<p>Bakgrund</p><p>Ända sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svårt att definiera vad deras kompetens innehåller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna är bättre på att beskriva vad de inte är, till exempel inte lärare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lärare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som påverkar hur samverkan tar form är hur lärare och fritidspedagoger ser på varandra och varandras kompetens.</p><p> </p><p> </p><p>Syfte</p><p>Syftet med vår studie är att ta reda på hur grundskollärare, som undervisar i årskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.</p><p> </p><p> </p><p>Metod</p><p>Vi har i vår studie valt att använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur människor uppfattar ett visst fenomen. Vi har som utgångspunkt att olika människor uppfattar samma fenomen på olika sätt. Vi har mestadels inspirerats av ansatsen i vår bearbetning av intervjusvaren.</p><p> </p><p>Resultat</p><p>Vårt resultat presenteras i form av beskrivningskategorier som har resulterat i fyra huvudkategorier. Den första är Den praktisk-estetiska, där fritidspedagogen i huvudsak har kompetens eller intresse för att arbeta med ämnen som bild, musik, drama och idrott. I den andra kategorin, Den okända, beskriver lärare att de inte vet vad fritidspedagogens kompetens består av. Den tredje kategorin kallar vi för Den nytänkande. Här beskrivs fritidspedagogens kompetens som en viktig del när undervisningen och undervisningsformerna ska utvecklas i skolan. I den fjärde kategorin, Den relationsbyggande, uppfattar lärarna att fritidspedagogen har stor kompetens när det gäller att bygga relationer, utveckla barnen socialt samt ge omsorg.</p>

Bakgrund Ända sedan fritidspedagogutbildningen startade 1964 har fritidspedagoger haft svårt att definiera vad deras kompetens innehåller. Fritidspedagogens yrkesroll upplevs som luddig och diffus, fritidspedagogerna är bättre på att beskriva vad de inte är, till exempel inte lärare. I och med SIA-utredningen 1974 fastslog regeringen vikten av samverkan mellan fritidspedagoger och lärare för att skapa en skolverksamhet som gynnar eleverna. En av faktorerna som påverkar hur samverkan tar form är hur lärare och fritidspedagoger ser på varandra och varandras kompetens.     Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur grundskollärare, som undervisar i årskurs 1-3, uppfattar fritidspedagogernas kompetens och hur denna kompetens visar sig.     Metod Vi har i vår studie valt att använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har inspirerats av den fenomenografiska ansatsen, vilken har syftet att undersöka hur människor uppfattar ett visst fenomen. Vi har som utgångspunkt att olika människor uppfattar samma fenomen på olika sätt. Vi har mestadels inspirerats av ansatsen i vår bearbetning av intervjusvaren.   Resultat Vårt resultat presenteras i form av beskrivningskategorier som har resulterat i fyra huvudkategorier. Den första är Den praktisk-estetiska, där fritidspedagogen i huvudsak har kompetens eller intresse för att arbeta med ämnen som bild, musik, drama och idrott. I den andra kategorin, Den okända, beskriver lärare att de inte vet vad fritidspedagogens kompetens består av. Den tredje kategorin kallar vi för Den nytänkande. Här beskrivs fritidspedagogens kompetens som en viktig del när undervisningen och undervisningsformerna ska utvecklas i skolan. I den fjärde kategorin, Den relationsbyggande, uppfattar lärarna att fritidspedagogen har stor kompetens när det gäller att bygga relationer, utveckla barnen socialt samt ge omsorg.

Sammanfattning Studien undersöker åtta lärares resonemang om mellanstadieelevers motivation i matematik samt om resonemangen skiljer sig relaterat till elevernas sociala bakgrund. Analysen utgår från en kvalitativ ansats där intervjuer använts vilka har analyserats utifrån en tematisk innehållsanalys som har kompletterats med en kvantifiering av lärarnas svar. Fyra skolor valdes utifrån föräldrars generella utbildningsnivå vilket användes som underlag för att hitta lämpliga lärare. Teorin som används i studien är Self-Determination Theory vilken delar upp motivation utifrån de tre olika grundaspekterna, amotivation, yttre- och inre motivation. Det resultat som framkommer av studien visar bland annat att lärare främst anser att motivation kommer inifrån. De faktorer som påverkar elevernas motivation är till exempel att få lyckas och känna sig kompetent, lärarens attityd till ämnet, elevernas påverkan på varandra samt föräldrarnas utbildningsnivå. Resultatet visar även att lärarna anser att ett varierat arbetssätt som ökar elevernas inflytande är något som främjar motivation i matematik. Vidare visar resultatet att lärarna visar på stora likheter i resonemangen om elevernas motivation oavsett föräldrarnas generella utbildningsnivå. Det som dock skiljer mellan lärarna är framförallt hur de resonerar om vissa aspekter av inre- och yttre motivation. Lärarna som arbetar på skolor där föräldrarna till eleverna har högre generell utbildningsnivå framhäver framförallt vikten av elevinflytande och därmed den inre motivationen. Lärarna i den andra gruppen framhäver nödvändigheten av att eleverna förstår nyttan och därmed syftet med att studera matematik för att öka motivationen vilket hör samman med yttre motivation.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor.</p><p>Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka grundskolelärares inställning till matematikläxor. Jag har genom kvalitativa intervjuer undersökt fem lärares inställning. Resultatet av studien visar att lärarna ger matematikläxor av olika anledningar. Repetera tidigare kunskaper, följa upp det som eleverna jobbat med i skolan, färdighetsträna och befästa kunskaper, upptäcka elevernas eventuella tankefel och försöka hjälpa dem att åtgärda det och information till hemmet är de viktigaste orsakerna för att ge eleverna matematikläxor. Studiens slutsats är att alla intervjuade lärare anser att matematikläxor spelar en viktig roll vid elevernas inlärning. De ser på läxorna som hjälpmedel.

