professionella kapitalet i aspekten elevers möjlighet att utveckla digital kompetens, utvecklats på skolan till följd av förbättringsarbetet. Studien är en kvalitativ deduktiv studie där semistrukturerade intervjuer använts för att undersöka åtta lärares uppfattningar. Resultatet visar på att de intervjuade lärarna upplever att de har utvecklats olika mycket och inom olika områden som utgör teorin om professionellt kapital och att studiens hypotes därmed inte kan bekräftas. Det svårt att säga om utvecklingen beror enbart på förbättringsarbetet eller om denna utveckling också har andra orsaker. Att organisera förbättringsarbete genom ett distribuerat ledarskap och avsätta tid och resurser på det sätt som gjorts får anses vara framgångsrikt. Framgångsrikt har också varit att lärarna genomfört detta tillsammans och att det innehållit praktiska elevnära moment.

I Sverige publicerades ett beslut av regeringen angående digital kompetens och programmering som kommer att stärkas i utbildningen. Enligt Skolverket kommer programmering inte att bli ett nytt ämne i grundskolan utan det kommer det vara en del av matematik och teknik.  Denna studie syftar till att gynna med ämnesdidaktisk kunskap om programmering teknikämnet. Denna förankras genom att intervjua fem lärare med behörighet i teknik för årskurserna 7–9 som har erfarenheter av programmering i sin teknikundervisning och de lärarna beskriver och reflekterar över sina perspektiv angående hur de tolkar begreppet programmering och hur de arbetar med programmering i teknikämnet utifrån sin egen undervisningspraktik. För den här studien används en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att lärarna betonar programmering som en viktig färdighet för eleverna att lära sig för att lösa olika problem i sitt vardagsliv. De använder blockprogrammering som utgångspunkt och givetvis poängterar de att skriva kod ska vara nästa steg. Lärarna tillämpar olika hjälpmedel och verktyg att undervisa programmeringsbegrepp och datalogiskt tänkande. Undervisningen leder eleverna att utveckla förmågor och färdigheter i att läsa och tolka programmeringen och problemlösning. Dessa färdigheter redovisas genom att arbeta med dialog, samspel och reflektion i undervisningen.

Denna studie har haft som syfte att belysa förskollärares uppfattningar om digitalplattor i förskolan samt hur digitalplattor används, har för betydelse och vad som kan påverka användningen av dessa i förskolans verksamhet. För att göra detta möjligt har en kvalitativ studie genomförts. Fyra verksamma förskollärare har intervjuats. Resultatet visar att förskollärare uppfattar att digitalplattor används främst vid dokumentationer av både pedagoger och barn. Det har också framkommit i resultatet att förskollärarna vill att barn ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt samt faktorer som kan påverka användningen av digitalplattor är pedagogers förhållningssätt och digital kompetens samt tillgången av digitalplattor.

<p>Syftet med denna undersökning var att undersöka den digitala kompetensen hos en grupp elever i årskurs nio på en skola i Stockholmsområdet. Utöver detta undersöktes några utvalda variabler för att avgöra deras eventuella inverkan på den digitala kompetens eleven tillägnat sig. Begreppet digital kompetens utnyttjas bland andra av EU-parlamentet och organisationen OECD vilka publicerat varsin skrift rörande nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa två ger, tillsammans med en norsk undersökningsgrupps publikation, en gemensam definition av begreppet digital kompetens. Denna undersökning fokuserade dock enbart på ordbehandling, ett område inom den digitala kompetensen.</p><p>Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av en provliknande enkät där eleverna fick besvara frågor rörande ordbehandling. Det visade sig här att det fanns elever med bristande ordbehandlingsfärdigheter inom alla de grupper som urskiljdes, men det tydligaste sambandet som kunde påvisas var att de elever som främst talade svenska i hemmet i genomsnitt presterade betydligt bättre resultat än övriga elever. Bland tjejerna var skillnaden stor beroende på språk, medan skillnaderna mellan killarna var något mindre. Även den tid som eleverna spenderade framför datorn varje dag visade sig ha betydelse för resultatet.</p>

<p> </p><p>I takt med att IKT-utvecklingen accelererat i samhället har också kravet ökat på effektivt användande av IKT i skolan. Syftet med denna undersökning har därför varit att studera hur en kommun implementerar IKT-stöd i sin grundskoleverksamhet för att stötta pedagogerna i deras arbete med att utveckla elevernas digitala kompetens. Undersökningen har genomförts som en deskriptiv fallstudie i form av kvalitativa intervjuer med sex nyckelpersoner i organisationen. Den bild som tidigt framträdde var hur otroligt komplext IKT är i förhållande till skolans värld. Det finns många aktörer och intressenter på en arena som ständigt förändras av den nya teknikens växande framfart. Faktorer som styrning och ledning, ekonomiska förutsättningar och tekniska förutsättningar har tydligt framträtt men också förhållningssätt och pedagogiska idéer som förändras i samspel med det nya kunskapssamhälle som börjar ta form. Sedd ur ett sociokulturellt perspektiv framstår detta som en kontinuerlig förändringsprocess där tekniken och verktygen ständigt förändras och förfinas. Vikten av att skolan måste anpassas till samhället framträder tydligt. Detta innebär vidare att lärarrollen i sin tur måste anpassas till denna förändrade kontext. Sammanfattningsvis har studien visat att den tekniska och den pedagogiska implementeringen av IKT-stöd inte alltid går hand i hand, trots medvetna satsningar på såväl Multimediaklassrum som PIM-utbildning av pedagoger. Den har vidare visat på avsaknad av lokala styrdokument i förhållande till IKT. Den har också lyft fram att Storbritannien varit förebild för kommunens implementering av IKT-stöd i grundskoleverksamheten. Slutligen har också fokus hamnat på förändringsledning och kommunens arbete med att skapa engagemang hos skolledarna.</p><p> </p>