Bakgrund Psykossjukdomar förekommer över hela världen och riskerar att leda till ett stort lidande för den drabbade individen och dennes anhöriga. Läkemedelsbehandlingen är en viktig del av behandlingen vid psykossjukdomar och syftar till att hjälpa individen att återgå till ett så normalt liv som möjligt. Bristande följsamhet till läkemedelsbehandlingen vid psykossjukdom är en vanlig orsak till att patienten återinsjuknar i en psykos och utgör en betydande riskfaktor för behov av sjukhusinläggning. Tidigare forskning har påvisat att problemet ofta underskattas och att sjukvårdspersonal ägnar för lite tid åt att hjälpa dessa patienter nå en högre grad av följsamhet. Syfte Att belysa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till att öka följsamheten till ordinerad läkemedelsbehandling hos patienter med psykossjukdomar. Metod För att sammanfatta kunskapsläget inom forskningsområdet valdes litteraturöversikt som metod. Sökningar efter relevanta artiklar utfördes i databaserna Cinahl, Pub Med och PsycInfo. Artiklarna klassificerades och granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet utifrån ett bedömningsunderlag och fördes in i en matris. Resultat Följande teman framkom; erfarenheter av omvårdnad i klinisk verksamhet för förbättrad följsamhet, att stärka den terapeutiska alliansen samt omvårdnadsåtgärder för att förbättra följsamheten. Omvårdnadsåtgärder för att förbättra följsamheten delades in i tre underkategorier; Compliance- och Adherence therapy, familjeinterventioner samt telefon- och smsinterventioner. Slutsats Resultaten indikerade att sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att öka följsamheten till läkemedelsbehandling är inriktade mot flera olika faktorer som påverkar följsamheten. Resultaten indikerade att samtliga presenterade omvårdnadsåtgärder ger viss effekt på följsamheten och den terapeutiska alliansen föreföll vara den mest betydelsefulla faktorn.

Bakgrund: De vårdrelaterade infektionerna ökar i Sverige och i världen och följsamhet till basala hygienrutiner anses som en viktig del i att förebygga dessa infektioner. Ambulanspersonalen är många gånger först i vårdkedjan och arbetar i hem- och utemiljöer och exponeras på annat sätt än övrig sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa ambulanspersonals följsamhet till basala hygienrutiner inom ambulanssjukvården. Metod: En litteraturöversikt gjordes över valt problemområde och litteratursökningen genomfördes i två för ämnet omvårdnad relevanta databaser, 10 artiklar i kvantitativ design och en artikel i mixad design inkluderades. Resultat: Resultatet beskrevs utifrån två kategorier och fem subkategorier. De två huvudkategorierna var: Följsamhet av hygienrutiner och Hinder till följsamhet av hygienrutiner. De fem subkategorierna var: Handhygien, Användande av handskar, Rengöring av utrustning, Kunskap om riktlinjer samt Arbetsmiljö och organisation. Diskussion: Resultatet tydde på att ambulanspersonalens följsamhet till hygienrutiner är bristfälliga både vad gäller handhygien och att rengöra utrustning mellan patienter. Slutsats: Vidare forskning bör göras för att belysa ambulanspersonalens inställning till hygienrutiner, och för att undersöka om följsamheten av hygienrutiner ökar genom mer utbildning. / <p>Godkännande datum: 2018-01-26</p>

Sammanfattning Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner är den vanligaste vårdrelaterade infektionen ur ett globalt perspektiv. Hotet om antibiotikaresistens har med tiden blivit mer uppmärksammat och försvårar möjligheten att behandla dessa infektioner. För att minska risken för spridning av mikroorganismer på operationssal krävs att samtliga medlemmar i operationsteamet följer hygienrutiner. Trots det lidande som postoperativa sårinfektioner kan innebära så är hygienrutiner inte alltid prioriterade. Syfte: Att undersöka operationsteamets följsamhet till hygienrutiner som utförs för att undvika postoperativa sårinfektioner. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 15 kvantitativa artiklar. Dataanalysen har genomförts utifrån beskrivningar av Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultat: Resultatet summeras under fyra kategorier: "Operationssalens fysiska miljö", "Vikten av rena händer", "Personlig skyddsutrustning som barriär" och "Att skapa och bibehålla en steril zon". Graden av följsamhet varierade beroende på hygienåtgärd, profession, kirurgisk specialitet samt vilket sjukhus de arbetade på. Operationsteamen visade på brister, gällande onödiga dörröppningar och överskott på personal i operationssal. Följsamheten var lägre till handhygien och kirurgisk handtvätt. Det noterades bättre följsamhet till hygienrutiner rörande ventilation, ytors renhetsgrad och personlig skyddsutrustning. Slutsats: En ökad medvetenhet om bristande följsamhet till hygienrutiner och dess följder hoppas kunna leda till förändrat beteende inom operationsteamet. Med hänsyn till samhällskostnader och det lidande som postoperativa sårinfektioner kan medföra för patienten är det av vikt att vidare utreda vad som kan förbättra följsamheten.

