Denna undersökning handlar om olika sätt att titta på och uppfatta fotografier. Frågeställningen tar upp hur vi läser av trovärdighet i ett fotografi. Undersökningen tar upp olika synsätt och faktorer som kan påverka fotografiers trovärdighets som till exempel hur fotografiets teknik och dess koppling till det avbildade påverkar hur vi ser på fotografier. Eller till exempel hur möjligheten att bearbeta fotografier påverkar trovärdigheten. Temat i undersökningen är fotografier på spöken och andar. Just dessa fotografier visar tydligt att vårt förhållningssätt till det avbildade påverkar hur vi ser på fotografierna och detta gör det svårt att fastställa om fotografierna är äkta eller inte. Vi ställs alltså inför frågan om vi kan tro på dessa fotografier eller inte. I undersökningen låter jag ett medium, en fototeknisk expert och en grupp elever i gymnasiet uttala sig om dessa bilder för att få fram olika synsätt och uppfattningar om fotografier. Fotografier är de bilder vi har flest av i vårt samhälle idag och de används i olika sammanhang och har olika funktioner. Vi behöver fundera över vad vi använder fotografier till och vad vi har för syn på fotografier.Gestaltningen tar upp frågan om vilken koppling fotografier har till verkligheten. Vad uppfattas som verkligt och hur kan ett fotografi visa verkligheten, eller vara en bild av verkligheten? Denna fråga tas upp genom att låta betraktaren jämföra olika fotografier av samma motiv. Jag har fotograferat samma miljö med ett vanligt objektiv och genom ett infrarött filter. Genom ett infrarött filter får vi se en bild av världen som visar det vi inte kan se med våra egna ögon. Gestaltningen tar även upp frågan om hur vi kan granska fotografier. Negativ har setts som ett original till fotokopian som ger möjlighet att granska fotografier, vilket inte går att göra på samma sätt med digitala bilder. Därför får betraktaren en chans att se fotografier med tillhörande negativ och avgöra om fotografiet blir mer trovärdigt då.Resultatet av undersökningen visar att det i slutändan är upp till betraktaren att avgöra om ett fotografi känns trovärdigt, även om det finns en mängd faktorer som påverkar trovärdigheten som till exempel tekniken, kontexten, bildskaparen och det som faktiskt avbildas och hur.

Berättelser finns överallt, de kommer från världen runtomkring oss och någonstans lever de kvar, bildar lager i vårt medvetana eller omedvetna. Med hjälp av berättandet orienterar vi oss i världen, det skapar mening av erfarenheter, konstruerar och kommunicerar uppfattningar om världen, oss själva och andra. Berättandet är en således också en maktfaktor, i hur det positionerar och gör gränsdragningar.Undersökningen ställer frågan om hur lärande sker genom berättandet om tre platser i Israel, och syftar till att ge fördjupad förståelse för berättandet som tillblivelseprocess.Den rör sig inom området visuell kultur och behandlar seendet, representation, i relation till text och bild, verklighet och illusion.Genom att filma platserna, har jag tittat bakom de berättelser jag redan bär på om dem, och på så sätt möjliggjort nya lärprocesser. Jag valde att arbeta med det filmade materialet utifrån titeln I väntan på barbarerna, då den gestaltar också min upptagenhet med att dela in världen, i önskan att förstå den.Jag tittade på platserna och de tittade tillbaka på mig. Den självreflexiva hållningen i granskningen av berättandet har lett till att jag vunnit kunskap genom egen tankeverksamhet. Genom en cirkulär relation mellan tid och berättandet och seendet, har jag gett det till synes bekanta en ny innebörd. Historierna om det förflutna, nutiden och framtiden skapar vi själva, berättandet

