<p>Syftet med uppsatsen var att ta reda på anställda förskollärare och barnskötares beskrivningar av situationer i förskolan tillsammans med barn i åldern 1-3. I studien undersöktes också om anställda barnskötare och förskollärares beskrivningar av situationer kunde härledas till utbildning, ålder eller antal år i yrket.<strong></strong></p><p>För att ta reda på de anställda förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar av situationer i förskolan genomfördes en kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer.</p><p>Utifrån de anställda barnskötarnas och förskollärarnas beskrivningar framkom det att de anställda förskollärarnas beskrivningar i större utsträckning än de anställda barnskötarnas var grundade i den vetenskapsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de bland annat beskrev teorier om lärande och utveckling vilket inte de anställda barnskötarna gjorde. De anställda barnskötarnas beskrivningar var däremot i större utsträckning än de anställda förskollärarnas beskrivningar grundade i den erfarenhetsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de fokuserade på att själva vilja lära av situationer i praktiken vilket inte de anställda förskollärarna beskrev.</p><p>Studien visade att de yngre anställda i större utsträckning än de äldre fokuserade på barnet genom att bland annat enbart vilja samtala om barnet i arbetet på förskolan. De äldre anställda som har arbetet längre än de yngre i förskolan såg istället mönster och reflekterade genom frågor som Vad? Hur? och Varför? vilket visar på att de som arbetat en längre tid i förskola och var äldre i större utsträckning än de yngre som arbetat en kortare tid i förskola gav uttryck för kunskapsmodellen know- how (Selander, 2006).</p><p>Skillnaderna mellan de anställda barnskötarna och förskollärarna kunde bland annat härledas till utbildningsbakgrund, ålder och antal år i yrket.</p>

Syftet med uppsatsen var att ta reda på anställda förskollärare och barnskötares beskrivningar av situationer i förskolan tillsammans med barn i åldern 1-3. I studien undersöktes också om anställda barnskötare och förskollärares beskrivningar av situationer kunde härledas till utbildning, ålder eller antal år i yrket. För att ta reda på de anställda förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar av situationer i förskolan genomfördes en kvalitativ undersökning i form av samtalsintervjuer. Utifrån de anställda barnskötarnas och förskollärarnas beskrivningar framkom det att de anställda förskollärarnas beskrivningar i större utsträckning än de anställda barnskötarnas var grundade i den vetenskapsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de bland annat beskrev teorier om lärande och utveckling vilket inte de anställda barnskötarna gjorde. De anställda barnskötarnas beskrivningar var däremot i större utsträckning än de anställda förskollärarnas beskrivningar grundade i den erfarenhetsbaserade kunskapsmodellen (Rolf, 2006). Detta genom att de fokuserade på att själva vilja lära av situationer i praktiken vilket inte de anställda förskollärarna beskrev. Studien visade att de yngre anställda i större utsträckning än de äldre fokuserade på barnet genom att bland annat enbart vilja samtala om barnet i arbetet på förskolan. De äldre anställda som har arbetet längre än de yngre i förskolan såg istället mönster och reflekterade genom frågor som Vad? Hur? och Varför? vilket visar på att de som arbetat en längre tid i förskola och var äldre i större utsträckning än de yngre som arbetat en kortare tid i förskola gav uttryck för kunskapsmodellen know- how (Selander, 2006). Skillnaderna mellan de anställda barnskötarna och förskollärarna kunde bland annat härledas till utbildningsbakgrund, ålder och antal år i yrket.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på mobbning och hur de arbetar med att motverka det. Syftet är även att ta reda på hur förskollärarna talar med barnen om mobbning och om förskollärarna tror att självkänsla har någonting med mobbningen att göra. Studien genomfördes på tre olika skolor där jag intervjuade sammanlagt fem förskollärare. Jag använde mig av kvalitativa intervjuer för min undersökning,  varje intervju transkriberades sedan ordagrant och sedan gjorde jag en sammanfattning av varje intervju. Sist jämförde jag alla svar och sammanställde likheter och skillnader. Resultatet visar på att förskollärarna var relativt överens om att mobbning är när någon blir kränkt upprepande gånger. Resultatet visar även på att alla förskollärare på olika vis talar med barnen om mobbning och att det är viktigt att involvera föräldrarna i arbetet. Slutligen visade resultatet att alla förskollärare anser att självkänsla spelar roll i mobbning. De menar att mobbaren oftast är den som har dålig självkänsla.