Inledning: Den prehospitala bedömningen utgör den första länken i vårdkedjan. I takt med en åldrande befolkning och omorganiseringar inom hälso- och sjukvården ställs ambulansen inför både ett ökat antal uppdrag varje år och även inför omställningar i arbetssätt. Bakgrund: Ett välfungerande samarbete mellan den prehospitala och den primära vården genererar avlastning för akutverksamheter samt optimerar användandet av resurser då patienten erbjuds vård vid rätt vårdnivå. Bland de patienter som bedöms och hänvisas av ambulanspersonal kommer en del att rekommenderas att söka vårdcentral. Syfte: Att eftersöka patientens följsamhet till råd om att söka vårdcentral efter prehospital bedömning från ambulans eller bedömningsenhet. Metod: En kvantitativ retrospektiv tvärsnitts-studie med explorativt syfte. Data erhölls från analysdatabas, totalt granskades 1103 journaler varav 554 inkluderades. Huvudskälet till exklusion var otydlig hänvisning. Resultat: 394 av de 554 patienterna (71%) följde rådet om att söka sin vårdcentral. 160 (29%) valde att inte följa rådet. Av dessa 160 valde 40 (25%) att i stället söka akutmottagning, 15 av dessa (38%) blev inlagda. Av de 394 patienter som följde rådet sökte 68 patienter (17%) sekundärt till akutmottagning, och 31 (8%) blev inlagda på sjukhus. För 46 av 554 patienter (8%) inträffade en allvarlig händelse inom 72 timmar. Män hade en signifikant lägre följsamhet än kvinnor och löpte jämfört med kvinnor en signifikant högre risk att drabbas av allvarlig händelse. Diskussion: Endast 554 av de 23 191 larm (2 %) som inkom till larmcentral under 2021 erhöll en tydlig hänvisning till vårdcentral. Begränsad tillgänglighet till primärvården kan vara en orsak till den låga frekvensen av hänvisningar. Vid hänvisning sågs ett förtroende för ambulanspersonalen där 71 % följde rådet. En återkommande användning av Emergency Signs and Symtoms ESS 53-ospecifika symtom, identifierades. Ospecifika symtom var även den tredje vanligaste ESS-koden hos de patienter vilka blev inlagda på vårdavdelning inom 72 timmar. Det faktum att hela åtta procent krävde inläggning på sjukhus inom 72 timmar väcker misstanke om undertriagering. Konklusion: Möjligheten att hänvisa patienter till primärvård används i låg grad. Ytterligare studier gällande könsspecifika skillnader och faktorer vilka kan tänkas öka eller minska följsamhet till ambulanspersonalens råd är önskvärt. Samtidigt måste patientsäkerheten beaktas.

Bakgrund Depression är ett växande folkhälsoproblem som drabbar människor i alla åldrar, oberoende av geografi, kultur eller socioekonomi. Olika grader av sjukdomen och ett flertal behandlingsformer finns. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens tillfrisknande, dock visar tidigare forskning att patienter med depression har svårt att följa egenvårdsråd. Att identifiera faktorer som påverkar patienternas följsamhet till egenvårdsråd vid depression är därför viktigt. Större förståelse för dessa faktorer skulle kunna leda till effektivare egenvård.   Syfte  Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som har betydelse för patienters följsamhet till egenvårdsråd vid behandling av depression. Metod Studien bedrevs som en allmän litteraturstudie med systematisk ansats. Originalartiklar söktes i tre databaser: CINAHL, PsycInfo och PubMed. Tretton artiklar uppfyllde inklusionskriterierna samt klarade kvalitetsgranskningen. Genom innehållsanalys av dessa tretton artiklars resultat bereddes denna litteraturstudies resultat. Resultat  Mening, stöd, reflektion och långsiktighet var nyckelbegrepp för beskrivning av faktorer utifrån studiens syfte. Samspel och komplexitet, en syntes av alla ingående koder, kategorier och teman, ansågs vara den mest betydande faktorn.  Konklusion  Sjuksköterskan bör lyfta fram komplexitet som en tillgång, inte som ett problem. Ett positivt förhållningssätt till komplexitet skulle kunna leda till bättre egenvårdsråd och bättre följsamhet till egenvårdsråd.

