Bakgrund: Glaukom (grön starr) är en kronisk ögonsjukdom där synnerven skadas och orsakar synfältsdefekter. Sjukdomen drabbar framför allt den äldre befolkningen över 50 års ålder. Asymtomatiskt förlopp gör att sjukdomen är svårt att upptäcka. Orsakerna till sjukdomen är oklara men det finns en rad riskfaktor där bland annat högt ögontryck nämns som den största orsaken. Utan behandling är risken för blindhet oundviklig. Behandling med ögondroppar bromsar sjukdomen genom att hålla det intraokulära trycket i schack. Tidigare studier har visat att följsamheten till behandlingen bland glaukom patienter inte är optimal.   Syfte: Syftet med studien var att identifiera och beskriva faktorer som har påverkan på följsamheten till behandlingen bland patienter med glaukom. Metod: Integrativ litteraturstudie genomfördes och resultatet baseras på 17 vetenskapliga artiklar. Dataanalys genomfördes enligt Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Analysen av artiklarna gav till resultat tre kategorier på faktorer som har betydelse för patienters följsamhet vid behandling av glaukom: personliga faktorer, behandlingsrelaterade faktorer och faktorer relaterade till patientkunskap. Slutsats: Studien visade att kunskapsfrågor och faktorer som är relaterade till behandlingen är de områden som behöver lyftas fram och läggas mer fokus på i arbetet med glaukompatienter. Det kan bidra till att rädsla för sjukdomen reduceras, medvetandegöra och egenansvaret för sjukdomen ökar. Åtgärderna kan bidra både till en nöjd patient och ekonomisk vinst för samhället. / Background: Glaucoma eye disease in when the optic nerve is damaged and causes visual field defects. The disease mainly affects the elderly population over the age of 50. Asymptomatic course makes the disease difficult to detect. The causes of the disease are unclear, but there are several risk factors where, among other things, high eye pressure is mentioned as the biggest cause, without treatment, the risk of blindness is inevitable. The treatment with eye drops slows down the disease by keeping the intraocular pressure in check. Previous studies have shown that adherence to treatment among glaucoma patients is not optimal. Aim: The aim of the study was to identify and describe factors that influence the adherence to treatment among patients with glaucoma. Method: Integrative literature study was conducted, and results are based on 17 scientific articles. Data analysis was performed according to Whittemore and Knafl (2005).  Result: Analysis of the articles gave results in three categories of factors that are important for patient’s compliance in the treatment of glaucoma: personal factors, therapy-related factors, factors related to patient knowledge. Conclusion: The study showed that knowledge and factors related to the treatment are the areas that need to be highlighted and more focus placed on the work with glaucoma patients.  It can help reduce the fear of the disease and increase awareness and responsibility for the disease.  The measures can contribute to both a satisfied patient and financial gain for society.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är idag ett globalt problem. Trots forskning och evidens som visar att bristfällig handhygien är en bidragande orsak till vårdrelaterade infektioner, förekommer otillräckligt tillämpning av adekvat handhygien inom vården världen över än idag.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till handhygien. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt med hjälp av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sökningarna har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl Complete.   Resultat: Resultatet visade att bristande kunskap, brist på resurser och material, arbetsmiljö samt sjuksköterskans attityd till handhygienprodukter var faktorer som påverkade sjuksköterskans följsamhet till handhygien.   Sammanfattning: Sjuksköterskor i modern tid upplever att det finns ett behov av mer kunskap inom området handhygien. Följsamheten till handhygien ökar med hjälp av utbildning, lättillgänglighet av material, samt goda förebilder. Genom ökad medvetenhet om faktorer som påverkar denna följsamhet kan lidandet lindras hos patienter samt minska kostnaderna för samhället. / Background: Cross infection is a global problem in today’s society. Despite that scientific research and evidence shows inadequate hand hygiene plays a part in the occurrence of cross infections, insufficient enforcement of adequate hand hygiene still exists in healthcare today.  Aim: The aim of this study was to study different factors affecting nurses’ compliance for hand hygiene.  Method: The authors of this literature study used both qualitative and quantitative articles. Searches were made in two different databases, Pubmed and Cinahl Complete.   Results: The results showed lack of knowledge, lack of resources, lack of supplies as well as work environment and the nurses’ attitude were factors affecting nurses’ compliance to hand hygiene.  Conclusion: Nurses in modern time experience the need for more education in regards to hand hygiene. With proper education, accessibility to materials and role models, the adherence to hand hygiene will increase. Through increased awareness of factors affecting compliance, the risks of exposing patients to unnecessary suffering will be reduced. As will costs to society.

