Applications: Strategies for choosing educational apps for tablets. This study explores digital tablets and how they are integrated in the Swedish preschool, with special interest in what strategies preschool teachers have when choosing educational apps for tablets. In order to gain deeper knowledge in the subject of matter, four qualitative interviews with four different preschool teachers from four different preschools were made. The study has a sociological perspective and will examine preschool teachers’ thoughts on, as well as experiences in, educational apps for tablets and how the teachers integrate them in the daily practice of Swedish preschools.Previous research in this department show children’s escalating use of ICT. Furthermore, the Swedish curriculum has incorporated ICT as one of the national objectives. However, there is an absence of instructions for teachers on how to integrate ICT in the curriculum. This study shows that many teachers feel they have not prioritized the integration of the digital technologies due to e.g. lack of time, knowledge, interest or experience in the subject. Moreover, studies show that more than often digital tablets are used as an implement to keep the children calm and quiet, or as a tool for documentation. However, the teachers who were interviewed all claimed that they have a purpose when choosing apps for activities. The teachers’ previous knowledge about ICT does therefore not seem to be the issue. This study aims to supplement teachers’ knowledge in how to integrate digital tablets in the preschool curriculum.

Syftet med studien är att beskriva hur några förskollärare använder sig av lärplattan i undervisningen och deras förtrogenhet att hantera lärplattan. Lärplattan tituleras som ett verktyg för barn att använda i undervisningen, men finns det ett syfte och mål? Kan förskollärarna koppla lärplattan till de didaktiska frågorna hur och varför? Studien är kvalitativ och består av sex verksamma förskollärare som alla intervjuas individuellt. För att få svar på undersökningen används metoden semistrukturerade intervjuer. Undersökningen är genomförd i en liten  svensk kommun, där förutsättningarna att använda lärplattan i undervisningen är förhållandevis lika. Alla sex förskollärare har tillgång till lärplattor i undervisningen på förskolan och har arbetat medvetet med digitala verktyg under det senaste året. Studiens resultat visar att förskollärarnas förkunskaper om lärplattans funktioner och användningsområde hade en avgörande roll på hur och varför förskollärarna väljer att presentera lärplattan i verksamheten. Några förskollärare ansåg att de saknade kompetsensutveckling inom området digitalkompetens. På några förskolor fanns det förskollärare som varit i kontakt med digitala resurser mer än andra, de hade på så sätt större erfarenhet av hur förskollärare kan använda lärplattan i verksamheten tillsammans med barn.

No description available.

Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter.

Syftet med denna studie är att undersöka barns interaktion och positionering runt lärplattan. Det empiriska materialet har samlats in genom fem observationer. Denna studie grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet av denna studie visar att barnen positionerar sig och interagerar runt lärplattan på flera olika sätt. Vid observationerna utgick vi ifrån Ljung-Djärfs (2004) tre positioner ägare, deltagare och åskådare. Vi kunde se alla dessa men också ytterligare en positionering. En stor del av interaktionen bestod av att barnen förhandlade om makt över lärplattan, men också att de mer kunniga barnen stöttade och hjälpte sina kamrater. Vi kunde också se att konstellationen av barn visade sig ha betydelse för interaktionen, samt att pedagogens roll var ännu viktigare än förväntat, på grund av den struktur som pedagogen skapade i aktiviteten. Även valet av applikation var av relevans för interaktionen. Baserat på observationerna upplevdes vissa applikationer främja kommunikation och samarbete mer än andra.   Förhoppningsvis kan den här studien bidra till att främja och berika både vårt men också andra pedagogers förhållningssätt kring barns interaktion med varandra runt lärplattan, samt ge en djupare förståelse för hur lärplattan kan fungera som ett kulturellt redskap och stödja barns utveckling av sociala och kommunikativa förmågor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder IKT som pedagogiskt verktyg i barngrupp i förskolan. Vidare syftar studien till att undersöka förskollärares förhållningssätt till IKT samt i vilken utsträckning de anser det viktigt att skapa möjligheter för barn att använda IKT i förskolan. I studien undersöks även förskollärares uppfattning av eventuella pedagogiska vinster med samt hinder för användande av IKT. Studien är av kvalitativ art och datainsamlingen har skett via semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare verksamma inom en mellanstor kommun i Sverige. Resultatet visar att det finns en generell uppfattning om att det är viktigt att barn i förskolan får möta och använda sig av IKT för att utveckla sin digitala kompetens samt att IKT är ett användbart verktyg för att främja barns utveckling och lärande inom olika områden. Vidare synliggör resultatet att det finns vissa hinder som försvårar användande av IKT i förskolan. En slutsats är att IKT i förskolan används på olika vis och i olika stor utsträckning beroende på faktorer som förskollärares förhållningssätt till IKT samt tillgång till teknisk utrustning.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur några förskollärare resonerar om användningen av digitala verktyg i samlingen på förskolan. Den insamlade empirin bestående av nio intervjuer har bearbetats och analyserats. Resultatet i studien synliggör nio förskollärares resonemang om användningen av digitala verktyg i samlingen vilka visade sig innefatta både likheter och skillnader. Förskollärarna hade olika inställningar till vilken betydelse de digitala verktygen bidrog med till barnens utveckling och lärande. Ett redskap som lockar och inspirerar barnen till utveckling och lärande eller ett verktyg som är nödvändigt att använda men som tar för mycket fokus från barnen. Denna undersökning kan bidra med kunskaper om vilka förutsättningar som kan skapas för barns lärande vid användningen av digitala verktyg i samlingen.

Surfplattor har kommit in i förskolans verksamhet och med dom farhågor om hur bra det verkligen kan vara. Denna studie fokuserar på hur förskollärare arbetar med surfplattor i förskolan och hur barns lärande påverkas av dess användande enligt dom. Tidigare forskning visar att barn kan hantera surfplattor lättare än en dator och att de blir bättre på problemlösning och dessutom utvecklas deras kreativa sida av surfplattor. Det finns dock risker med att använda surfplattor för yngre barn så som allt för mycket stillasittande och stress. När förskollärare dokumenterar med surfplattor kan deras möjlighet till reflektion påverkas negativt eftersom tekniken gör att detta arbete kan göras så snabbt. Denna studie är baserad på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor i norra Sverige. Resultatet visade att dokumentation är vad surfplattan används till mest på båda förskolorna. Barnen i sin tur spelar mest spel som förskollärarna har laddat ner. Alla sex förskollärare som deltog i studien underströk att det fanns innehåll i läroplanen som motiverade användning av surfplattor. Det visade sig också att förskollärarna på båda förskolorna ville arbeta mer med surfplattor speciellt tillsammans med barnen på ett pedagogiskt sätt. Det intryck jag fick utifrån denna studie är att surfplattor förenklar för förskollärarna med deras arbetsuppgifter och med mer kunskap om hur surfplattor kan användas kan de bli ett utmärkt verktyg att använda tillsammans med barnen.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur pedagogers digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt och på vilket sätt barn erbjuds lärplatta i förskolan. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som metod. Undersökningen utgick från totalt fem pedagoger, från två olika förskolor. Studien har utgått från den sociokulturella teorin med fokus på analysbegreppen, samspel och kulturella redskap. Resultatet visar att pedagogerna tycks behöva mer utbildning och kunskaper kring lärplattan. Det framkommer även att pedagogernas digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt. Dock anser pedagogerna att det är betydelsefullt att som pedagog vara engagerad, närvarande och stötta barnen vid användandet av digitala verktyg. Studien bidrar till en inblick i hur arbetet kring lärplattan kan se ut i förskolans verksamhet.