Syftet med studien är att fånga förskollärares uppfattningar om lärplattan i förskolans verksamhet. Förskollärares inställning till lärplattan kan bidra till hur den används i arbetslaget och hur den erbjuds i barngruppen. Studien vill bidra till att skapa reflektioner om lärplattan i förskolans verksamhet. Det undersöktes hur förskollärare ser lärplattan som en del av det pedagogiska arbetet som bedrivs i verksamheten. För att kunna svara på syftet med studien formulerades tre forskningsfrågor. I studien används kvalitativ metod i form av en semistrukturerad intervju och utgår från ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjuerna transkriberades och kategoriseras sedan för att få fram de mest framträdande svaren i intervjuerna. Resultatet visade att majoriteten av respondenterna hade en positiv inställning till lärplattan i verksamheten, det framkom även att de ansåg att det går att vara en närvarande vuxen på olika sätt. Vidare visade det sig att lärplattan framförallt användes för att dokumentera verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka hur åtta förskollärare använder digitala verktyg som ett komplement i undervisningen för barns språkutveckling. För att ge svar på studiens frågeställningar användes en kvalitativ ansats där dataunderlag hämtades från semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade hur förskollärare använder digitala verktyg för att skapa dialoger, sociala sammanhang och samspel för att främja språkutveckling. Det framkom hur språkutveckling kan främjas genom att digitala verktyg kan inspirera till delaktighet, vad som är viktigt när man arbetar med den digitala miljön och hur den digitala miljön kan normaliseras. Studien visade även hur digitala verktyg kan underlätta för samverkan med vårdnadshavare samt hur förskolans verksamhet har förändrats sedan digitaliseringens inträde i förskolan.

Detta examensarbete syftar till att undersöka förskollärarnas arbetssätt kring digitala verktyg i förskolans verksamhet i syfte att främja barns språkutveckling. Undersökningen använder sig av en kvalitativ metod som motsvarar småskalig forskning. Datainsamlingen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sammanlagt sex förskollärare intervjuats enskilt på tre olika förskolor, kring pedagogernas arbetssätt med lärandeappen Polyglutt. I resultatet redovisas pedagogernas olika arbetssätt när det handlar om barns språkutveckling utifrån både planerade och spontana aktiviteter. Resultatet tyder på att de pedagoger som fokuserar på att arbeta utifrån planerade lärandesammanhang, skapar mer variationsinriktade aktiviteter i verksamheten tillskillnad från pedagogerna som använder Polyglutt spontat. Vidare framgår det att utformning av lärmiljön anses ha en stor betydelse vid aktiviteter där både val av rum, material och kommunikation under och efter lärandesammanhang är avgörande faktorer för barns lärande.

Utomhuspedagogiken gör att barnen får ett upplevelsebaserat lärande, de tillåts testa, känna och se och genom detta kombinera teori och praktik. Forskning visar att utomhusvistelse gynnar barnets fysiska, psykiska, kognitiva och sociala utveckling. Det finns även ett samband mellan barns vistelse i naturen med deras förmåga att värna om den, vilket är aktuellt ur hållbarhetssynpunkt. Trots detta visar även forskning att barn vistas mindre och mindre utomhus vilket anses bero på barns ökade intresse för skärmar. Syftet med detta arbete är att, utifrån förskolepersonals behov, skapa en applikation till lärplattor, med integrerat hållbarhetsperspektiv, som både barn och förskolepersonal kan använda enskilt eller tillsammans, som verktyg för att bedriva utomhuspedagogik och göra miljön utomhus till en mer attraktiv och positiv lärandemiljö. Detta undersöktes genom två frågeställningar: 1. Hur beskriver förskolepersonal att en applikation med fokus på utomhuspedagogik bör utformas för att göra utomhusmiljön till en mer attraktiv lärmiljö för barnen? 2. Hur kan ett hållbarhetsperspektiv integreras i applikationen? För att få idéer om vad förskolepersonal anser att en sådan applikation bör innehålla har en pilotstudie i form av en enkätundersökning skickats ut till 13 respondenter som arbetar på förskola i Sverige. Data analyserades tematiskt. Därefter skapades en prototyp av en applikation med ett sociokulturellt perspektiv som teoretiskt ramverk. Utifrån enkätens resultat skapades tre kategorier till innehållet i prototypen: rörelse, uppdrag och fakta, som innehåller aktiviteter som barnen kan göra utomhus, eller fakta om det som finns utomhus. Applikationen har även ett integrerat hållbarhetsperspektiv.

