Fallolyckor är ett stort patientsäkerhets- och samhällsekonomiskt problem. I Sverigedrabbas varje år cirka 18 000 personer av höftfraktur som leder till lidande för patientenoch stora kostnader för samhället. Syftet med litteraturöversikten var att beskrivautfallet av att använda höftskydd som prevention. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet.Resultatet som redovisas i tre kategorier är: effekter av höftskydd, följsamhet till att bära höftskydd och upplevelser av höftskydd. Risken för höftfraktur minskas vid fall om höftskydd används. Följsamheten till att använda höftskydd minskar över tid. Resultatetvisar även att både personal och patienter är överens om att en stor anledning till varförinte höftskydd används är att de anses vara obekväma. Sjuksköterskor bör genomutbildning få en ökad medvetenhet om höftskyddens effekt för att därmed kunna minskaantalet höftfrakturer. Forskning inom området för att öka följsamheten och görahöftskydden bekvämare är önskvärt för att kunna minska antalet höftfrakturer, ochdärigenom reducera lidandet och minska stora samhällskostnader för vård ochrehabilitering som en höftfraktur medför. / Falls is a major patient safety and socio- economic concern. In Sweden approximately 18 000 persons every year suffer a hip fracture which causes the person major suffering and cost forthe society. The aim of this literature study was to describe the outcome of using hipprotectors as prevention. A literature overview was carried out were twelve scientific articleswere the basis of the result. The result is presented in three categories: effect of hip protectors, compliance to the use of hip protectors and the experiences of hip protectors. The risk of contacting a hip fracture is reducing if the fall occurs when using hip protectors. Compliance to the use of hip protector decreases over time. The result showed that patient and staff both agreed that a large reason for not using hip protectors is that they are uncomfortable. Through education nurses need to increase their awareness about the effect of hip protectors and thereby decrease the amount of hip fractures. Further research to increase compliance and to make the hip protector more comfortable would be desirable to reduce the amount of hip fractures. This will not only reduce suffering for those who contract a hip fracture but also reduce society´s major cost for the care and rehabilitation of a hip fracture.

Background: Nosocomial infections pose a big threat to patient safety and increased costs for society. An effective way of preventing cross-infections is to apply hygiene routines. Studies show that compliance to hygiene routines is low while there's a lack of knowledge about the best way of improving it. Aim: To investigate whether a conversation based on the Theory of Planned Behaviour (TPB) could influence a nurse's compliance to hygiene routines and whether it could benefit the understanding of a nurse's compliance. Method: A quantitative and qualitative method was used in the study and included one nurse. An observation of his/her daily work at a hospital ward was carried out before and after a conversation which focused on attitude, subjective norm and perceived behaviour control. Main results: Even if compliance was good to start with it improved after the conversation. The nurse's attitude towards hygiene procedures was positive, but heavy workloads and difficulty to access materials could be a barrier. The norm in the ward was, according to the nurse, that hygiene routines were important even if some were less compliant. Conclusion: the use of TPB in a conversation could benefit the understanding of the nurse's compliance. Improvements in daily practices were noticed after the conversation, which could be due to an increased awareness of the need to perform hygiene procedures. No direct conclusions could be drawn from this study because the sample was limited, but the study provides suggestions for further research.

BakgrundVårdrelaterade infektioner (VRI) har funnits lika länge som patienter har vårdats. Redan på 1800-talet steg läkaren Ignaz Semmelweis fram och förespråkade för att skrubba händerna med klorid i syfte att förhindra spridning av bakterier från obduktionsbordet till förlossningsavdelningar. Trots den tidiga kunskapen om god handhygien drabbas patienter världen över av VRI. I Sverige under våren 2012 drabbades 8,9 % av alla somatiskt sjuka patienter som vårdades på något sjukhus av en VRI. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva åtgärder för att förebygga uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.MetodEn allmän litteraturstudie baserad på Forsberg och Wengström (2008) har genomförts. Sökning i Cinahl och Medline med relevanta sökord relaterade till studiens syfte har gjorts. Tio kvantitativa artiklar valdes sedan ut efter sökning och värdering för att analyseras och sammanställas. ResultatKunskapsnivån hos vårdpersonal är relativt låg och behöver förbättras. Följsamheten till hygienrutiner är även den låg och behöver ökas, detta i form av utbildningar för att öka personalens kunskaper och förståelse för hur viktigt det är att utföra handdesinfektion före och efter patientkontakt. I arbetet mot smittspridning i form av Meticillin resistenta Staphylococcus Aureus (MRSA) och Severe acute respiratory syndrome (SARS) visar det att åtgärder som tidig upptäckt av patienter innan det sker någon form av interaktion mellan drabbade patienter och andra är viktigt. Isolering av MRSA och SARS patienter även det i syfte att förhindra kontakten patienter emellan har påvisats vara effektivt. Litteraturstudien har gett en inblick i hur viktigt det är att vara följsam till användning av handdesinfektion och att kunskapsnivån skiljer sig mellan olika yrkeskategorier och behöver förbättras. Detta är en kunskap som är mycket användbar i det kommande yrket som sjuksköterska.