Uppsatsens syfte var att öka kunskapen om dansundervisning i förskolan och undersöka vilka skillnader och/eller likheter som framkom vid barnens rörelseval och rörelsemönster vid dansaktiviteter i förskolan. Vid sex tillfällen under en treveckorsperiod besökte vi en förskola för att där genomföra dansundervisning med en femårsgrupp. Studien utgick från ett genusperspektiv och de första tre danstillfällena var könsstereotypt utformade och de tre resterande var könsneutralt utformade. Vi var deltagande observatörer under danstillfällena och insamlade empirin genom direktobservationer samt med hjälp av videokamera. Materialet kompletterades ytterligare i form av metasamtal, vilka vi genomförde med barnen vid varje danstillfälle. Vår observationsstudie utgick från frågor såsom; finns det några skillnader eller likheter i hur pojkar respektive flickor väljer att röra sig beroende på om dansundervisningen i förskolan är könsstereotypt eller könsneutralt utformad. Vi undersökte även om barnens verbala utsagor om dans överensstämde med deras kroppsliga uttryck, samt hur vi som ledare och hur barnen påverkade varandras rörelseval och rörelsemönster. Slutligen vilka möjligheter respektive hinder det fanns för att bryta mot rådande könsnormer i förskolans dansundervisning. Vi fann att dansundervisningens utformning och vårt upplägg av dansövningar spelade en stor roll i barnens skapande och reproducerande av genusskillnader respektive likheter. Studien visade också hur vi som ledare, liksom barnen är aktiva i detta skapande av genus.

Arbetet handlar om barn och ungdomars identitets skapande med fokus på faktorer i samhället som påverkar den enskilda individens möjligheter att med kläder finna och förmedla sin identitet. Syftet är att undersöka de möjligheter den enskilda individen har att i ämnet textilslöjd finna sin unika egenart och med slöjdprocessen utveckla en trygg identitet i skolan. De fyra frågeställningarna berör faktorer som ingår i identitets, kommunikations och slöjdprocessen, men också ett livslångt lärande. Detta för att få kunskap om hur visuell kommunikation kan främja barn och ungdomars identitetsprocess, men även stärka utvecklandet av en social och kommunikativ förmåga med slöjdprocessen. I arbetet har jag använt mig av en litteraturstudie, men också en enkätundersökning som genomfördes i textilslöjden på årskurs 9 under en av mina praktik perioder. Samt mitt anteckningsmaterial från tre utvalda praktik perioder i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Resultatet visar att majoriteten av befolkningen i Sverige påverkar de möjligheter och tillgångar barn och ungdomar har gällande ett varierat utbud av kläder. Enkätundersökningen visar att barn och ungdomar såväl tolkar som påverkas olika av budskapet som förmedlas till dem via mode, media och ideal, men också att det förekommer en könsskillnad kring uppfattningen av individens potential att leva upp till samhällsidealet.

Bilden som språk - om kommunikation genom bild är utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte går verbalt. Samhället står inför en förändring och bilden tar en allt större plats i detta samhälle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., såväl kunskaper i hur människan påverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att själv påverka med hjälp av bilder blir därmed allt mer påtagliga. Syftet var därmed att undersöka varför vi behöver ett bildspråk och hur bildundervisningen påverkas av samhällets utveckling. Frågeställningarna är: Hur påverkar samhällets förändring bildämnet?, Varför behöver vi ett bildspråk? Om läraren i undervisningen vill sträva efter att utveckla ett bildspråk, hur går denne då tillväga? Vad jag kommit fram till är följande: Det ökade bildflödet i samhället förutsätter att bildundervisningen ger eleverna möjlighet att utveckla sitt bildspråk. Genom att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt kan eleverna få såväl kunskaper i hur de genom bild kan nå ut med ett budskap och på så sätt kommunicera med samhället. De kan även få verktygen att bemöta och tolka det bildflöde genom vilket samhället kommunicerar med dem. Möjligheterna för att utveckla bildämnet till att bli mer kommunikativt styrs av olika ramfaktorer som gruppstorlek, ekonomi förkunskaper etc. Dock bör strävan vara att utforma uppgifter som tränar eleverna i hur de själva och media med enkla medel kan skapa ett uttryck som förmedlar ett avsett budskap till mottagaren. Mitt mål med detta arbete har varit att väcka en tanke om i vilken riktning vi ska sträva efter att utveckla bildämnet och vilka behov ämnet måste svara för.