I Läroplanen framgår det att förskolan ska ge barn förutsättningar att använda digitala verktyg och att utveckla en adekvat digital kompetens (Lpfö 18, 2018, s. 9). Det krävs således en kompetens hos pedagoger verksamma i förskolan för att nå upp till de ökade kraven som ställs på förskolan. Studiens syfte är att öka kunskapen om hur digitala verktyg med fokus på lärplattan används i undervisningssyfte, utifrån pedagogers uppfattningar och kunskap inom området. Undersökningen har utgått från två olika förskolors förhållningssätt till användandet av lärplattan. Den ena förskolan är digitalt inriktad medan den andra förskolan arbetar med digitala verktyg i mindre grad. Fem intervjuer har genomförts med pedagoger från de två förskolor. Studien har utgått från fenomenologisk teori med inslag av det socialkonstruktivistiska perspektivet. Fokus har varit på pedagogers upplevelser av arbetet med lärplattan i undervisningssammanhang. Sammanfattningsvis redovisar resultatet att samtliga pedagoger har en positiv inställning till arbetet med lärplattan i undervisningen. Det finns ett samband mellan förutsättningar och begränsningar och tillgång till digitala resurser och kompetensutveckling. Resultatet visar att förskolorna organiserar arbetet med digitala verktyg och lärplattan på olika sätt. Förskolan med digital inriktning har ett bredare arbetssätt inom digitala områden och har kommit längre i utvecklingen av digitala verktyg. Detta kan förstås eftersom förskolan startade en pilotförskola inom IKT 2011. Respondenterna inom förskolan med digital inriktning tar inte upp mycket gällande om det finns något de önskar vidareutveckla utan beskriver en förskola med goda digitala resurser och spetskompetenser hos kollegor. Förskolan utan digital inriktning diskuterar däremot att det saknas en del kunskaper om hur lärplattan kan bli en naturlig komponent till resterande undervisning och en vilja att vidareutveckla en del områden inom IKT. I diskussionen redogörs och jämförs resultatet från de två delstudierna. Avslutningsvis kommer en slutsats kring den digitala kompetensens avgörande roll för användandet av digitala verktyg i undervisningen.

Sammanfattning Studiens syfte är att undersöka lärares syn på digitala verktygs betydelse för elevers läs- och skrivundervisning i åk 1. Som metod användes kvalitativ samtalsintervju. Fyra lärare intervjuades som alla använde sig av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. Resultatet visade att lärarna uttryckte flera positiva aspekter med att använda digitala verktyg, både när det gäller läsutveckling och skrivutveckling. Lärarna uttryckte även att digitala verktyg var till stöd för elever, inte minst för de elever som tyckte det var jobbigt att skriva med penna. Vidare uttryckte lärarna att de digitala verktygen ledde till att motivationen och självförtroendet ökade. Lärarna lyfte även fram att samspelet mellan lärare och elev och mellan eleverna utvecklades positivt och att de såg att det blev lättare för elever att samarbeta när de använde sig av digitala verktyg. Ytterligare en aspekt som lärarna lyfte fram är att de digitala verktygen underlättar att individualisera för eleverna men också att det finns en risk med att det blir för mycket individuellt arbete.  Av de 4 lärarna som är intervjuade är det 3 utav dem som har flera års erfarenhet av läraryrket och även gått igenom processen att jobba med digitala verktyg i liten eller ingen utsträckning till att jobba i stor utsträckning med digitala verktyg. Dessa tre lärare har hög medvetenhet om sina val och det framkommer att de anpassar och förändrar för att använda de digitala verktygen på allra bästa sätt för elevernas bästa. Den fjärde läraren var nyutexaminerad och tog över ett arbetssätt som hade digitala verktyg som ett givet inslag.   Nyckelord: lärplatta, läsinlärning, skrivinlärning, Att skriva sig till läsning (ASL).

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om förskollärares arbete med applikationer på förskolan. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Tio yrkesverksamma förskollärare blev intervjuade från sex olika förskolor. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där applikationerna betraktas som redskap. Insamlat material har analyserats utifrån en tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker att de har ett medvetet arbetssätt vid valet och användandet av applikationer. Applikationer används som ett komplement vid temaarbete och projekt. Slutsatsen av studien belyser vikten av förskollärares medvetenhet och digitala kompetens i arbetet med applikationer för att kunna dra nytta av möjligheter som applikationer erbjuder.