Bakgrund:Årligen drabbas miljontals människor runt om i världen av vårdrelaterade infektioner, VRI, som en konsekvens av bristande handhygien hos sjuksköterskor. Det här leder till lidande för patienter och ökade kostnader för samhället. Kunskapen kring bristande handhygien och dess konsekvenser har existerat sedan 1800-talet, trots det brister handhygien inom slutenvården än idag. Som sjuksköterska finns ett ansvar att utföra säker vård och minimera risken för vårdskador där VRI ingår som ett problemområde i säker vård.  Syfte:Syftet var att kartlägga faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet kring handhygien i slutenvården. Metod:En litteraturöversikt har genomförts för att samla in vad som är känt inom området. För att svara på syftet användes 13 kvantitativa artiklar som analyserades med hjälp av Fribergs trestegs-modell. Resultat:Resultatet visar att följsamheten hos sjuksköterskor brister runt om i världen och att följsamheten kring handhygien påverkas av både personliga faktorer och organisationsfaktorer. Slutsats:Många forskare har studerat liknande fenomen under ett flertal år och visar på att faktorer som påverkar följsamheten inte har förändrats. Följsamheten efter exempelvis interventioner har inte varit hållbar fastän kunskapen om konsekvenser av bristande handhygien ökat.

Bakgrund. Sjuksköterskans förmåga att utföra handhygien har visat sig ha god effekt vad det gällde att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syfte. Belysa Sjuksköterskans följsamhet till handhygien och undersöka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien inom slutenvården. Metod. Arbetet utformades som en litteraturöversikt som baserades på kvantitativa (n=10) och kvalitativa (n=1) artiklar som analyserades med induktiv analys. Resultat. Observerad följsamhet var lägre än den självskattade följsamheten och följsamhet innan patientkontakt var lägre än efter patientkontakt. Attityder, samarbete, arbetsbelastning, utbildning och tillgänglighet var faktorer som påverkade sjuksköterskan i utförandet av handhygien. Diskussion. Hälso- och sjukvårdslagen syftar till att vården ska vara säker och hygienisk vilket ej uppfyllts vid bristande handhygien. Sjuksköterskan ville utföra bättre handhygien än vad som utfördes men flertalet faktorer spelade in. Följsamheten innan och efter patientkontakt kunde kopplas till attityden att skydda sig själv respektive patienten. Samarbete med patienten sågs vara fördelaktigt för utförandet av handhygien. Slutsats. Förutom sjuksköterskans egna ansvar att utföra handhygien framkom att organisationen besatt ett betydande ansvar relaterat till arbetsbelastning, utbildning och patientsäkerhet. Det ansågs därför vara av stor vikt att anställa fler sjuksköterskor för att minska arbetsbelastningen och utbilda sjuksköterskor gällande handhygien. / <p>Godkännande datum: 2018-03-26</p>