Syftet med arbetet är att undersöka vilka uppfattningar kring introduktion finns bland åtta förskolor i samma kommun och hur väl dessa går i linje med anknytningsteorin. För att kunna undersöka detta har vi genomfört samtalsintervjuundersökningar med åtta stycken förskollärare som arbetar på olika förskolor i samma kommun. I arbetet utgår vi från följande frågeställningar: Hur resonerar förskollärare kring barns introduktion i förskolan? Vilka tankar och erfarenheter har förskolläraren kring kontakten och samarbetet med föräldrarna innan och under introduktionen? Hur resonerar förskollärare kring barns anknytning under introduktionen? Intervjusvaren har därefter analyserats utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv. Resultatet pekar på att förskollärares sätt att resonera kring barns introduktion i förskolan kan se ut på olika sätt. Samtliga intervjuade förskollärare betonar barnets trygghet vid introduktionen, men vart de anser att trygghetens tyngdpunkt bör vara varierar. Några av de intervjuade förskollärarna menar att det är hos pedagogen som tryggheten bör vara medan några menar att det är tryggheten till miljön som är viktig. På liknande sätt sker resonemanget kring barnets anknytning. Några av förskollärarna menar att det är barnets anknytning till pedagogen som är det mest centrala under introduktion medan några av dem menar att det är barnets anknytning till miljön som är det centrala.

BakgrundDet finns olika sorters lek och rollek är en av dem. Rolleken kan förekomma i förskolansverksamhet eller hemma hos barnet. Under rolleken utvecklar barnen lekkunskaper så somturtagande, sociala samspel och kommunikation. Lekrollen kan delas upp i olika kategoriersom är fiktiva respektive verklighetsbaserade. Förskollärarna har en viktig roll iförskolebarnens utveckling och vardag genom att främja barnens lekmiljöer och kreativitet irolleken.SyfteSyftet med detta arbete är att undersöka förskolebarns rollek och vad förskollärarna har föruppfattningar och förhållningssätt när det gäller barns utveckling genom denna lekform.MetodStudien är gjord med en kvalitativ metod där redskapen intervju och observation har använts.Datamaterialet samlades in genom fyra intervjuer, en grupp intervju och tre enskildaintervjuer på tre förskolor och tjugo observationer på två olika förskolor.ResultatResultatet visar både förskollärares likheter och olikheter i synsätt på och förhållningssätt tillrollek, barnens lekmiljö och hur de arbetar med rollek i förskolan. Vidare visar resultatet hurbarnen visar och använder sig av lekkunskaper i rolleken, hur deras lek påverkas av deraslekmiljö och hur barnens rollekar varierar. Att barn rolleker är något som sker väldigt ofta påförskolan och det som påverkar rolleken främst är lekmiljön, lekmaterialet och barnenslekkunskaper. Förskollärarnas kunskaper kring barns rollek har en stor påverkan på rolleken.Då en förskollärare som har mängder med kunskaper kring vad barn utvecklar i rolleken ochvet hur hen skall använda den här kunskapen, kan på så sätt utveckla och skapa en lekmiljö påförskolan som främjar barnens lek.

Studien handlar om hur förskollärare främjar barns utveckling av empati i förskolan. I livets sociala sammanhang ser vi empatiförmågan som en grundpelare. För att barns empatiförmåga ska utvecklas krävs det ett samspel med andra barn och viktiga vuxna och där har förskolläraren en betydande roll. Verksamheten i förskolan ska enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) arbeta för att barnets förmåga till empati för och omtanke om andra utvecklas.Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan beskriver sig arbeta för att främja barns empatiska utveckling. Vi vill närmare undersöka hur förskollärare beskriver sin egen betydelse, vilka tillvägagångssätt de beskriver sig använda och vilka hinder de upplever att det finns i främjandet av barns empatiutveckling.För att ta reda på hur förskollärare beskriver sig främja barns empatiska utveckling har vi använt oss av intervju som metod och vi har intervjuat fem förskollärare som arbetar på olika förskolor.Resultatet visar att en viktig egenskap i att utveckla barns empatiska förmåga är att som förskollärare använda sig själv som en närvarande empatisk förebild som ger barnet empati och omsorg. Förskollärarna berättar att de även använder sig av rollek, dramalek, språk och samtal för att främja barns empatiska utveckling.Den didaktiska diskussionen visar på vikten av att som förskollärare alltid vara en empatisk förebild för barn i förskolan. Empati bör vara ett ämne som genomsyrar hela förskolans atmosfär. Barn som får möjlighet att utveckla sin empatiförmåga i förskolan kan i förlängningen bli goda demokratiska medborgare.

BakgrundI bakgrunden presenteras relevant litteratur kring förskollärarnas roll i att främja barns grovmotoriska utveckling. Litteratur och forskning belyser vikten av en välutvecklad grovmotorik. I arbetet med att främja grovmotoriken lyfts lekens betydelse och utnyttjandet av olika miljöer. Grovmotoriken är en grundpelare för barns fortsatta utveckling såväl fysiskt, psykiskt som kognitivt. Förskollärarna har en viktig roll i att lära barn rörelseaktiviteternas betydelse. Lärandet ska ske på ett lekfullt och naturligt sätt för att få barn att vilja leka och lära.SyfteVårt syfte med denna studie är att undersöka 11 förskollärares arbete och planering för att stimulera barns grovmotoriska utveckling.MetodVi har använt oss av halvstrukturerad intervju som är en kvalitativ metod. Vi intervjuade 11 yrkesverksamma förskollärare på fyra förskolor från tre olika orter.ResultatResultatet visar att förskollärarna arbetar i mindre eller större utsträckning med barns grovmotoriska utveckling. I detta arbete anser förskollärarna att de behöver vara förebilder. De betonar vikten av att delta, utmana och erbjuda en variation av rörelseaktiviteter och material för att främja grovmotorik. Förskollärarna använder både den spontana och den planerade rörelseleken som metod för att främja barns grovmotorik. Genom att erbjuda olika miljöer och tillföra ett varierat material uppmuntras barn till rörelseaktiviteter. Förskollärarna lägger stor vikt på att rörelseaktiviteterna ska utföras med glädje och att de ska ha roligt tillsammans.

