De digitala verktygen får allt mer plats i förskolans värld och det talas om att barn föds in i en digitaliserad värld. Syftet med denna undersökning var att få en inblick i hur man skulle kunna arbeta med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg utifrån ett sociokulturellt perspektiv. För att kunna finna svar på våra frågor använde vi oss av en respondentundersökning. Vi gav oss ut och intervjuade tre IT-ansvariga och fem pedagoger på fyra förskolor. Resultatet visar att arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg ser olika ut på de förskolor vi besökt, men att tanken bakom användandet av lärplattan ser lika ut. Det är betydelsefullt att pedagogerna i förskolan har ett syfte med lärplattan så att den inte blir en barnvakt.   Med detta arbete vill vi synliggöra hur arbetet med lärplattan som ett pedagogiskt verktyg kan se ut i praktiken. Vi har även under undersökningens gång mött på många användbara böcker som ger tips på hur man kan använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg, både i förskola och skola. Vi har därför valt att ge några boktips, dessa finns bifogade i bilagan boktips.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på användandet av lärplattan i utbildningen. Studien har utförts genom kvalitativa metoder där empirin baseras på åtta intervjuer som genomförts med förskollärare från olika förskolor och kommuner. De datainsamlingsmetoder som använts är semistrukturerade telefon- och videointervjuer, även emailintervjuer med öppna frågor har använts till viss del. Vidare har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts för att tolka och förstå det insamlade datamaterialet. Resultatet av studien visar att förskollärarna beskrev det som viktigt att aktiviteter med lärplattan har ett förankrat syfte och att det finns många möjligheter till lärande utifrån styrdokumenten. Begränsningar som förskollärarna upplevde var att det råder brist på kompetens men även att de inte har möjlighet att styra utbudet av applikationer i lärplattan själva. Studiens slutsats är lärplattan används i varierande utsträckning och med olika syften samt att den kan fungera som ett komplement till analogt material. En annan slutsats är att det finns behov av kompetensutveckling inom digitala verktyg.

Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva såväl användningen av lärplattan i förskolan som användningens betydelse för interaktion, delaktighet och lärande i förskoleverksamheten. Vidare kommer de pedagogiska möjligheter och utmaningar som följer med lärplattans användning i förskolan att diskuteras. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod, där intervjuer och videoobservationer gjordes på två olika avdelningar på en förskola. Resultatet i studien visar på att det finns flera olika sätt att arbeta med lärplattan i förskolan. Resultatet ger också exempel på hur interaktionen mellan lärplattan, barnen och förskollärararen kan se ut. Förskollärarna i studien lyfter att lärplattan går att använda som verktyg till exempelvis dokumentation eller till att stötta barnens språkutveckling.

Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan används i olika lärmiljöer på ett flertalförskolor i en kommun. Lärplattan är idag ett verktyg som både förskollärare och barnskötareanvänder i verksamheten bland barnen på förskolan. Digitala verktyg är för barnen idag ettcentralt och vanligt arbetsverktyg som inte längre är en fråga om det ska användas i förskolaneller inte, utan hur det ska arbetas med i förskolan.Metoden som används i studien är intervjuer med sex respondenter, både förskollärare ochbarnskötare. Det insamlade materialet utifrån intervjufrågorna har tolkats och sammanställts istudiens resultatdel.Resultatet visar att lärplattan som används av pedagogerna ses som ett komplement med bådefördelar och nackdelar. Fördelarna är att lärplattan kan göra arbetet lättare för pedagogerna i denpedagogiska verksamheten, ta bort administrativt arbete och att flera barn kan interagera medverktyget samtidigt oberoende av om de har språket eller inte. Nackdelar kring lärplattan är attden medför mycket oro över hur den påverkar barnens inlärning. Många pedagoger saknarkunskap för verktyget och väljer att låta den ligga vilket då resulterar i att lärplattan blir enbarnvakt istället för ett verktyg för lärande.

AbstractThis dissertation aims to investigate the use made of music apps for tablets in the preschool environment in Sweden, and the potential it offers.The background of this subject is of double nature. On one hand, the preschool curriculum stresses the implementation of information technology and musical experiences into everyday activity. On the other hand, the implementation of information technologies in the shape of mobile devices in Swedish preschools is a relatively recent phenomenon which implies the need of a deeper focus on its didactic potential.The perspective chosen for the investigation and analysis of the subject is music didactics. On this basis, the research questions are formulated as follows: 1. Which music apps are used in preschools? 2: Which musical dimensions emerge? 3. How are the music apps used? 4. Who uses them?The study is of qualitative type and is conducted through an online enquiry for preschool educators, the results of which are compared to the analysis of the music apps that the enquiry’s respondents report.The findings show how the majority of the music apps used focuses on production and music, in contrast to the singing reproduction of traditional music teaching. In addition, they reveal that music apps are used to a higher extent with the older preschool children than with the younger ones.These findings mean that the use of music apps can be a valid complement to music learning for children whose educators do not have sufficient musical knowledge. Moreover, they suggest that a knowledge of music and music apps by educators can support their use not only with older preschool children, but with the younger ones too. Implementation of this subject into university programs is a possible way to improve knowledge and make everyday preschool activity comply the curriculum’s prescriptions.