Bakgrund: Varje år drabbas ett stort antal patienter av någon form av undvikbar vårdrelaterad infektion (VRI). Forskning har visat ett tydligt samband mellan vårdpersonalens följsamhet till riktlinjerna för handhygien och antalet VRI, vilket tyder på att hög grad av följsamhet är grundläggande för att förhindra vårdrelaterade infektioner. Ändå finns problem med smittspridning på sjukhus och personal som inte följer rutinerna för korrekt handhygien. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av vad som påverkar deras följsamhet till basal handhygien i sjukhusvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats. Tio kvalitativa artiklar söktes fram i PubMed och CINAHL och analyserades med hjälp av Fribergs metod för analys av kvalitativ forskning. Resultat: Fyra teman och tio underteman identifierades. De vanligast förekommande orsakerna till bristande följsamhet var otillräcklig tillgång till hygienfaciliteter, hög arbetsbelastning, brist på goda förebilder och hierarkiska strukturer på arbetsplatsen. Slutsats: För god följsamhet till basal handhygien krävs fysisk tillgång till hygienfaciliteter vilket är en brist på vissa sjukhus. Det krävs även ledare och goda förebilder som tydliggör vikten av god handhygien för medarbetarna samt ger återkoppling på följsamheten. Arbetsgrupper där man kan tala öppet om handhygien är främjande för följsamheten medan hierarkiska strukturer och hög arbetsbelastning är hämmande.

Patienter med blåstömningsbesvär kan behöva tömma urinblåsan med hjälp av en kateter temporärt eller livet ut. Enligt forskning är ren intermittent katetrisering (RIK) den bästa metoden att tömma sin urinblåsa med, när blåstömningsbesvär uppstår. Uroterapeuten är den specialistsjuksköterska som oftast informerar och instruerar patienten i RIK. Med hjälp av RIK kan patientens självständighet och livskvalitet öka. Bristande följsamhet till egenvårdsråd ökar risken för komplikationer som exempelvis urinvägsinfektion. Ofta beskrivs fördelarna med RIK, mer sällan beskrivs de faktorer som påverkar patientens följsamhet till RIK. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patientens följsamhet till behandling med RIK. Metoden som användes var en litteraturstudie, vilken bygger på analysen av nio kvantitativa, kvalitativa och mixed-method artiklar. Data som framkom i resultatet delades upp i två huvudteman; Lärandet och Livsvärld med totalt fem tillhörande subteman. Att drabbas av blåstömningsbesvär och vara i behov av RIK innebär för många patienter både en fysisk och en psykisk börda, vilket kan försvåra följsamheten. En viktig faktor som påverkar följsamheten var patientens ofta bristande kunskaper om urinvägarnas funktion, hur RIK fungerar och hur metoden används. Patienterna uttryckte rädsla inför och upplevde det skrämmande att initiera RIK. Patienterna uttryckte även ett stort behov av att få individanpassad information för att öka möjligheten till delaktighet och anpassning av RIK i vardagen. En ökad kunskap hos uroterapeuten om de faktorer som påverkar är en framgångsfaktor i patientens följsamhet till RIK.

