Introduktion: De flesta inom akutsjukvården har någon gång under arbetslivet blivit utsatta för hot och våld från patienter eller deras anhöriga.  Syftet: Syftet med studien var att belysa vilken typ av hot och våld vårdpersonal inom akutsjukvården utsatts för samt vilka åtgärder som vidtagits till följd av detta.  Metod: Studien som genomförts är en kvalitativ innehållsanalys, där avvikelser från ambulans och akutmottagning granskats.  Resultat: Kategorierna som framkom vid innehållsanalysen var kön utsatt, våld/hot, tillhygge, förövare, åtgärd från utsatt, tid, allvarlighetsgrad, polisanmälan, åtgärd från verksamheten, plats och handläggningstid. Totalt återfanns 21 avvikelser från åren 2019–2023.  Slutsats: Fler kvinnor än män utsattes. Hot förekom i högre utsträckning än fysiskt våld. Det går inte att identifiera något tydligt mönster gällande när avvikelser skrivs. Få polisanmälningar av hotet och våldet görs. Från verksamhetens sida var ingen åtgärd den mest frekventa åtgärden som beskrivits.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer vid flera tillfällen under sin arbetskarriär stöta på patientgruppen i somatisk vård. För att utforma en bra vård för patienterna krävs ett humanistiskt arbetssätt med en personcentrerad inriktning. Patienter upplever ofta att de inte blir bemötta med respekt. De upplever stigmatisering när de söker vård på den somatiska akutmottagningen av sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med psykisk ohälsa i somatisk akutsjukvård.Metod: Studien använde en kvalitativ ansats i form av litteraturstudie för att beskriva sjuksköterskans upplevelse. Resultat: Fyra teman identifierades organisatoriska faktorer, professionella aspekter, sjuksköterskans inre konflikt och sjuksköterskorna egna upplevelser. Vid vård av patientgruppen upplever sjuksköterskan brist på kunskap och rädsla för att göra fel. Därför uppkom det missförstånd mellan patient och sjuksköterska. Konklusion: Sjuksköterskan upplever svårigheter med att utöva vård till patienter med psykisk ohälsa. De ville ha mer kunskap och bättre samarbete i vården för att känna trygghet att hjälpa patientgruppen på rätt sätt. / Background: Nurses will on several occasions during their working careers encounter the patient group in somatic care. In order to give good care to the patients, a humanistic approach with a person-centered focus is required. Patients often experience that they are not treated with respect. They become stigmatized when they seek care in the somatic emergency department of nurses. Aim: The aim was to describe the nurse's experience of caring for patients with mental illness in somatic emergency care. Method: The study used a qualitative approach with a literature review to describe the nurse's experience. Results: Four themes were identified, organizational factors, professional aspects, nurses’ internal conflict and nurses’ own experience. When caring for the patient group, the nurse experienced a lack of knowledge, fear of making mistakes and misunderstandings between patient and nurse as some of the situations that could arise. Conclusion: The nurses’ experience difficulties in providing care to patients with mental illness. They want more knowledge and better collaboration within health care to feel secure in helping the patient group in the right way.

The aim of the thesis was to develop and evaluate a Computerised Decision Support System (CDSS) for use in pre-hospital care.The thesis was guided by a theoretical framework for developing and evaluating a complex intervention. The four studies used different designs and methods. The first study was a systematic review of randomised controlled trials. The second and the last studies had experimental and quasi-experimental designs, where the CDSS was evaluated in a simulation setting and in a clinical setting. The third study included in the thesis had a qualitative case study design.The main findings from the studies in the thesis were that there is a weak evidence base for the use of CDSS in pre-hospital care. No studies have previously evaluated the effect of CDSS in pre-hospital care. Due to the context, pre-hospital care is dependent on protocol-based care to be able to deliver safe, high-quality care. The physical format of the current paper based guidelines and protocols are the main obstacle to their use. There is a request for guidelines and protocols in an electronic format among both clinicians and leaders of the ambulance organisations. The use of CDSS in the pre-hospital setting has a positive effect on compliance with pre-hospital guidelines. The largest effect is in the primary survey and in the anamnesis of the patient. The CDSS also increases the amount of information collected in the basic pre-hospital assessment process. The evaluated CDSS had a limited effect on on-the-scene time.The developed and evaluated CDSS has the ability to increase pre-hospital patient safety by reducing the risks of cognitive bias. Standardising the assessment process, enabling explicit decision support in the form of checklists, assessment rules, differential diagnosis lists and rule out worst-case scenario strategies, reduces the risk of premature closure in the assessment of the pre-hospital patient. / För avläggande av doktorsexamen i Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd som med tillstånd av Nämnden för utbildning och forskarutbildning vid Högskolan i Jönköping framläggs till offentlig granskning torsdagen den 5 juni 2014 kl.13.00 i sal M 204, Högskolan i Borås.