Studiens syfte är att ta reda på vilken syn Sigtuna kommuns grundskolelärare har på användandet av digitala verktyg i undervisningen. Studiens grund är baserat på de förstärkningar som gjorts i skolans styrdokument rörande digitalisering i skolan. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer valdes till denna studie för att få en djupare förståelse för Sigtuna kommuns grundskollärares åsikter kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Det var totalt fyra grundskollärare från Sigtuna kommun som ställde upp och deltog i denna studie. Lärarna som intervjuades arbetade på olika skolor, vilket ledde till en mer övergripande bild. I resultatet framgår det att grundskollärarna i Sigtuna kommun generellt har en positiv inställning till de revideringar som har skett i skolans styrdokument angående digitalisering. Tidigare studier visar att det inte finns några bevis för att digitala verktyg påverkar elevers lärande positivt. Trots detta visar denna studies resultat att grundskolelärare i Sigtuna kommun har en generellt positiv inställning till användningen av digitala verktyg i undervisningen. Samtliga lärare upplevde att de digitala verktygen haft en positiv effekt på elevernas studiemotivation och lärande, samt deras eget arbete som lärare.

Syftet med studien var att bidra med fördjupad kunskap om vad verksamma grundskollärare, behöver för att vilja stanna kvar i sitt yrke, samt vad som motverkar deras motivation. Med hjälp av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har material samlats in. Sju grundskollärare deltog, både digitalt och fysiskt. Med stöd av Dörnyei och Ushioda relationella och integrerade teori om lärares motivation visade resultatet att lärare främst motiveras av att kunna göra skillnad. Att göra skillnad innebär att bidra med lärande och kunskapsutveckling hos eleverna. Teamkänsla och stöd från både kollegor och ledning var andra faktorer som motiverade lärare. Det lärarna upplevde mest utmanande inom yrket var tids- och resursbrist och dess konsekvenser för att kunna fullfölja sitt pedagogiska uppdrag. De slutsatser som kan dras från resultatet är att läraryrket behöver stöd från både ledning, kollegor och vårdnadshavare. Utökade resurser och mer handlingsutrymme för att kunna göra skillnad för sina elever och känna sig motiverade att vilja stanna kvar i skolan.

Dagens samhällsutveckling drivs av digitaliseringen vilken blir allt mer genomgående i samhället och för med sig både möjligheter och utmaningar. Detta har bidragit till ett förslag om införa undervisning i digital kompetens i grundskolan, vilket Skolverket fick i uppdrag att presentera den 30 juni 2016. Syftet med förslaget är att öka elevers digitala kompetens och det kommer omfatta diverse aspekter av IT i skolan och ge förslag på eventuella förändringar av läroplaner och kursplaner rörande IT och digital kompetens. Denna uppsats undersöker den digitala kompetensen hos samhällskunskapslärare på grundskolenivå med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning. Undersökningen baserades på en självuppskattningskarta utvecklad i samband med utvecklingen av ett DIGCOMP ramverk för bedömning av digital kompetens. Den digitala kompetensen undersöks i förhållande till olika demografiska variabler och DIGCOMP ramverkets definierade områden. Resultatet visar att lärarna är bra på att uppskatta sin egen kompetens, att lärarens ålder har störst påverkan på kompetensnivån och områdena innehållsproduktion, säkerhet och problemlösning är de där störst kompetensutvecklingsinsatser krävs.

I ett samhälle där relationer, även sådana av icke romantisk karaktär, har en central roll imänniskors liv är det viktigt att försöka förstå vad som ligger till grund för individers engagemangi relationer. The Investment Model säger att engagemang i relationer ökar då individerupplever ökade belöningar, minskade kostnader, färre attraktiva alternativ samt att deinvesterat mycket i relationen. I föreliggande tvärsnittsstudie undersöktes 61 grundskolelärarei Göteborgs Stad, med hjälp av the Investment Model, angående upplevt engagemang tillsitt arbete via ett frågeformulär. Studien visade att grundskolelärare med längre anställningstidupplever att de investerat mer i sitt arbete än vad de med kortare anställningstid angav.

<p>Syftet med denna rapport är att ta reda på hur dagens grundskolelärare ser till individintegrering av särskoleelever i grundskolan. Det handla om hur lärarna känner vid en individintegrering och om deras kunskaper innan och efter. Då grundskolans och särskolans uppnåendemål skiljer sig från varandra är det också intressant att höra hur lärarna lägger upp sin undervisning utefter dessa. Men det handlar också om hur integreringarna har påverkat deras arbetssituation och arbetstid. Här är det intressant att titta på lärarnas syn på kommunens och skolledningens hjälp, hur lärarna uppfattar hjälpen och stödet.</p><p>Genom att titta på tidigare forskning som litteratur, avhandlingar och artiklar bildas en grund till arbetet. För att ta reda på ovanstående görs intervjuer med grundskolelärare. Lärarna kommer från olika kommuner vilket ger en möjlighet att se vilken hjälp de olika kommunerna gett lärarna och skolorna i deras arbete med eleverna.</p><p>Många lärare känner sig till en början osäkra och oroliga över att inte klara uppgiften att ha en individintegrerad elev i klassen. Men med hjälp som t ex assistenter och vidare/fortbildning från både kommun och skolledning och med stöd från arbetskamrater har det gått bra. Lärarna berättar att alla barn har olika behov och att man lär sig ganska snabbt vilket barn som behöver extra stöd i de olika ämnena.</p>