• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 357
  • 3
  • Tagged with
  • 360
  • 187
  • 176
  • 119
  • 91
  • 70
  • 69
  • 67
  • 58
  • 56
  • 50
  • 48
  • 44
  • 43
  • 43
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Handhygien : sjukvårdspersonalens följsamhet och efterlevnad : en systematisk litteraturstudie

Dahlén, Karin, Nyström, Anna January 2006 (has links)
Syftet med litteraturstudien var att finna vilka faktorer som påverkar sjukvårdspersonal att inte tvätta sina händer samt vilka åtgärder som kan göras för att basal handhygien lättare skall efterlevas. Studien skulle även beskriva vilka vårdrelaterade infektioner som kan förekomma när handhygien inte utförs adekvat. En systematisk litteraturstudie med artiklar från stora delar av världen genomfördes. Totalt användes 19 artiklar i resultatet varav 3 artiklar även i introduktionen. Artiklarna söktes via databaserna ELIN@dalarna, Blackwell Synergy, PubMed och CINAHL, och var publicerade mellan 1995 – 2006 och skrivna på svenska eller engelska. Resultatet visade att en av orsakerna till bristande följsamhet var att sjukvårdspersonalen ansåg att det var för tidskrävande att följa fastställda handhygienrutiner. Resultatet visade vidare att attityder, kunskap och vilja samt ålder och antal verksamma år i yrket hade betydelse för följsamheten. Tidigare allergi då sjuksköterskorna lättare fick eksem på sina händer vid handhygien och handspritens och tvättfatens placering hade också betydelse. Läkare hade generellt lägre följsamhet än sjuksköterskor. Stafylococcus Aureus, Rotavirus och Hepatit A virus hade bäst överlevnad i vårdmiljö men de sjukhusrelaterade infektionerna skilde sig något åt beroende på i vilket land studierna gjorts.
42

Omvårdnadsåtgärdertillgängliga för sjuksköterskorför att öka följsamheten tilllivsstilsförändringar hospatienter med typ 2-diabetesoch dess effekt : En systematisk litteraturstudie

Nordholm, Malin, Steneryd, Patrik January 2008 (has links)
Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder som kan användas av sjuksköterskor för att uppnå följsamhet gällande genomförande av livsstilsförändringar hospatienter med diabetes typ 2 samt effekten av dessa. Metod: Uppsatsen har genomförts somen systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts i databaserna ELIN@Dalarna, Cinahl samtPubMed. Endast vetenskapliga artiklar som har publicerats mellan 2003 och 2008, tillgängligai fulltext, har inkluderats. Sexton kvantitativa artiklar ligger till grund för resultatdelen.Resultat: Användandet av telefonsamtal som hjälpmedel för sjuksköterskan att nå ut tilldiabetespatienterna har visat sig kunna öka diabetespatienters följsamhet vad gäller dieten.Automatiserade telefonsamtal har påvisats kunna hjälpa till att öka följsamheten gällandefysisk aktivitet. Även SMS som kommunikationsmedel mellan sjuksköterskan och patientenhar visat sig kunna öka följsamheten gällande fysisk aktivitet. Genom användandet utavvideokonferensutrustning för informering kring bland annat kost, motion och diabetessymtomhar en påtagbar livsstilsförändring kring diet kunnat påvisas.
43

Kompressionsbehandling - att få patienten motiverad

Johansson, Jenny, Sundén, Helena January 2009 (has links)
<p>Forskning visar att den viktigaste behandlingen för att förebygga och läka venösa bensår är att minska ödem med kompressionsbehandling. Det saknas evidensbaserat informationsmaterial att lämna till patienten som komplement till den muntliga informationen.</p><p><em>Syftet var att granska den litteratur som finns gällande bensårs påverkan på livskvaliteten och hur god compliance till kompressionsbehandling uppnås samt sammanställa ett underlag för en kort evidensbaserad informationsbroschyr till patienter om kompressionsbehandling. <em> </em></em></p><p> </p><p>Metod:Studien gjordes som en systematisk litteraturstudie. <em> </em></p><p>Resultat: Bensår och kompressionsbehandling både under och efter sårläkning inverkar negativt på patienternas livskvalitet. Över hälften av patienter med bensår upplever smärta av varierande grad. Det är viktigt att distriktssköterskan lyssnar noga på varje enskild patient eftersom upplevelsen av smärta är individuell. Behandling med kompressionsstrumpor eller kompressionslindor är en förutsättning för att läka bensår och förhindra recidiv. Tidigare studier visar att patienter ofta får bristande information om kompressionsbehandling och att distriktssköterskor ofta har otillräcklig kunskap om bensår och kompressionsbehandling. Bensårspatienter uppvisar ofta dålig compliance till kompressionsbehandling. För att uppnå bättre compliance krävs framför allt bättre utbildning av patienten, patientdelaktighet och täta uppföljningsbesök</p><p> </p>
44

