Bakgrund  Enligt World Health Organization lever nära 350 millioner människor med diabetes världen över. Det finns två huvudgrupper av diabetes, typ-1 diabetes och typ-2 diabetes, varav typ-2 diabetes är den vanligaste formen. Det är viktigt att lyfta fram följsamheten av kost och motionsråd hos patienter med typ-2 diabetes eftersom detta har stor påverkan på prognos och progress av sjukdomen.  Syfte Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som har visat sig ha betydelse för följsamheten till kost och motionsråd hos personer med typ-2 diabetes.  Metod Arbete har genomförts som en allmän litteraturstudie. Till studien valde författarna att fokusera på att söka artiklar som behandlar hur patienter följer de råd om livsstilsförändring som ges idag, vid kost och motionsråd. Genom databassökning inkluderades 15 artiklar.  Resultat I analys av artiklarna framkom fyra huvudteman. I dessa teman framkommer både de faktorer som underlättar samt försvårar följsamheten för personer med typ-2 diabetes när det gäller kost och motionsråd. De aspekter som har diskuterats i detta arbete är socialt stöd, genus, upplevelse av information och kunskap samt ekonomiska resurser och tillgänglighet.  Slutsats Patienter med Typ-2 diabetes upplevde brister i kommunikationen mellan dem själva och vårdpersonalen. När patientens familj och närstående inkluderas och får samma information som patienten ökar chansen till bättre följsamhet till kost och motionsråd. För lite undervisning, motsägelsefull information och för lite kontakt med andra typ-2 diabetes patienter hade stor betydelse till följsamheten.

Titel: Vad underlättar respektive hindrar fysisk aktivitet hos personer med långvariga smärtor? – En kvalitativ intervjustudie. Författare: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Sjukgymnastprogrammet, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet Handledare: Britt Larsson, Docent i yrkesmedicin, Lektor i klinisk smärtforskning, Institutionen för Medicin och Hälsa (IMH), Linköpings universitet. SAMMANFATTNING Bakgrund: Träning har visats ge positiva effekter på långvarig smärta, dock rapporteras dålig följsamhet hos personer med långvarig smärta. Tidigare forskning har påvisat ett flertal underlättande och hindrande faktorer till träning hos personer med långvarig smärtproblematik men betonar vikten av vidare forskning med en bredare ansats till fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera faktorer och förhållanden som verkar underlättande respektive hindrande för fysisk aktivitet som behandling mot långvarig benign smärta. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio deltagare rekryterade via en smärtklinik i södra Sverige. Insamlad data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Underlättande faktorer uppgavs vara individuellt anpassad, varierad och glädjefylld träning, samt stöd, gemenskap, smärtlindring, motivation, framsteg, viljan att förbättra hälsan, tillgänglighet samt kunskap. Smärta, tidsaspekter, brist på ork, svårigheter att komma igång, inte behov av träning, brist på tillgänglighet och kunskap, även pinsamhet, lathet, rädsla och motivationsbrist rapporterades vara hindrande. Konklusion: De faktorer som framkommit i resultaten styrker tidigare forskning. Denna studie presenterade ytterligare nya faktorer såsom svårigheter att komma igång samt att behov för träning inte fanns. Framtida forskning bör applicera framlagda faktorer vid utformning av behandling för patienter med smärta. Nyckelord: följsamhet, smärta, fysisk aktivitet, kvalitativ forskning. / Title: FacilitatorsandBarriers toPhysical ActivityamongPeople with Long-term Pain-A Qualitative Study. Authors: Malin Carlsson & Johanna Strömbom, Physiotherapy Programme, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden. Tutor: Britt Larsson, Docent of Occupational Medicine, Lector of Clinical Pain Research, Faculty of Health Sciences, Linköping University, Sweden. ABSTRACT Introduction: Exercise has been shown to have positive effects on long-term pain. There is, however, reported poor adherence in people with long-term pain. Previous research has demonstrated a number of facilitating and inhibiting factors to exercise for people with long-term pain but lay emphasis on the importance of further research with a broader approach to physical activity.Purpose: The aim of this study was to identify facilitating factors and barriers to physical activity as a treatment for long-term pain.Method: A qualitative study using semi-structured interviews was conducted with ten participants recruited through the Pain -and Rehabilitation Center in Linköping. Collected data was analysed based on a qualitative content analysis.Results: Facilitating factors were reported to be individually tailored, varied and enjoyable training, also support, fellowship, pain relief, motivation, progress, the desire to improve health, availability and knowledge. Pain, timing, lack of energy, difficulty initiating exercise, not having a need to exercise, lack of availability and knowledge, and furthermore embarrassment, laziness, fear, and lack of motivation were reported as being inhibitive.Conclusion: Factors that appeared in the results confirm previous research, this study presented additional factors such as difficulties initiating exercise and not having a need to exercise. Future research should apply presented factors in the design of treatment for patients with pain.Keywords: adherence, pain, physical activity, qualitative research.