I Sverige beräknas 1,8 miljoner människor ha hypertoni. Obehandlad hypertoni kan leda till bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njursjukdom. Behandling för hypertoni kan innefatta både medicin och egenvård. Sjuksköterskan är ett viktigt stöd för patienten i dennes egenvård. Författarna fick intresse för ämnet då de upplevde att många hypertonipatienter hade svårt att följa råd om egenvård och ville identifiera faktorer som påverkade detta för att i sin framtida sjuksköterskeroll kunna stötta dessa patienter. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar förmåga till egenvård hos patienter med hypertoni. Allmän litteraturöversikt där fem kvantitativa och tio kvalitativa artiklar analyserades. En matris användes för att sammanställa artiklarna. Flera olika faktorer kom fram som främjade eller hindrade förmåga till egenvård. De delades in i tre olika kategorier: sociala- och samhällsfaktorer, personliga faktorer och yttre faktorer. Under dessa var subkategorier faktorer som främjar egenvård och faktorer som hindrar egenvård. Faktorer som påverkade förmåga till egenvård var både främjande och hindrande. Främjande faktorer var bland annat self-efficacy, familjestöd, utbildningsnivå och en bra vårdkontakt. Hindrande faktorer kunde vara låg self-efficacy, bristande kunskap, stigmatisering, ekonomiska förutsättningar och ingen eller låg motivation. Att identifiera och vara medveten om faktorer som påverkar egenvård skulle underlätta för vårdgivare att vara mer ödmjuk inför de utmaningar som patienterna står inför. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera egenvårdsförmåga hos patienter med hypertoni för att kunna fylla kunskapsluckor och stötta dem.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tuberkulos (TBC) är en av de mest spridda sjukdomarna i världen. Idag sker smittspridningen i Sverige främst bland inrikes födda personer över 65 år, samt bland utrikes födda. Läkemedelsbehandlingen tar minst sex månader, och har ibland mycket svåra biverkningar. För att genomföra behandlingen kan patienten behöva stöd. Personer med TBC fullföljer inte alltid sin behandling, därför har antibiotikaresistent Mycobacterium tuberculosis utvecklats. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar varför patienter med pulmonell TBC brister i följsamhet till läkemedelsbehandling, och att undersöka sjuksköterskans roll i främjandet av denna följsamhet. Metod: Studien genomfördes genom en litteraturöversikt. Femton artiklar som besvarade syftet valdes ut efter sökning i databaser. Resultat: Socioekonomiskt svaga grupper uppvisade oftare bristande följsamhet till läkemedelsbehandling vid TBC än andra. Otillräcklig kunskap hos patienten kunde leda till att denne inte slutförde sin behandling. Relationen mellan vårdpersonal och patient var viktig för att göra patienten medveten om komplexiteten av TBC. Stöd från sjuksköterskan och personcentrerad omvårdnad genererade ökad följsamhet till läkemedelsbehandling. Slutsats: Det är angeläget för sjuksköterskan att tidigt identifiera de patienter som riskerar att brista i följsamhet till läkemedelsbehandling vid TBC. Migration, droganvändning, svårigheter att kombinera behandling med arbete, samt biverkningar av läkemedelsbehandlingen, är vanliga anledningar till bristande följsamhet. Sjuksköterskan behöver kunskap om patientens kulturella sammanhang, dennes föreställningar om TBC och hur biverkningar kan hanteras, för att hjälpa denne till följsamhet. Sjuksköterskan behöver även sprida kunskap om TBC till patienter och närstående, och samarbeta med socialtjänsten. Nyckelord: Följsamhet; Kunskap; Läkemedelsbehandling; Pulmonell tuberkulos; Sjuksköterska.

BAKGRUND Handhygien innebär handtvätt samt användning av handdesinfektionsmedel för att få bort smuts och mikroorganismer från händer. Vidare innebär basal handhygien riktlinjer och rutiner för skötsel av handtvätt och användning av handdesinfektionsmedel inom hälsooch sjukvården. Riktlinjerna och rutinerna ska tillämpas av hälso- och sjukvårdspersonal inom all hälso- och sjukvård världen över. Hälso- och sjukvårdspersonalens förmåga att utföra arbetsuppgifter enligt riktlinjerna är en faktor som påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården som kan leda till ökat lidande för patienten. SYFTE Syftet med studien var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård. METOD En allmän litteraturöversikt valdes som metod. Litteratursökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Sökorden som användes till litteraturöversikten var “hand hygiene”, “handwashing”, “compliance”, “nurses”, “nursing staff, hospital”, “professional compliance”, och “guideline adherence”. 15 artiklar har inkluderats i resultatet. RESULTAT Huvudfynden från resultatet innefattade en variation av följsamhet till handhygien samt brist på resurser och faciliteter. Hudproblem relaterat till handhygien samt varierande riktlinjer för handhygien, var ytterligare huvudfynd. Resultaten baserades på observations-, enkät- och intervjustudier. SLUTSATS Det finns ingen entydighet kring hur hälso- och sjukvårdspersonalens följsamhet till handhygien inom slutenvård ser ut. Variationen av följsamhet till handhygien visar att WHO:s globala riktlinjer inte lyckas omsättas i praktiken i den mån det behövs. Riktlinjer behöver anpassas för att gynna alla länder oberoende av landets socioekonomiska ställning. Därmed kan patientsäkerheten öka och vårdlidandet minska. Nyckelord: Basal handhygien, Följsamhet, Handhygien, Slutenvård, Vårdrelaterade infektioner.