Bakgrund: En fullgod handhygien är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning. Det finns flera evidensbaserade riktlinjer men trots det är följsamheten till handhygien bristande och det är ett globalt problem som orsakar att patienter löper en stor risk att drabbas av en vårdrelaterad infektion. Sjuksköterskor är enligt lag skyldiga att erbjuda en vård av god hygienisk standard och bidra till en hög patientsäkerhet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av vilka faktorer som kan påverka följsamheten till handhygien. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats som inkluderade sju artiklar varav sex är av kvalitativ metod och en av mixad metod. Fribergs analysmodell i fyra steg användes till analys. Resultat: Resultatet i föreliggande litteraturöversikt resulterade i fyra huvudteman: individuella faktorer, handhygien som en skyddande åtgärd, arbetsmiljö och förebilder. De främsta faktorerna var individuella faktorer så som attityd, motivation, kunskap och barriärer. En annan viktig faktor var att sjuksköterskorna var mer benägna att skydda sig själva och utför handhygien som en skyddande åtgärd. Arbetsmiljö handlar om tidsbrist och arbetsbelastning, tillgång till nödvändiga faciliteter och organisatoriska faktorer så som stöd från ledning och chefer genom till exempel påminnelser, kontroller och feedback. Ytterligare en faktor som sjuksköterskor beskrev vara viktig för följsamheten var förebilder och att de kunde påverka följsamheten både positivt och negativt. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde flera faktorer som påverkade följsamheten till handhygien. Resultatet visade på att organisationen bär ett stort ansvar för huruvida det är möjligt för sjuksköterskorna att upprätthålla en fullgod handhygien eller inte.

Bakgrund: Glaukom är en ögonsjukdom som ger påverkan på synfältet och som ivärsta fall kan leda till blindhet. Bristande följsamhet till behandling kan leda tillsjukdomsprogression, komplikationer och ökade sjukvårdskostnader. Det är därförbetydelsefullt att belysa interventioner för att främja följsamheten till behandling hospatienter med glaukom. Syfte: Syftet med studien var att belysa interventioner för attfrämja följsamhet till behandling hos patienter med glaukom. Metod: En systematisklitteraturstudie med kvalitativ design och induktiv ansats. Resultat: Kategorierna somframkom var: utbildning och rådgivning, stödjande åtgärder samt kombinationer avinterventioner. Flertalet interventioner visade sig kunna förbättra patienters följsamhettill behandling, några studier visade dock inte på någon signifikant förbättring. Slutsats:Interventioner såsom utbildning, olika former av stödåtgärder samt en kombination avinterventioner kan leda till förbättrad följsamhet till behandling hos patienter medglaukom. Några studier påvisade dock motsatsen och mer forskning inom områdetbehövs då bristande följsamhet till behandling är en stor fortlöpande utmaning inomglaukomsjukvården. Denna studie kan vara ett stöd för ögonsjuksköterskan då denhälso-och sjukvård som bedrivs ska vara kunskapsbaserad såsom aktuella åtgärder vidbristande följsamhet till behandling