Sammanfattning Introduktion; Barn utgör en tredjedel av alla icke-planerade vårdtillfällen i Sverige. Sjuksköterskor verksamma inom denna kontext kommer därför möta både barn och deras föräldrar. Föräldrar vill närvara som stöd och tröst till sitt barn vid omvårdnadssituationer. Barnets ålder och tidigare erfarenheter påverkar barnets upplevelse vid omvårdnad. Familjefokuserad omvårdnad är ett begrepp som sjuksköterskor kan använda sig utav för att tillgodose barnet med viktiga resurser. Syfte; Syftet beskriver sjuksköterskors uppfattningar gällande föräldrars påverkan på omvårdnadssituationen vid icke-planerade vårdtillfällen av barn. Samt beskriver undersökningsgrupp i inkluderade artiklar. Metod; Litteraturstudien har en deskriptiv design som baseras på tolv artiklar. Inkluderade artiklar publicerades mellan 2005-2015 och hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Samtliga tolv artiklar granskades och presenteras i resultatet. Resultat; I resultatet framkom olika teman som beskriver hur föräldrars känslor, beteende, närvaro, föräldrars val av religion/kultur, våldsamma/hotfulla föräldrar samt misshandlade barn där föräldern är förövaren påverkar omvårdnadssituationen vid icke-planerade vårdtillfällen av barn. Gällande granskningen av metodologisk aspekt, artiklarnas undersökningsgrupp, påvisades varierande beskrivning av dessa. Slutsatser; I föreliggande litteraturstudies resultat framkommer tydligt att föräldrars närvaro, känslor och beteende påverkar omvårdnadssituationen. En viktig del i omvårdnadssituationen kring barn är vikten av relevant information och kommunikation för optimal omvårdnad. Fokus bör läggas på hela familjen, eftersom alla medlemmar i familjen påverkar varandra. Därmed bör familjefokuserad omvårdnad vara en del av sjuksköterskans profession. / Abstract Introduction; Children makes a third of all non planned admissions in Sweden. Nurses working with this context will therefor meet both children and their parents. Parents wants to be present as support for their children when care situations. Family focused care is a concept that nurses can use to accommodate the child with important resources. Aim; The aim describes the nurses impact in care situations in non planned admissions of children. Also describes the included articles study group. Method; The litterateur study has a descriptive design that is based on seven qualitative, three quantitative and two mixed scientific articles. The included articles were published between 2005-2015 and was collected from the database Chinahl and PubMed. All twelve articles was examined and will be presented in the result. Result; The result showed different themes that describes parents behavior, presence, parents choice of religion/ culture, violent/threatening parents as well as battered children where the parent is the abuser will affect the care situation with non planned admissions of children. Regarding the audit of the methodological aspect, the articles study group demonstrated varied description of these. Conclusion; In this literature study it clearly emerges that parents presence, feelings and behavior affects the care situation. An important part of the nursing situation regarding children is the importance of relevant information and communication for optimal care. Focus should be on the whole family since every member of the family influence one another. Therefore should family focused nursing be a part of the nursing profession.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor bidrar till hög andel sjukskrivningar. Inom akutsjukvården så är arbetstempot ofta högre än inom andra delar av sjukvården och omsättningen av patienter är stor. Sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården är mer utsatta för stress. För att hantera stress så kan copingstrategier användas. Syfte: Syftet är att ta reda på vilka stressfaktorer som påverkar sjuksköterskans hälsa inom akutsjukvården, samt vilka copingstrategier som kan användas för att hantera dessa. Metod: Litteraturöversikt med tolv kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar som berör sjuksköterskan inom akutsjukvården, arbetsrelaterade stressfaktorer samt copingstrategier. Resultat: Det finns ett antal arbetsrelaterade stressfaktorer som bidrar till ohälsa och lidande för sjuksköterskan inom akutsjukvården. Copingstrategier som stöttning av kollegor, avlastande samtal, genomgång av verksamheten och mindfulness, bidrar till att den arbetsrelaterade stressen blir hanterbar och att hälsa uppnås Slutsats: Stressfaktorer som brist på sjuksköterskor, dödsfall eller sexuella övergrepp på barn, våld och hot från patienter och anhöriga, samt brister i arbetsmiljön bidrar till arbetsrelaterad stress. Copingstrategier kan hjälpa att motverka den stress som uppstår. Men för att copingstrategier ska fungera så är det viktigt att använda sig av de strategier som finns och att tid samt möjlighet finns på arbetsplatsen att utföra dessa. / ABSTRACT: Background: Work related stress among nurses contributes to a high percentage of sick leave. The work pace is often higher in the emergency care than in other work areas and the amount of people passing thru is high. Nurses working in emergency care are more exposed to stress. Coping strategies can be used to handle stress. Purpose: The purpose is to find out which stressors that has an impact on nurses health in the emergency care and which coping strategies that can be helpful to handle the stress. Method: Literature review of twelve qualitative and quantitative scientific articles regarding the nurse in emergency care, workrelated stressors and coping strategies. Results: Work-related stressors contributes to illness and suffering for the nurse in emergency care. Coping strategies like support from colleagues, debriefing, review of the workplace, and mindfulness contributes to that work-related stress is manageable and that health is achieved. Conclusion: Stressors such as lack of nurses, death or sexual abuse of children, violence and threats from patients and families, as well as deficiencies in the work environment contributes to work-related stress. Coping strategies may help to prevent work-related stress. But for coping strategies to work it is important to use the existing strategies and that time and opportunity are available at work to perform these.