The topic for my thesis is sustainable design in the light of critical design. The only simple thing about sustainability is to pronounce it, which is one of the vital results that this project displays. Wearing my critical goggles while digging into the discourse of sustainable design I saw the many factors that play a role in this complex system of networks. Creating reflections rather than fulfilling a new commercial need, posed as a spotlight on the whole design process and also on the context to appreciate this. My artifact is an attempt to visualize the complexity around sustainable development and by pointing out the importance of having a holistic approach to this; my aim is to encourage a new way of looking at products. Seeing them from their entire life, from birth to death, and metaphorically speaking how we, the human species, keep on affecting a products ecological footprint all through its time here on earth. The mediator of my message is a game and by apostrophizing a part of the complexity, my aim is to reach routine-like actions and aknowledging by letting the visitors play an active part in the exhibition, since active actions lead to consciousness.

The Camino Francés, a 780km pilgrimage in Northern Spain, has been traveled by millions of pilgrims over the last 800 years. In recent decades the route has been increasingly threatened by insensitive development and infrastructure. Surprisingly little research has been conducted on the nature and ecology of pilgrims’ experiences and the landscape necessary to support the roughly 170,000 people that walk the Camino each year. Adapting methods from recreation and leisure science, this autoethnographic research explored the influence of the environment on my pilgrimage experience as I walked for five weeks in the Fall of 2011. Analysis used a variety of qualitative techniques in creating my own narrative. My research suggests that the landscape is essential to a positive and meaningful pilgrimage experience. Future planning and design efforts for this UNESCO route should incorporate the influence of the landscape on the experience of pilgrimage.

AIM: To analyze staining properties of aesthetic brackets. MATERIAL & METHODS: A total of 400 tooth-coloured brackets from 10 brands 5 ceramic and 5 plastic) were investigated. Cumulative effects of staining agents were analyzed at simulated light and heavy consumption levels. Study groups were immersed in the staining agents consecutively at 37°C. The control group was exposed to artificial saliva. Samples were analyzed digitally to obtain the L*, a*, and b* (lightness, red-green, and yellow-blue) colour readings. Using these values total colour change (ΔE*) was also calculated. A general linear model (ANOVA) test was used for statistical comparisons. RESULTS: Significant differences were observed in L*, and b* values of ceramic brackets at all consumption levels (p≤.0001). All values had significant differences amongst the plastic brackets (p≤.0001), except for L* with heavy exposure. Total ΔE* values for ceramic and plastic brackets were 11 and 26, respectively. CONCLUSIONS: Both plastic and ceramic brackets showed changes in colour when exposed to staining agents, with plastic brackets being the most affected.

This study explores what 10-12-year-old students say they like and value in works of visual art. As the participants talk about their own and other people‟s art works they are formulating and expressing aesthetic responses and beginning to shape their individual aesthetic awareness. Because of the age of the participants, the exploration is framed in terms of “what makes art good”. The research was prompted by the introduction and implementation of the New Zealand Curriculum (2007), which not only positions art as a core area of learning, but also outlines values and key competencies that characterise a constructivist approach to knowledge. Such an approach requires active engagement by learners and suggests that it is important for teachers to understand their students‟ values and views. However, in the field of art education there is little published material that examines the views and reactions of students. A broadly qualitative approach to the case study was taken, drawing particularly on phenomenography and narrative. The study found that 10-12 year-old students do actively make judgements about art works, and while there are common themes that occur repeatedly, the bases of such judgement vary from student to student. The study also found students‟ ways of approaching art-making varied, with some, for example, concerned predominantly with the technical process while others were more interested in imagery or narrative intention. The thesis argues that it is important for teachers to be aware of how their students individually process their aesthetic responses in order to develop relevant and appropriate programmes.

No description available.