Bakgrund: Utövande av handhygienrutiner är en av de viktigaste åtgärderna inom vården för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Årligen orsakar vårdrelaterade infektioner stort lidande för patienter och kan leda till bestående skador och döden. All personal inom hälso- och sjukvården är enligt lag ålagda att följa de regler kring basala hygienrutiner som fastställts av Socialstyrelsen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som främjar eller hindrar vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutiner inom hälso- och sjukvården, samt äldrevården. Metod: Inklusionskriterierna för litteraturstudien var all vårdpersonal och studenter på sjukhus och äldreboenden. Nio artiklar valdes för att belysa vårdpersonalens upplevelser, perspektiv och erfarenheter. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och peer reviewed samt etiskt granskade. I litteraturstudien har de nio kvalitativa artiklarna kvalitetsbedömts efter SBU:s modell. Artikelsökningarna har gjorts på databaserna: Cinahl, Scopus och PubMed. Exklusionkriterierna var all personal inom tandvården. Analysmetoden innebar att texten kondenserades ned utan att innehållet förlorades. Tio underkategorier framkom i analysen som sedan delades in i två huvudkategorier. Resultat: Resultatet visar att organisatoriska och individuella faktorer har betydelse för utövandet av god handhygien. Information och utbildning höjde följsamheten tillfälligt. Att ha bra förebilder inom yrkesområdet sågs som viktigt och höjde vårdpersonalens benägenhet till att utföra hygienrutiner. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att utförande av handhygien är beroende både av organisatoriska- och individuella faktorer. Det finns många metoder för att öka följsamheten, men författarna har inte funnit någon metod som gör att bra rutiner bibehålls. Orsaker som nämnts är bland annat tidsbrist och attityd till att utföra handhygienrutiner.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande över hela världen.Det innebär en hög kostnad, ökat lidande och medför fler vårddygn för patienten.God handhygien är den viktigaste påverkbara faktorn för att minska vårdrelateradeinfektioner. Det är sjuksköterskans ansvar att säkerställa rutiner för en godhandhygien. Syfte: Syftet är att beskriva vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien. Metod: En litteraturstudie där datainsamlingen valdes att göra från 10 olikakvantitativa studier. Genom analysen gjordes en sammanställning av de resultat somsvarade på vårt syfte och frågeställningar. Resultat: Resultatet redovisas i tre stapeldiagram med tillhörande text. Förstarubriken är följsamhet till riktlinjer för handhygien medel %. De två andradiagrammen är följsamhet till riktlinjer för handhygien före och efter patientkontaktsamt sjuksköterskor och läkares följsamhet till riktlinjer för handhygien. Huvudfynden i litteraturstudien visade att följsamhet till handhygien varierar i allastudier och att det är statistiskt säkerställt att fler vårdpersonal utför handhygienefter patientkontakt än före samt att fler sjuksköterskor än läkare följde riktlinjer förhandhygien. Konklusion: Det finns brister i följsamhet till handhygien. Kunskapen omsmittspridning och handhygien mellan olika arbetsmoment i den patientnära vårdenär otillräcklig. Ytterligare forskning behövs och alla länder måste sträva efter sammamål.

En svårt sjuk patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning, med svikt i ett eller flera organsystem, löper betydande risk att drabbas av malnutrition med ökad risk för infektioner och längre vårdtider. När en väl utarbetad riktlinje inom nutrition följs ökar patientens möjligheter att nå upp till sitt kalorimål med minskad malnutrition och förkortade vårdtider som följd. Syftet med studien var att undersöka följsamheten till en befintlig riktlinje om nutrition på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige med hjälp av journalgranskning. Ett konsekutivt urval gjordes och 31 uppfyllde inklusionskriterierna. Journalerna granskades enligt deskriptiv analys. Resultatet visade en varierande följsamhet till riktlinjen med högst följsamhet mot slutet av vårdtiden och lägst följsamhet i början av vårdtiden. Med hjälp av resultatet i denna studie kan följsamheten till riktlinjen förbättras och på så sätt kan bedömning och behandling av nutrition för intensivvårdspatienten optimeras. / A critically ill patient within the intensive care unit, with failure in one or more organ systems, has an increased risk of malnutrition with infections and extended hospital stay as a result. When a wellestablished guideline of nutrition is used, the patients possibility of reaching the caloric goal increases which lead to decreased malnutrition and shortened hospital stay. The aim of the study was to investigate the compliance of an enteral and parenteral guideline in an intensive care unit in a hospital in the west of Sweden with a review of medical records. A consecutive sample was made and 31 patients met the criteria. The medical records were reviewed according to descriptive analysis. The results showed a varying compliance to the guideline, with the highest compliance in the end of hospital stay and the lowest compliance in the beginning of hospital stay. Using the results in this study, the compliance of the nutritional guideline can be improved, and nutritional assessment and treatment for the intensive care patient can be optimized.