Bakgrund: Senare års forskning visar att en stillasittande vardag kan vara utav bidragande orsak till flera livsstilsförvärvade sjukdomar och förtidig död. Individer i dagens informationssamhälle har god kunskap om hur de upprätthåller en bra livsstil. Men trots detta så fortsätter människor att leva osunt. Syfte: Var att belysa faktorer av betydelse för patienters följsamhet vid ordination av fysisk aktivitet på recept. Metod: En litteraturöversikt gjordes med hjälp utav litteratursökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Vetenskapliga artiklar valdes ut genom bestämda inklusions- och exklusionskriterier för att senare genomgå en mer djupgående granskning. Efter granskningen resulterade det i 15 vetenskapliga artiklar i form av primärkällor, varav nio var kvalitativa och sex var kvantitativa. Analysen utgjordes i ett senare skede genom tre steg med inspiration hämtad ifrån Friberg (2012). Resultat: Resultatet visade att faktorer som påverkar följsamheten hos patienterna är ålder, kön, sysselsättning, sjukdom, motivation och stöd, träningslokaler samt hur väderförhållandena är. Diskussion: Som resultatet påvisar så beror patienternas följsamhet vid råd om fysiskt aktivitet på en mängd olika faktorer. Sjukdomen kan exempelvis i stor utsträckning påverka upplevelsen av det egna värdet. Det är sjuksköterskans uppgift att utgå ifrån patientens självuppfattning i arbetet med att stödja och hjälpa dem att upprätthålla och bevara sin hälsa. Slutsats: Patienter som får fysisk aktivitet på recept har alla olika behov utifrån de i resultatet påvisade faktorerna. Författarna föreslår därför en utveckling utav instrumentet mot en mer individanpassad ordination. Patienter med högt BMI kan förslagsvis ha ett större behov utav motivation medan patienter med högt blodtryck behöver få råd om att skapa mer tid i sin vardag genom en omprioritering av egna åtagandanden.

No description available.

Den stora majo­riteten av de vårdrelaterade infektionerna överförs i mötet mellan vård­per­sonal och pati­ent. Flertalet bakterier har idag ut­vecklat resistens mot många antibiotika, vilket inne­bär att basala hygienrutiner blivit en mycket viktig patientsäkerhetsfråga. Hälso- och sjukvår­den har kommit till den punkt, då det snart inte finns några ytterligare medel att ta till i kam­pen mot de multi­resistenta bakterierna och den enda hållbara långsiktiga lösningen, är att för­hindra smittspridning genom strikt tillämpning av basala hygienrutiner.   Syftet var att beskriva vårdpersonals följsamhet till basala hygienrutiner. Metoden är en litte­raturstudie till vilken 14 artiklar inkluderats, både kvantita­tiva och kvalitativa. Artiklarna framkom genom en struktu­rerad sökning i data­baserna CINAHL, Med­line och PubMed.   Litteraturstudiens resultat visar överlag att vårdpersonals följsamhet till ba­sala hygienruti­ner är låg, trots mycket god kunskap i många fall. Orsa­kerna är mångfacetterade. Hög arbets­be­lastning, samt ett negativt förhållnings­sätt till skyddsutrustningen, är en av orsakerna till låg följsamhet. En del vård­personal anser att skyddsutrustningen är ett hinder i utövandet av god omvård­nad. Till­gång och tillgänglighet av resurser samt utformning och passform av utrust­ning, är en annan orsak associerad till följsamhet. I vissa fall är den låga följ­samheten relate­rad till akutsituationer och bristande bedömning av risken för smittspridning. Ett gott ledar­skap och säkerhetsklimat i verksamhe­ten, har positiv effekt på följ­samhe­ten till basala hygien­rutiner.

Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter kontaktar ambulans och orsakerna kan vara många. I Sverige används vanligen trigaeringsverktyget Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) där Emergency Signs and Symptoms (ESS)-kod 5 står för bröstsmärta. För att underlätta för ambulanssjuksköterskan att ta korrekt beslut, gällande undersökning och behandling i stressade situationer, finns behandlingsriktlinjer framtagna som specificerar hur patienter skall omhändertas. Följsamhet till behandlingsriktlinjer har tidigare observerats vara bristfälliga och denna studie ämnar granska följsamheten till behandlingsriktlinjer vid bröstsmärta. Studien är en kvantitativ retrospektiv kohortstudie med konsekutivt urval som använt sig av data från BRIAN-studien. Ambulansuppdrag från år 2018 med bröstsmärta som sökorsak har granskats. Inklusionskriterierna var patienter som triagerats enligt ESS 5, var 18 år och äldre samt uppgivet kön. Resultatet visade sig med en varierande följsamhet till behandlingsriktlinjerna för bröstsmärta. Följsamhet till insamlandet av vitalparametrar var hög medan följsamheten till farmakologisk behandling enligt behandlingsriktlinjerna var låg. En viss skillnad kunde observeras där följsamhet till farmakologiska behandlingsriktlinjer var högre hos de som fick en slutgiltig diagnos hjärtinfarkt och om patienterna var män. Även om följsamheten till behandlingsriktlinjerna variera för olika undersökningar och behandlingar så är orsaken till denna variation ej helt klarlagd. En viktig faktor skulle kunna vara att ambulanspersonalen var medveten om att det pågick en studie, vilket kan ha höjt följsamheten till uppmätta vitalparametrar och EKG tagning. Personliga tolkningar kan också ha påverkat vilka läkemedel som administrerats under olika tillfällen.

Introduktion: Av alla patienter som har drabbats av vårdskador är en tredjedel relaterade till infektioner. Detta orsakar lidande för berörda patienter och stora kostnader för samhället. Till stor del skulle detta kunna förhindras om basala hygienrutiner efterlevs. Bakgrund: Den primära åtgärden för att förhindra smittspridning och nosokomiala infektioner är tillämpning av god handhygien, att kunskap om smittspridning finns och att sjuksköterskan tillämpar ett arbetssätt med god handhygien som förhindrar smittspridning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad som påverkar sjuksköterskans följsamhet av riktlinjer angående handhygien inom slutenvården. Metod: Litteraturstudien har tillämpat Polit och Becks (2017) niostegs flödesschema. Databaserna CINAHL och PubMed har använts för att utföra litteratursökningen. Elva artiklar ingår i resultatet. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre huvudkategorier: Utbildning och organisationens stöd, Sjuksköterskans förhållningssätt och Arbetsmiljö. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar omständigheter som påverkar sjuksköterskornas handhygien; Vikten av korrekt vidareutbildning som gav kunskap rörande handhygien, vad påminnelser och stöd kan göra för handhygienen, arbetsmiljö, materiella resurser och sjuksköterskans förhållningssätt.

Introduktion/Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 110 000 patienter årligen av vårdskador där vårdrelaterade infektioner räknas som en vårdskada. Patienter enligt patientsäkerhetslagen ska skyddas mot vårdskador. Det primära målet för vården är att reducera lidande. Följsamhet till riktlinjer för handhygien och användning av personlig skyddsutrustning är bland de viktigaste åtgärderna för att förhindra vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom hälso- och sjukvården. Forskningsområde kompetens och professionsutveckling inom omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till användning av personlig skyddsutrustning. Metod: Denna litteraturstudie är metodiskt genomförd enligt Polit och Beck (2017) nio steg. Databassökningarna genomfördes i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Sammanställningen i resultatet bestod av 12 artiklar innehållande 6 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar samt 2 artiklar av mixad metod. Resultat: Faktorer som påverkade följsamheten till användning av personlig skyddsutrustning var; individuella faktorer, kunskapsnivå, utbildning, tillgång till utrustning, material, säkerhetskultur och tidsbrist. Slutsats: Flera faktorer kan påverka sjuksköterskors följsamhet till användning av personlig skyddsutrustning. Kontinuerlig utbildning och praktisk träning av användning till personlig skyddsutrustning ger en högre följsamhet. För att uppnå en högre kunskapsnivå krävs engagemang, ansvarstagande och ett gott samarbete från alla yrkesprofessioner inom hälso- och sjukvård.