Bakgrund: Fundamenten i vården grundar sig i ett värdefullt bemötande där patientens grundläggande behov tillgodoses. Ett fungerande team i vårdarbetet är en viktig del i att skapa en personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Dessa faktorer är viktiga delar i ett gott omhändertagande av patienter på en akutmottagning. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vilka omvårdnadsbehov som blir tillgodosedda hos kritisk sjuka eller skadade patienter samt funktionen av teamsamverkan på akutmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Metodbeskrivning: En kvalitativ fältstudie inspirerad av principerna för praktisk etnografi. Med hjälp utav ett observationsprotokoll utfördes 50 observationer som sedan analyserades med deskriptiv statistik samt en innehållsanalys. Resultat: Resultaten från denna studie visar att personalen var skickliga på att kommunicera och skapa en relation med patienterna. Däremot var de inte lika bra på att göra patienterna delaktiga i vården. Otillräckligt tillgodoseende av patientens omvårdnadsbehov förekom speciellt rörande behandling av patientens smärta och hänsynstagande till patientens integritet. Teamet kring patienten på akutmottagningen upplevdes strukturerat och fungerande. De arbetsmodeller för teamerabete och kommunikation som implementerats på akutmottagningen användes i liten utsträckning.  Slutsats: Personalen på akutmottagningen har en god förmåga till kommunikation och att skapa en relation med patienten samt att arbeta i team. Detta är värdefullt för att skapa en god och trygg vård. Patienternas behov av smärtlindring och integritet blir dock inte tillgodosedda på akutmottagningen. / Background: The fundamentals of care are the basic human needs that have to be met in the treatment of patients to maintain quality care. To ensure safe and person- centered care the team working with the patients needs to be organized and functional. Objective: The aim of this study was to explore how the fundamentals of care needs are met for critical ill patients, and the structure and function of the team in the emergency department. Method: A qualitative field study inspired by the principles of practical ethnography. Fifty observations were made in the emergency department using a protocol and analyzed with descriptive statistics and a content analysis. Results: The results in this study shows that the staff was skillful in communicating and creating a relation with the patients, but not so much in making the patients involved in their care. The basic needs of the patients where insufficient met, especially concerning treatment of pain and taking the patients integrity into account. The teamwork was perceived as structured and functional. The implemented models according teamwork and communication of working in the emergency department was not used sufficiently. Conclusion: The staff´s ability to communicate, establish a relationship with patients and to work in teams where identified which contribute to a sense of comfort and security for the patient. Although the needs for analgetica is not fulfilled and the respect for patient´s integrity is not fully taken into account.