Digitala verktyg har sedan 1 juli 2019 skrivits in som en obligatorisk del i förskolan. Tidigare studier framhåller att pedagogers inställningar till digitala verktyg påverkar både om och hur verktygen implementeras i verksamheten. Enligt Skolverkets (2016a) rapport skrivs lärplattor fram som det verktyg vars omfattning ökat mest i förskolan. Därför har förskollärares inställningar till och användandet av lärplattan som ett pedagogiskt verktyg väckt vårt intresse. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar kring lärplattan som pedagogiskt verktyg och hur den används i förskolans verksamhet. Frågorna som ska hjälpa till att besvara syftet är; “Vilken roll beskriver förskollärarna att lärplattan har i förskolans verksamhet?”, “På vilka sätt beskriver förskollärarna sitt pedagogiska användande av lärplattan?” samt “Vilket förhållningssätt ger förskollärarna uttryck för i arbetet med lärplattan?”. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med utgångspunkt i en fenomenologisk metodansats. Self-reports har använts som redskap för insamlandet av data kring det undersökta fenomenet. Self-report är ett skriftligt frågeformulär med öppna frågor, vilket möjliggör för respondenterna att skriftligt rapportera om sina erfarenheter och tankar med egna ord. I studien ingår totalt 17 förskollärare från en och samma kommun, där en handlingsplan för digitalisering i förskolan nyligen tagits fram. I analysprocessen kunde åtta kategorier identifieras och sedan placeras under tre huvudkategorier som motsvarar studiens frågeställningar. Resultatet visar att lärplattan ges olika roller i förskolan, där tre är mer framträdande. Det handlar om en dokumentationsroll, en omsorgsroll samt en pedagogisk roll. Lärplattan som pedagogiskt verktyg beskrivs skapa nya dimensioner för lärande enligt flera av förskollärarna i studien. Genom att använda lärplattan tillsammans med andra digitala verktyg, såsom green screen och projektor, kan lek- och lärmiljön förstärkas och utvecklas. Resultatet visar även på att förskollärares förhållningssätt påverkar hur lärplattan används i verksamheten. Större delen av förskollärarna i studien förespråkar att lärplattan bör användas gemensamt av flera barn samtidigt, i syfte att gynna det sociala samspelet. Betydelsen av en närvarande och stöttande pedagog har varit en central del i studiens resultat.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för förskollärares förhållningssätt tilldigitala lärplattor vid högläsning på förskolan. Studien fokuserar på att undersöka förskollärarens förhållningssätt till digitala lärplattor i samband med högläsning, utvecklingoch lärande samt hur digitala lärplattor påverkar högläsningen. Det sociokulturella perspektivet med fokus på mediering används som teoretisk utgångspunkt i arbetet. Dettaför att det är i samspel och i kommunikation med andra som barn erövrar nya kunskaperoch erfarenheter.En enkätundersökning valdes för att genomföra studien. 75 respondenter svarade påenkäten. Resultatet visar att digitala lärplattor används i förskolorna men på vilket sättoch hur mycket varierar. Resultatet visar också att den högläsningsaktivitet som respondenterna anser gynnar barns utveckling mest är då samtal sker tillsammans med barnen under läsningen.

Digitala verktyg tar allt större plats i både vår vardag och i våra verksamheter.Syftet med denna studie är att bidra till kunskap om förskollärares arbete med digitala medier i förskolan: Särskilt intresse har riktats mot användandet av digitala verktyg i relation till barns erövrande av litteracitet. Den teoretiska utgångspunkten som använts under studiens gång är postmodernt perspektiv. Undersökningen genomfördes med en enkät som besvarades av 129 förskollärare. Det övergripande resultatet visar på möjligheter för förskollärarna att skapa goda förutsättningar för barn att erövra litteracitet genom användning av digitala verktyg. En faktor som lyfts fram är vikten av sociala och mellanmänskliga relationer i samband med barnens utforskande genom användning av digitala medier. Vidare visar resultatet en tendens på skillnader i erfarenhet i undersökningsgruppen. Skillnaderna utgörs av att de med mer erfarenhet av yrket verkar för en mer varierad användning av digitala verktyg i samband med undervisande aktiviteter medan de med mindre erfarenhet visar en större användning av lärplattan. En slutsats är att meningsskapande utgör en betydelsefull faktor för förskollärares arbete med digitala verktyg i avsikt att stödja barns erövrande av litteracitet. Det kollegiala lärandet innebär att förskollärare skapar mening i samarbete med varandra som bidrar till barns förutsättningar att erövra litteracitet med hjälp av digitala verktyg.