Abstract Background: Physical activity is an important part of cardiac rehabilitation after a heart-attack, but the use and adherence of physical activity and cardiac rehabilitation programs have been shown to be low in previous research. Aim: To critically examine and compile the scientific evidence regarding the effect of cardiac rehabilitation programs on complience with physical activity. Method: A descriptive literature study. After searching the database in the PubMed database, the methodological quality of 11 articles was assessed according to SBU's review templates. The methodological quality of the articles was compiled into low methodological quality, medium high methodological quality and high methodological quality. Main result: Three studies were considered to have low methodological quality, five studies with medium methodological quality and three studies with high methodological quality. The weighted results regarding the effect of cardiac rehabilitation programs on adherence to physical activity showed that the programs helped patients to perform physical activity. The studies that examined compliance in a central-based group compared with a home-based group showed the highest compliance in most home-based groups. Conclusion: There is a high methodological and scientific basis for concluding that cardiac rehabilitation programs strengthen the patient's compliance with physical activity. A home-based rehabilitation program is considered to have greater compliance than a central-based program.

SAMMANFATTNING Bakgrund Hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd som innebär att hjärtat inte kan försörja kroppen med nödvändig mängd blod. I västvärlden är hjärtsvikt ett vanligt förekommande tillstånd och med en prevalens på mellan två till tre procent klassificeras hjärtsvikt som ett folkhälsoproblem. Behandlingen av hjärtsvikt innefattar både farmakologiska och icke-farmakologiska metoder. Låg följsamhet hos patienter med hjärtsvikt är ett omfattande problem då upp emot 80 procent av patienterna inte är följsamma till behandlingsordinationer. Detta ger negativa konsekvenser för såväl individ som samhälle i form av försämring av tillståndet, sämre upplevd livskvalitet och större ekonomiska kostnader. Patientundervisning är ett viktigt medel för vårdpersonalen för att införliva kunskap till patienten för att på så vis även öka följsamheten. Syfte Syftet var att beskriva hur patientundervisning kan öka följsamheten hos patienter med hjärtsvikt. Metod För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts där artiklar om ämnet sökts i databaserna PubMed och CINAHL. Vidare har även manuella sökningar utförts. Totalt har 18 artiklar inkluderats i föreliggande forskningsöversikt. Samtliga inkluderade artiklar är kvalitetsbedöma av författarna enligt ett modifierat bedömningsunderlag samt granskade av en etisk kommitté. Resultat Resultatet visade att patientundervisning hade varierande effekt för följsamhet av både farmakologisk och icke-farmakologisk behandling hos patienter med hjärtsvikt. Patientundervisning kunde ske på olika vis och bäst effekt hade patientundervisning som gavs till patienten i dennes hem eller på hjärtsviktsmottagningar. Kontinuerlig patientundervisning påvisade bättre effekter för följsamheten än patientundervisning vid enstaka tillfällen. Motstridiga resultat för följsamheten påträffades av patientundervisning via telefonkontakt med en sjuksköterska. Undervisning av anhöriga gav ökad kunskap hos dem, dock påverkade inte detta patientens nyttjande av vård. Patientundervisning som envägskommunikation i form av video gav en viss förbättring av följsamheten medan sådan undervisning via CD-rom inte visade på några positiva effekter. Slutsats Patientundervisning till patienter med hjärtsvikt hade många olika upplägg vilka hade varierande effekt på följsamheten. Det främsta fyndet i föreliggande studie var att kontinuerlig patientundervisning från vårdpersonal gav de största vinsterna för följsamheten. Framförallt patientundervisning under hembesök från en sjuksköterska och patientundervisning på hjärtsviktsmottagningar gav positiva effekter på följsamheten. Minst effektivt för ökad följsamhet var patientundervisning vid enstaka tillfällen och patientundervisning endast då patienten var inneliggande på sjukhus.