Kranskärlssjuka patienters attityd och följsamhet till läkemedelsbehandling : En kvantitativ undersökning om läkemedelsanvändning

Halilovic, Muratka January 2015 (has links)
Brister i läkemedelsföljsamheten är ett världsomfattande problem. Varannan kroniskt sjuk patient följer inte sin läkemedelsordination. Trots starka bevis på att förebyggande behandlingar efter akut kranskärlssjukdom är effektiva har det i undersökningar visats att följsamheten till dessa mediciner är låg. Låg följsamhet leder till negativa hälsoeffekter; ökade hälso- och sjukvårdskostnader och ökad dödlighet. Syftet med denna studie var att undersöka attityder och följsamhet till läkemedel hos patienter med kranskärlssjukdom. Vidare skulle sambandet mellan olika faktorer hos patienterna och deras attityd och följsamhet till läkemedel undersökas. Studien baserades på enkätundersökningar och ingick som en delstudie i ett större forskningsprojekt ”God läkemedelsanvändning för äldre i Småland (GLAS)”. Till analysen samlades enkäter och journaluppgifter från totalt 91 kranskärlssjuka patienter. Enkäterna var BMQ-Specific (attityd till hjärtläkemedel) och MMAS-8 (följsamhet till kolesterolsänkande läkemedel).  Av 91 patienter som deltog var 75 % män. Medelåldern var 69 år (SD = 8,704 år) och genomsnittligt antal regelbundna läkemedel per patient var 7,2 (SD =2,419). En femtedel av patienterna hade stark oro om användningen av förskrivna hjärtläkemedel och 28 % hade bristande följsamhet till kolesterolsänkande läkemedel. De patienter som hade positiv attityd till sin medicin var också de som var mest följsamma. Slutsatser som kan dras av studien är att attityder till läkemedel är en viktig del i hur patienter väljer att följa eller inte följa sin behandlingsregim. Resultaten från studien kan komma att användas till att utveckla insatser för att förbättra patienters läkedelsföljsamhet och behandlingsresultat. / God läkemedelsanvändning för äldre i Småland (GLAS)
45

Omvårdnadsarbete och följsamhet i relation till personer med typ-2 diabetes / Nursing and compliance related to people with type 2 diabetes

Jacobsson, Jenny January 2001 (has links)
Diabetes är en kronisk sjukdom som hittills drabbat 120-150 miljoner människor världen över. Denna siffra beräknas fördubblas till år 2025 till 300 miljoner. Ett av de största problemen i diabetesvården i dag är att mellan 1/3 och ¾ av alla personer som har diabetes brister i följsamheten. Syftet med arbetet var att undersöka vad sjuksköterskor i Sverige och Norge upplever vara orsaker till en bristande följsamhet hos personer med typ-2 diabetes upp till 65 års ålder, samt hur sjuksköterskan jobbar för att få bästa följsamheten hos sina patienter. För att få fram svaret på frågan gjordes en kvalitativ intervjustudie av tolv sjuksköterskor, sex i Sydsverige och sex i Östfold, Norge. Intervjumaterialet analyserades utifrån Dorothea Orems omvårdnadsteori. Resultatet visar att orsaken till bristande följsamhet är något väldigt mångfacetterat, alla intervjuerna visade på flera olika faktorer som kan spela in. Därför är sjuksköterskan tvungen att individanpassa vården för att få bästa följsamheten. / Diabetes is a chronic disease that so far has affected 120-150 million people all over the world. This number is calculated to be doubled until year 2025 to 300 million people. One of the biggest problem in diabetic care today is that between 1/3 and ¾ of all people with diabetes fail to comply with medical regimen. The purpose with this study was to explore what nurses in Sweden and Norway experience to be the cause of non-compliance and how they work to get the best compliance from their patients. To find the answer to the question a qualitative interview study was performed featuring twelve nurses, six in southern Sweden and six in Östfold, Norway. The interview material was analyzed according to Dorothea Orem?s nursing theory. The results show that the cause for non-compliance is something very complex, all interviews indicated on different factors that can take part. It is never only one factor that is causing the non-compliance, but several. / Mail: jacobsson_jenny@hotmail.com Mobil: 0703-715143
46

Faktorer som påverkar intensivvårdssjuksköterskors följsamhet till kliniska riktlinjer : litteraturöversikt

Jacobsen, Hauke, Persson, Marie-Louise January 2015 (has links)
No description available.
47

Hjärtsviktspatienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer– en litteraturstudie

Bergström, Filippa, Granevåg, Anna January 2014 (has links)
Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande i den svenska befolkningen och är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggning. Bristande följsamhet till den farmakologiska hjärtsviktbehandlingen är idag ett stort problem inom sjukvården. Detta bidrar till ökade sjukhusinläggningar samt ökad dödlighet hos hjärtsviktspatienterna. Icke-farmakologisk behandling har dock kunnat ses som ett komplement till den farmakologiska behandlingen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters följsamhet till, samt beskrivningar och upplevelser av, att följa icke-farmakologiska riktlinjer i samband med hjärtsvikt. En granskning av kvaliteten beträffande de inkluderade studiernas undersökningsgrupp utfördes även. Metod: En beskrivande litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna söktes vid databaserna Pubmed och Cinahl. Delar från studiernas resultat plockades ut och analyserades. Dessa delades sedan upp under kategorier och underkategorier passande för att svara till litteraturstudiens frågeställningar. Resultat: Generellt var följsamheten till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna bristande. Flest antal hinder identifierades beträffande riktlinjer gällande saltrestriktioner. Törst, glömska, samt fysiska symtom var även de stora hinder till en följsam icke-farmakologisk behandling. De största fördelarna som identifierades till en följsam behandling var ökat välmående samt minskade sjukhusinläggningar. Slutsats: En generellt bristande följsamhet till de icke-farmakologiska behandlingsriktlinjerna gällande salt- och vätskerestriktioner, regelbunden vägning samt träning förekommer bland hjärtsviktspatienter. Många hinder till en följsam behandling identifierades, men även fördelar till att vara följsam till icke-farmakologiska behandlingsriktlinjer beskrevs i studierna.
48

Vuxna individers kännedom, upplevda följsamhet och attityder till Svenska livsmedelsverkets fem kostråd. / Adult’s knowledge, perceived adherence and attitude towards the Swedish National Food Agency’s five dietary guidelines.

Edholm, Johannes, Lindvall, Miriam January 2013 (has links)
Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostråd för att främja en hälsosam kosthållning. Kostråden innefattar rekommendationer gällande frukt och grönt, fullkorn, nyckelhålsmärkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare undersökningar tyder på att kostråden inte följs i tillräcklig utsträckning. Syfte Studiens syfte var att undersöka vuxna individers kännedom, upplevda följsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostråd. Ytterligare syften var att undersöka olika faktorers samband med kännedom, attityder och upplevd följsamhet till kostråden samt förtroendet för SLV. Metod Via Facebook utlystes en nätbaserad enkätstudie innehållande frågor om kännedom, upplevd följsamhet och attityder till kostråden. Insamlade data bearbetades i SPSS 22.0. Independent samples median test samt Chi-2 test användes vid analys. Signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat I studien deltog 159 individer (113 kvinnor, 46 män). Kännedomen om kostråden var god förutom beträffande kostrådet om olja och flytande margarin som endast 48% kände till sedan tidigare. Den upplevda följsamheten var störst till kostråden om fullkorn respektive olja och flytande margarin. Kostrådet om olja och flytande margarin ansågs även vara lättast att följa. Attityderna till kostråden gällande frukt och grönt, fullkorn samt fisk var mer positiva än till övriga kostråd. Kostrådet gällande nyckelhålsmärkningen ansågs vara mindre hälsosamt, mindre modernt, svårare att förstå, svårare att följa och hade lägst tilltro. De som följde Low Carbohydrate High Fat-dieten (n=11) hade lägre upplevd följsamhet (p=0.011) och tilltro (p=0.023) till nyckelhålsmärkningen samt lägre tilltro till kostrådet angående frukt och grönt (p=0.008). Av deltagarna angav 45% ett högt förtroende för SLV. Slutsats Kostråden, främst angående nyckelhålsmärkningen respektive olja och flytande margarin, kan behöva modifieras eller marknadsföras bättre för att i större utsträckning nå ut till befolkningen och på så sätt förebygga kostrelaterade sjukdomar. / Background The Swedish National Food Agency (SNFA) has developed five dietary guidelines to promote healthy eating. The guidelines include recommendations for fruit and vegetables, whole-grain, the Keyhole, fish, oil and liquid margarine. Previous studies indicate that the guidelines are not followed adequately. Objective The aim of this study was to examine adult’s knowledge, perceived adherence and attitudes towards the SNFAs five dietary guidelines. Additional aims were to examine various factors related to knowledge, attitudes and perceived adherence towards the guidelines and adult’s confidence in SNFA. Method Via Facebook, a web-based questionnaire survey was announced containing questions about knowledge, perceived adherence and attitudes towards the guidelines. Collected data was processed in SPSS 22.0. Independent samples median test and Chi-2 test were used for analysis. The significance level was set at p&lt;0.05. Results A total of 159 subjects participated in the study (113 women, 46 men). Knowledge of the dietary guidelines was good except regarding oil and liquid margarine which only 48% knew since before. The perceived adherence was highest for the dietary guidelines on whole-grain, oil and liquid margarine. The guideline concerning oil and liquid margarine was also considered the easiest to follow. Attitudes towards the guidelines regarding fruit, vegetables, whole-grain and fish were more positive compared to the other guidelines. The Keyhole was considered less healthy, less modern, more difficult to understand and follow, and the least trustworthy. Those who followed the Low Carbohydrate High Fat-diet (n=11) had lower perceived adherence (p=0.011) and confidence (p=0.023) towards the Keyhole and a lower trust towards the guideline regarding fruit and vegetables (p=0.008). Of the participants, 45% indicated a high confidence in the SNFA. Conclusion The dietary guidelines, mainly concerning the Keyhole and oil and liquid margarine, may need to be modified or better marketed to reach the population in a wider extent and thus prevent diet-related diseases.
49