Syftet med denna studie var att undersöka hur F–3-lärare arbetar med lärplattan i svenskundervisningen samt vilka för- och nackdelar det medför. Det har även gjorts en jämförelse mellan F–3-lärares och elevers syn på användningen av lärplattan. Materialet består av intervjuer med 4 lärare och 16 elever. Studiens resultat visar att lärplattan används ofta vid skrivuppgifter och vid läsning. De tillfrågade lärarna använder även lärplattan som stöd till de elever som är i behov av det och nyanlända elever. Resultatet visar att de tillfrågade lärarna och eleverna upplever både fördelar och nackdelar med lärplattan. Fördelarna är exempelvis att elevernas koncentration ökar samt att lärarnas arbete underlättas med hjälp av lärplattan. Exempel på en nackdel är att verksamheterna inte alltid har tillgång till nätverk.                    Slutsatserna som kan dras från denna studie är att de tillfrågade lärarnas och elevernas syn är lika då de anser att man arbetar med effektivt med lärplattan. Lärplattan är även ett bra pedagogiskt verktyg då man med hjälp av den kan individanpassa uppgifter till eleverna.

Studiens syftade till att beskriva lärplattans betydelsevid införande och användandet på fem grundsärskolor. Genom intervjuer av tio lärare,utifrån kvalitativ metod försökte vi besvara våra frågeställningar. Vi utgick från det sociokulturella perspektivet enligt Vygotskij, där interaktion,kommunikation och samspel är viktiga komponenter. Resultatet visade på att större delen av de tillfrågagade lärarna hade en positiv inställning till införandet av lärplatta men saknade adekvat fortbildning. Slutsatsen blir att skolor bör satsa på fortbildning på ett tidigare skede vid införande av lärplatta i skolor.

Syftet med studien var att analysera matematikappar gällande addition och talområdet 0-20. Studiens frågeställningar besvarades utifrån Bernsteins teori. Centrala begrepp för teorin är klassifikation och inramning och de här verkade som analysverktyg. Studien syftade även till att se vilka kopplingar till Lgr11 som apparna kunde göra och vad det fanns för valmöjligheter i apparna. De delar som undersöktes utifrån Lgr11 var det centrala innehållet och syftets sammanfattning. Valmöjligheterna som undersöktes var om det fanns möjlighet till samarbete, individanpassade uppgifter, olika sorters uppgifter och om det gick att välja talområdet 0-20. Arbetet är en kvalitativ studie där analyserna genomfördes med innehållsanalyser i form av intervjufrågor till apparna. De appar som har analyserats är Nomp, King of math junior och Tiokompisar. I resultatet framkom det att alla tre appar hade någon koppling till Lgr11. Resultatet visade även på vikten av att ha ett genomtänkt syfte med appanvändandet i undervisningen. Nomp är en app som är användbar om läraren vill individanpassa uppgifter till varje elev. Appen Tiokompisar är användbar om läraren vill ha uppgifter där eleverna kan samarbeta eller spela tillsammans. King of math junior är användbar i undervisningen för den tidiga inlärningen och om läraren vill att en elev ska arbeta med ett visst talområde. Således är apparna användabara för olika saker vilket gör det betydande att läraren behöver veta vad hen vill att eleverna ska träna på för att kunna välja en passande app.

Studien syftar till att ta reda på vilken tillgång barn har till lärplatta i förskolan och hemmet och undersöka vilka användningsområden lärplattan får där. Syftet är även att undersöka vilken betydelse barnens samspel med andra, vid användning av lärplattan, kan ha för deras lärande och utveckling. För att ta reda på detta har vi genomfört fem halvstrukturerade intervjuer med förskollärare och sedan har barns vårdnadshavare fyllt i en enkät, för att ge oss en inblick i vårdnadshavares syn på digital teknik och hur lärplattan används i hemmet. Studien har visat att lärplattan kan vara ett medierande verktyg för lärande, när den används med syfte att gynna barns lärande och utveckling. Det förekommer ofta ett samspel vid användning av lärplatta både i hemmet och förskolan. Det uppstår även lärsituationer vid barns användning av lärplatta, omedvetet och medvetet, i samspel med andra barn eller vuxna.

Avsikten med undersökningen var att få djupare kunskap kring IKT i förskolan, hur IKT används samt de pedagogiskt ansvariga i förskolans egna perspektiv och åsikter kring IKT som ett hjälpmedel i verksamheten. Detta har uppnåtts via en enkätundersökning där det både funnits öppna frågor såväl som slutna frågor. De frågeställningar vi haft och använt oss av i denna studie är följande; - Vilka digitala medel finns det på förskolorna? - Hur använder de pedagogiskt ansvariga sig av IKT i förskolan? - Vad är de pedagogiskt ansvarigas syn på digitala medel som verktyg i förskolan? Resultatet visar att de pedagogiskt ansvariga i förskolan är generellt positiva till användandet av digitala medel i verksamheten. Samtidigt upplever de flesta att de inte har tillräckligt med kunskap och utbildning för att bedriva en pedagogisk verksamhet där digitala medel används som stöd.