Forskning har pekat på en del utmaningar i arbetet med mångfald och mångkultur. I styrdokument för förskolan betonas mångfald som ett viktigt värde. Förskollärare har uppdraget att levandegöra det i alla möten som sker i verksamheten. De förskollärare som brinner för arbetet med mångfald, vad är det de ser? Den här studien syftar till att bidra med kunskap om vad det är som driver förskollärare i deras arbete på mångkulturella förskolor. Studiens syfte undersöks genom dessa forskningsfrågor: • Vilka motiv uttrycker förskollärarna som betydelsefulla för arbetet på mångkulturella förskolor? • Vilken relation beskriver förskollärarna mellan privata och yrkesmässiga värderingar gällande mångkulturalitet? Detta har undersökts genom en kvalitativ undersökning där fyra förskollärare, som är yrkesverksamma på mångkulturella områden, intervjuades. Den empiri som växte fram har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Urie Bronfenbrenners (2005) ekologiska systemteori har tillfört perspektiv till studien. Även Jerome Bruners (2002) tankar om varför det är viktigt att ta del av människors berättelser, och synen på tolkandet av dem, har studien tagit stöd av. Gällande synen på kunskap och möten är studien inspirerad av socialkonstruktionistiska idéer. I studiens resultat framkommer att förskollärarna relaterar sitt engagemang till en samhälls- eller människosyn som de burit med sig sen unga år. De beskriver olika motiv till sitt val av arbetsplats, men en gemensam koppling till tanken allas lika värde syns. Vi kan i studiens resultat skönja att relationen mellan de privata värderingar och de yrkesmässiga beskrivs av förskollärarna som sammanflätade hos dem själva, men också en önskan om att hela arbetslaget ska vara eniga kring dessa värden. En nyfikenhet och ett intresse för olika kulturer, och viljan till att förstå och kunna relatera till människor beskrivs som drivkrafter i deras arbete. Känslan av att vara i rörelse och föränderlighet uttrycks även som en drivkraft i studiens resultat. Förskollärarna talar om flödet av möten med olika människor, prövandet av nya metoder och arbetssätt, men också omprövandet av sina egna normer och tankar som anledning till att stanna kvar på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur förskollärare talar om förskolans kvalitet. Studiens frågeställningar är: På vilka olika sätt talar förskollärarna om kvalitet och vilka diskurser kan urskiljas. Uppsatsens teoretiska ansats utgår från socialkonstruktionistiskt perspektiv. Den filosofiska premissen är att språket, genom diskurser, skapar konstruktioner av verkligheten. Dessa konstruktioner ger mening och konsekvenser för vårt handlande. Hur förskollärarna talar om kvalitet får således konsekvenser för förskolans utformning och innehåll. Empiri har samlats in med hjälp av tre fokusgrupper. Studiens resultat visar att talet om förskolans kvalitet fortgår i en diskursiv praktik som rymmer flera diskurser som kämpar om betydelse om förskolans kvalitet. Tre identifierade diskurser som utmärkt sig i studien beskrivs i studien under benämningen marknadsdiskurs, verksamhetsdiskurs, och barndiskurs. Inom marknadsdiskursen kopplas kvalitet samman med villkor i en marknad. Medan inom verksamhetsdiskurs beskrivs kvalitet som tillgängliga förutsättningar inom verksamheten. Den tredje diskursen tar ansats i kunskaper om barns egentliga behov och lärande. Studiens slutsatser visar att kvalitetsbegreppet är långt ifrån entydigt och på förhand bestämt i förhållande till studiens förskollärare.

Abstract The foundation of the Swedish preschool is based on the curriculum Lpfö98 /10. In these policy documents there are some different goals that the preschool teachers strives to use in the educational work. One of the learning objectives in the technology subject is to encourage pupils to develop through experience and guidance. The curriculum Lpfö98 /10, marks the importance, that the preschool teachers take responsibility for the pupils safety, their development and that every child has a good learning environment (Skolverket, 2010). The purpose with the present study is to examine how teachers use new information and communication technology in their everyday work. A research has been done in four different preschools in Sweden about the use of (ICT). The method used in the research is structured observations. The result of this study presents differences in how pedagogues act and support ICT in preschool, both in frequencies and choice of activity. The most common way of act and support ICT was when pedagogues helped the children in their use of ICT.