Specialistutbildade ambulanssjukskö̈terskors möjligheter till följsamhet av behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient / Ambulancenurse´s perception of their ability to guideline adherence for cardiac arrest in adult patient

Hansson, Emil, Lundberg, Lina, Ribic, Melisa January 2015 (has links)
Plötsligt hjärtstopp är den vanligaste dödsorsaken i Europa. Kunskap om de faktorer som påverkar fö̈ljsamheten av behandlingsriktlinjerna kan bidra till ökad överlevnad vid plötsligt hjärtstopp. Syftet med studien var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattning om sina möjligheter till följsamhet av befintliga behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. För att svara på syftet genomfördes en intervjustudie med kvalitativt beskrivande forskningsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade goda möjligheter att vara följsamma till sina behandlingsriktlinjer för hjärtstopp hos vuxen patient. Handlingsplanen för A-HLR uppfattades vara ett hjälpmedel och en resurs vilket förbättrade fö̈ljsamheten. Dock uppfattades svårigheter att vara följsam till de exakta tiderna i handlingsplanen. Utbildning och träning uppfattades vara nyckeln till god följsamhet. Andra faktorer som uppfattades öka följsamheten var bland annat införandet av LUCAS och ett väl fungerande teamsamarbete. Svårtillgänglig miljö kring patienten uppfattades vara det största hindret för god följsamhet. Även ambulanssjuksköterskans etiska värderingar beträffande patientens förutsättningar till fortsatt liv uppfattades kunna påverka följsamheten. För att utveckla ambulanssjukvården ytterligare tros det vara av betydelse att utbildning och träning fortsätter vara prioriterad inom verksamheten. Utbildning och träning med fokus på att förmedla kunskap gällande den senaste evidensen, träning i specifika moment, teamsamarbete, arbete i svårtillgänglig miljö samt etiska dilemman efterfrågas för att förbättra ambulanssjukvården.
50

Ambulanssjuksköterskans grad av följsamhet till att utföra ambulant bedömning i prehospital bedömning av patienter. / The ambulance nurse degree of compliance to perform ambulatory assessment in prehospital assessment of patients

Holmström, Madelaeine January 2015 (has links)
Ambulanssjukvården i Sverige har de senaste 20 åren utvecklats från att vara en transportorganisation och köra in sjuka och skadade patienter till sjukhus, till att ambulanspersonalen utför kvalificerade medicinska bedömningar och behandlingar prehospitalt. Inom Svensk ambulanssjukvård används ett beslutstöd Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS). Nya arbetssätt behöver skapas för att den prehospitala sjukvårdens kapacitet används optimalt till bedömningen av patientens kontaktorsak till rätt vårdnivå. Syftet med studien var att kartlägga ambulanssjuksköterskans grad av följsamhet till att följa riktlinjer för att utföra ambulant bedömning. Metoden var kvantitativ, prospektiv journalgranskning med datainsamling under fyra månader vilket inkluderade 100 patientjournaler. Materialet beskrevs kvantitativt med beskrivande statistik och bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visade att följsamheten hos ambulanssjuksköterskorna var låg till att följa riktlinjer för ambulant bedömning. Det var endast 58 patienter av 100 inkluderade som tillfrågades om medverkan i studien. Resultatet visar att det krävs åtgärder, fortbildning och mer forskning för att öka följsamheten till forskningsarbete hos ambulanssjuksköterskor.

Page generated in 0.0499 seconds