Bakgrund Venösa bensår är den vanligaste typen av bensår och orsakas av venös insufficiens, vilket är ett kroniskt tillstånd. Det krävs en livslång kompressionsbehandling då recidiv är vanligt. Patienter med venösa bensår kan uppleva en nedsatt livskvalitet på grund av de besvär ödem och såren skapar. Sjuksköterskan möter ofta dessa patienter i sitt arbete och har därför en stor roll och ett ansvar i patientens behandling. Syfte Syftet var att belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet till behandling och egenvård för att minska risken för recidiv av venösa bensår. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för att besvara syftet. Datainsamling gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt 15 artiklar inkluderades efter en kvalitetsgranskning samt analyserades och sammanställdes i en matris för att ingå i resultatet. Resultat Det framkom att faktorer som påverkar patientens följsamhet var en ökad kunskap om venösa bensår och orsak till kompressionsbehandling, stärkt engagemang hos patienten samt en god relation mellan patient och sjuksköterska. Slutsats Fokus i omvårdnaden kring venösa bensår borde lyftas från såromläggning, till den livslånga behandlingen av venös insufficiens. Genom att som sjuksköterska arbeta för att skapa en god relation med patienten, erbjuda regelbunden uppföljning och stöd, kan patienter uppmuntras ta kontroll över sin hälsa därmed minska risken för recidiv.

Bakgrund Typ 1-diabetes mellitus utgör en konstant närvaro som kräver daglig egenvård hela livet ut. Under ungdomsåren sker stora fysiska och sociala förändringar på kort tid vilket försvårar egenvården. Samtidigt utvecklar ungdomen självständighet från föräldrarna och anammar därmed ett ökat sjukdoms- och egenvårdsansvar. Diabetessjuksköterskan har med sin specialistkompetens och sin kontinuerliga kontakt med ungdomen värdefull kunskap om faktorer som påverkar ungdomens följsamhet till behandling. Syfte Syftet var att beskriva diabetessjuksköterskans erfarenhet av faktorer som påverkar ungdomars följsamhet till behandling vid typ 1-diabetes mellitus. Metod En kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Sju intervjuer med diabetessjuksköterskor genomfördes varav en pilotintervju. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat I resultatet framgick att stöd och acceptans från föräldrar och omgivning samt att ungdomen själv accepterade sin sjukdom var faktorer som påverkade följsamheten till behandling. Förståelse för sjukdomen, uppnådd genom kunskap eller mognad var nödvändigt för att kunna utföra god egenvård. Önskvärt var att diabetesvården utformades och anpassades efter ungdomens livsstil och personliga önskemål. Slutsats Faktorer som påverkade följsamheten till behandling varierade från individ till individ och en ungdom individuellt anpassad personcentrerad diabetesvård förbättrade egenvården och därmed följsamheten.

Bakgrund I hälso- och sjukvårdslagen förklaras att vården bör upprätthålla en god kvalitet och en god hygienisk standard för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade sårinfektioner står för ett påtagligt lidande för den enskilda patienten och innebär stora kostnader för samhället. Det finns även en tydlig sammankoppling mellan bristande hygienrutiner och ökat antal vårdrelaterade infektioner. En förebyggande åtgärd för att minska antalet vårdrelaterade sårinfektioner är de väl dokumenterade rutiner för såromläggningar som finns utformade. Grundat på detta är det intressant att undersöka hur såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner efterföljs. Syfte Syftet var att studera tillämpning av såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med såromläggning vid en ortopedklinik. Metod Som metod för studien valdes en strukturerad observationsstudie med observationsschema. Totalt utfördes 18 observationer. Författarna valde att förhålla sig icke deltagande som observatörer. Resultat Vid observationer av såromläggningsrutiner sågs en hög följsamhet gällande basal hygien, gällande handhygien var följsamheten lägre. En hög följsamhet sågs beträffande användning av handskar och plastförkläde vid patientkontakt. Korrekt rengöring av såret samt upptorkning av omgivande hud observerades mer sällan och det var inte alltid vårdpersonalen valde rätt såromläggningsrutin. I ett flertal moment observerades skillnader mellan yrkesgrupperna. Slutsats Resultat i föreliggande studie återspeglade att följsamheten gällande såromläggningsrutiner och basala hygienrutiner i samband med detta var något lägre än vad tidigare genomförda studier påvisat. Studien visar även på en skillnad mellan undersköterskor och sjuksköterskor gällande delar av de basala hygienrutiner och såromläggningsrutiner. I studien ges förslag på metoder som syftar till att öka vårdpersonalens följsamhet vad gäller rutiner för basala hygienrutiner i samband med såromläggning. Nyckelord sår, såromläggning, basala hygienrutiner, följsamhet, vårdrelaterade infektioner.