Introduktion: Diabetes mellitus är en allvarlig kronisk sjukdom och antalet drabbade har ökats de senaste 30 åren. Diabetes typ 2 orsakas till största del av fetma och fysisk inaktivitet. Egenvård utförs självständigt av patienten efter att ha erhållit kunskap från sjuksköterskan. Syfte: Att belysa patienters följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie har tillämpats och genomförts efter Polit och Becks (2012) niosteg. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Sju kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar valdes efter urvalen samt granskning, det resulterade i att fem kategorier uppkom. Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisades i fem kategorier, Låg följsamhet av blodglukosmätning, Hög följsamhet av läkemedeladministrering, Låg följsamhet till kostråd, Låg följsamhet av fotvård och Låg följsamhet vid fysisk aktivitet. Kategorierna valdes eftersom det är de främsta egenvårdsåtgärder i diabetesbehandling. Resultaten visade varierad följsamhet till de olika egenvårdsåtgärdena. Resultatet redovisades även med diagram om hur många procent av patienterna som följde egenvårdsåtgärderna samt antal dagar i snitt per vecka det utfördes. Slutsats: Förändring av livsstilen var den svåraste delen för patienter. Patienter hade bättre följsamhet till administrering av läkemedel än förändring av livsstilen genom att förändra beteendet vid skötsel av fötter, kost- och motionsvanor.

Bakgrund: I genomsnitt drabbas 10,1% av alla patienter som vårdas på sjukhus av en vårdrelaterad infektion. Detta medför stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Den enskilt effektivaste metoden att förhindra smittspridning är att vårdpersonalen konsekvent följer de riktlinjer som finns för handdesinfektion. Syfte: Att belysa sjuksköterskans följsamhet av de gällande riktlinjer som finns för handdesinfektion i omvårdnadsarbetet på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt som baserades på 16 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Det fanns brister i sjuksköterskans följsamhet till befintliga riktlinjer i handdesinfektion. Följsamheten främjades respektive motverkades av olika faktorer. Faktorer som motverkade följsamheten var; hög arbetsbelastning, brist på kunskap, arbetsklimat och negativa förebilder samt överskattad följsamhet. Faktorer som främjade följsamheten var; tillgänglighet, utbildning, riskmoment, omgivningens förväntningar samt belöningssystem. Diskussion: Att öka följsamheten i handdesinfektion av gällande riktlinjer kräver olika metoder eftersom icke följsamhet är ett komplext problem. Tillgängligheten av ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel visade sig vara den enskilt viktigaste faktorn för god följsamhet. Arbetsgivaren har en viktig uppgift att skapa förutsättningar så att god följsamhet kan uppnås. Chefens engagemang och goda förebilder på arbetsplatsen har betydelse för följsamheten. Att inneha kunskap som tillägnats genom utbildning gör att sjuksköterskan förstår konsekvenserna av sitt handlande och detta kan bidra till ökad följsamhet. Slutsats: Kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten kan vara till nytta för sjuksköterskan i sitt omvårdnadsarbete. Studier med kvalitativ metod och studier med färre kombinerade interventioner kan bidra till fortsatt kunskapsutveckling.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner utgör den största andelen av vårdskador, både globalt och i Sverige. Ungefär var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en eller flera vårdrelaterade infektioner, vilket orsakar extra vårddagar, extra kostnader, lidande och kan i värsta fall leda till att patienten dör. Följsamheten till hygienriktlinjer inom hälso- och sjukvården är därför en viktig preventiv åtgärd för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Trots omfattande evidens för sambandet mellan vårdrelaterade infektioner och följsamheten till hygienriktlinjer hos hälso-och sjukvårdpersonal förekommer brister i följsamheten till dessa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva förutsättningar som påverkar följsamheten till hygienriktlinjer hos den sjukhusbaserade sjuksköterskan inom den somatiska vården av vuxna patienter i industrialiserade länder. Metod: Studien genomfördes som en integrerad litteraturöversikt och inkluderade studier med kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Resultat: Resultatet som framkom visar att sjuksköterskors följsamhet påverkas av en rad olika förutsättningar. Vissa av dessa förutsättningar kan sägas handla om hela organisationen, så som tiden och arbetsbelastningen, tillgången och tillgängligheten av material och organisationskulturen. Andra förutsättningar kan sägas handla om sjuksköterskor på en mer individuell nivå, så som kunskap och utbildning, den egna säkerheten och det egna ansvaret. Slutsats: Flera förutsättningar påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer. Genom att medvetandegöra dessa förutsättningar kan sjuksköterskors följsamhet till hygienriktlinjer förbättras, vilket i sin tur leder till att patienter löper mindre risk att drabba av VRI.

No description available.

No description available.