Bakgrund: Hot och våld är inom akutsjukvården ett allvarligt arbetsmiljöproblem som ökar såväl i Sverige som i resten av världen. Ambulanssjukvården är ett område inom sjukvården där förekomsten av hot och våld är som mest framträdande. Ambulanspersonalens vårdrum varierar och därför kan det vara en utmaning att skapa en säker arbetsmiljö. Syfte: Syftet var att ur ett prehospitalt perspektiv beskriva vilka åtgärder som kan vidtas för att kunna förebygga hot och våld inom akutsjukvård. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och beskrivande design användes. Sökningen resulterade i 14 artiklar från tre databaser. I analysen har författarna använt sig av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom vikten av att kunna identifiera risker, att använda förebyggande strategier samt att optimera förutsättningarna för att kunna förebygga hot och våld. Att identifiera risker innebar att kunna identifiera riskbeteenden, riskpatienter, utsatta personalgrupper, kritiska faktorer kring tid och rum samt typ av hot och våld. Förebyggande strategier som användes var utbildning av personal, information till patienter, bemötande, kollegial trygghet, isolering av patienter med riskbeteende, medvetenhet samt säkerhetsstrategier. Att optimera förutsättningarna innebar att se över arbetsmiljö, riktlinjer och rutiner, rapporteringssystem, säkerhetspersonal samt utbildning. Konklusion: Det är viktigt att ha en medvetenhet om vad som utgör riskerna för hot och våld. Detta för att ha en bättre handlingsberedskap vid eventuella hot- och våldssituationer som ambulanspersonalen kan ställas inför. / Background: Threats and violence in emergency care is a serious problem that is increasing both in Sweden and in the rest of the world. The ambulance service is an area of health care where the prevalence of threats and violence are most prominent. Ambulance staff workplace varies and therefore it can be a challenge to create a safe work environment. Purpose: The aim was that from a prehospital perspective describe what measures can be taken to prevent threats and violence in emergency care. Method: A literature review with systematic search and descriptive design was used. The search resulted in 14 articles from three databases. In the analysis, the authors made use of qualitative content analysis. Results: The result describes the importance of being able to identify risks, to use preventive strategies and to optimize the conditions in order to prevent threats and violence. Identifying the risks involved in order to identify risk behaviours, risk patients, vulnerable groups of staff, critical factors concerning time and space and the type of threats and violence. Preventive strategies used were staff training, information for patients, treatment, peer security, isolation of patients with risk behaviour, awareness and safety strategies. To optimize conditions meant to review the work environment, policies and procedures, reporting, security personnel and training. Conclusion: It is important to have an awareness of what constitutes risk to threats and violence. This is to have a better preparedness to any threats and violent situations that ambulance personnel may face.

Bakgrund: Akutmottagningar behöver vara utformade för att kunna erbjuda en varierad patientgrupp akut vård. Arbetet på en akutmottagning karakteriseras av teamwork där sjuksköterskan förväntas kunna handla snabbt och kombinera omvårdnadsarbetet med medicinska och administrativa arbetsuppgifter. För att kunna uppleva en god arbetsmiljö krävs ett socialt kapital på arbetsplatsen, förmågan att uppleva mening och tillfredsställelse i arbetet samt ett gott stöd från organisationens olika skikt.  Syfte: Belysa sjuksköterskans arbetsmiljö på en akutmottagning.  Metod: Metoden som använts är en litteraturöversikt enligt Fribergs metod med syftet att skapa en överblick över det aktuella kunskapsläget inom ämnesområdet. Översikten utformades på tio vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL Complete och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs modell för en litteraturöversikt, likheter och skillnader identifierades och tematiserades. Som teoretisk utgångspunkt användes Watsons omvårdnadsteori.  Resultat: Resultatet presenteras i form av tre huvudteman; fysiska, psykologiska och sociala aspekter av arbetsmiljön. De fysiska aspekterna utgjordes av undertemana Lokaler och säkerhet samt Bemanning och patienttäthet. De psykologiska aspekterna behandlade ämnena Att arbeta under tidspress samt Förekomst av utmattning, ångest och arbetsrelaterad stress. De sociala aspekterna inkluderade Teamwork och Konflikthantering.  Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Watsons omvårdnadsteori och analyserades i relation till hur organisationen och ledningen såväl som sjuksköterskans inställning till omvårdnad kunde påverka arbetsmiljön. Resultatet tolkades även utifrån arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskans patientbemötande.

Plötsligt eller oväntat döende kan förekomma överallt, relativt ofta inom akutsjukvården. Det innefattar ett krävande arbete för sjuksköterskan. Sjuksköterskans roll innefattar en viktig del av att skapa relationer till familjen, ge stöd, trygghet och skapa delaktighet för att lindra familjens lidande. I dagsläget ses mestadels forskning kring familjens perspektiv och inte hur sjuksköterskan upplever mötet med den sörjande familjen. Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta familjen som håller på att förlora eller just förlorat en familjemedlem, genom plötsligt eller oväntat döende inom akutsjukvården. En litteraturstudie har genomförts genom att tio kvalitativa empiriska vetenskapliga artiklar har analyserats. Artiklarna har sedan inkluderats och varit med och bidragit till litteraturstudiens resultat efter noggrann granskning. Flera svårigheter och aspekter uppkom i samband med sjuksköterskornas möte med den sörjande familjen. Fyra huvudkategorier bildades och 13 underkategorier. Huvudkategorierna blev 1) information, 2) vägen till trygghet, 3) akutsjukvården - ingen lämplig miljö att dö i och 4) sjuksköterskans utmaningar. Under tre av dessa huvudkategorier uppmärksammades sjuksköterskornas upplevelser kring bristen på utbildning, vilket kunde bidra till otrygghet. Svårigheter uppstod kring sjuksköterskans relation till familjen, hur den skulle hållas på en lagom distanserad nivå. Olika sjuksköterskor upplevde dessutom olika känslor vid vården kring plötsligt eller oväntat döende beroende på deras ålder och erfarenhet.

No description available.