Bakgrund: Förekomsten av venösa bensår hos den vuxna befolkningen i EU-länderna uppskattas vara mellan 490 000 upp till 1,3 miljoner personer. Den viktigaste behandlingen för att förebygga recidiverande bensår är kompressionsstrumpor. Hos de patienter som inte använder kompressionsstrumpor har risken att få recidiv beräknats vara 100% och hos de som använder strumporna 16%. Patientens livskvalitet påverkas av att det oftast krävs lång vårdtid och behandling av bensåret och att det vanligtvis är ett återkommande problem. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar patientens följsamhet till kompressionsbehandling för att förebygga och behandla venösa bensår. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt. Datainsamling har skett genom sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Sammanfattningsvis så visar resultatet att det finns flera faktorer som påverkade patientens följsamhet. Patienternas följsamhet minskade till följd av smärtan som orsakades av kompressionsbandaget eller vid såromläggningen. Hos nya oerfarna sjuksköterskor fanns bristande kunskap i hur kompressionsbandaget ska appliceras, hos ett flertal patienter fanns bristande kunskap och förståelse varför kompressionsbehandling var viktigt för att förhindra nya venösa bensår. Appliceringssvårigheter med att ta av och på kompressionsstrumporna, tillit till sjuksköterskan och utseendet på kompressionsstrumporna/bandaget var andra faktorer som påverkade följsamheten. Slutsats: Patientens följsamhet till kompressionsbehandling påverkas av både hämmande och främjande faktorer. Det som sjuksköterskan bland annat kan göra för att påverka patientens följsamhet till kompressionsbehandling är att informera om hur kompressionsbehandling hjälper till med läkningen och egenvårdsråd för att förhindra recidiv. / Background: The incidence of venous leg ulcers in the adult population in the EU countries are estimated to be between 490,000 and 1.3 million. The main treatment for the prevention of recurrent leg ulcers is compression stockings. For those patients who don´t use compression stockings, the recurrence has been calculated to be 100% and for those who used the socks 16%. Patient's quality of life is affected by the fact that it is usually required long care and treatment of the leg and that it is usually a recurring problem. Aim : To describe factors that affect patient compliance with compression therapy to prevent and treat venous leg ulcers. Methods: The study has been carried out as a litterature review. Data collection has been done through searches in the CINAHL and PubMed databases. Results: In summary, the result shows that there are several factors that affected the patient's compliance. Patient compliance decreased as a result of the pain caused by the compression bandage or by the wound dressing. At new inexperienced nurses were lacking in knowledge of how the compression bandage should be applied, in several patients there was a lack of knowledge and understanding why compression treatment was important to prevent new venous leg ulcers. Difficulty in applying and removing the compression socks, trust in the nurse and the appearance of the compression socks / bandage were other factors that affected compliance. Conclusion: The patient's adherence to compression treatment is affected by both inhibitory and promotional factors. What the nurse can do, among other things to influence the patient's adherence to compression therapy is to inform about how compression treatment helps with the healing and self-care advice to prevent recurrence.

Introduktion: Dagligen utförs operationer av extremiteter som opereras i blodtomt fält vilket ger ett optimalt synfält i operationsområdet men innebär risker för patienten som kan leda till skador. Riksföreningen för operationssjukvårds riktlinjer om åtgärder vid anläggande av blodtomt fält syftar till att säkerställa en god och säker vård för patienten och riktlinjerna finns för operationsteamet att tillgå. Syfte: Syftet var att undersöka operationsteamets följsamhet till de riktlinjer som Riksföreningen för operationssjukvård tagit fram i samband med anläggande av blodtomt fält. Metod: En kvantitativ icke experimentell, strukturerad observationsstudie utfördes. 52 observationer genomfördes på två sjukhus. Inhämtad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Resultat: Följsamheten till riktlinjer för anläggande av blodtomt fält har visat en variation från 0 till 100 procent avseende de 18 variablerna. Hälften av variablerna visade en följsamhet på över 70 procent. Tre variabler uppvisade en statistisk signifikant skillnad mellan sjukhusen vilka var Manschettstorlek efter form och omfång, Extremiteten töms på blod med elastisk linda eller högläge >30 sek samt Dubbel elastisk skrynkelfri strumpa anpassad till extremitet. Likaså sågs en skillnad mellan grupp 1 och 2 vad gäller användandet av Dubbel elastisk skrynkelfri strumpa anpassad till extremitet. Konklusion: Då följsamheten till riktlinjer för anläggande av blodtomt fält visat sig variera mellan teamen finns ett behov av att öka kunskapen om riktlinjerna hos operationsteamen för att bidra till en säker och god vård för patienten. / Introduction: Daily surgery of extremities are performed in a blood-stained field, which provide an optimal field of view in the operation area but poses a risk that may lead to injury of the patient. The Swedish Operating Room Nurses Association guidelines on measures for the construction of blood-stained fields aim to ensure good and safe care for the patient and the guidelines are available for the team. Aim: The aim was to investigate the surgical team´s adherence with the guidelines developed by the Swedish Operating Room Nurses Association for the construction of bloodless surgical field. Method: A quantitative, non-experimental, structured observation study was performed. 52 observations at two hospitals were performed. The statistical analyses were performed with the SPSS statistic software package. Result: The adherence with guidelines for the construction of blood-stained field has shown a variation of 0 to 100 percent for the 18 variables. Half of the variables showed an adherence of over 70 percent. Three variables had a statistically significant difference between the hospitals which were Cuff size by shape and range, Limb is emptied on blood with an elastic padding or by high position > 30 sec as well as Double elastic wrinkle-free padding suited to the limb. Similary, there was a difference between the teams regarding the use of double elastic wrinkle-free padding suited to the limb. Conclusion: As the adherence with guidelines for the construction of blood-stained fields has been shown to vary between the teams, there is a need to increase knowledge about the guidelines for the operating team to contribute to safe and good care for the patient.

Vårdpersonalens låga följsamhet av riktlinjer för handhygien är ett globalt problem och en av orsakerna till vårdrelaterade infektioner (VRI). Att förmedla säker vård och arbeta förebyggande så att vårdskador undviks är en av vårdpersonalens kärnkompetenser. Syftet var att belysa vad som kan påverka vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien inom hälso- och sjukvården. Examensarbetet utfördes som en allmän litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar fördes till resultatet, vilket visade att följsamheten påverkas av både arbetsmiljö och mänskliga faktorer. Arbetsmiljö innefattade Fysisk miljö; Organisatorisk och Social arbetsmiljö; Teknik. I de mänskliga faktorerna ingick Individ; Vårdteam; Kunskap och Utbildning. Två huvudresultat lyftes till diskussion. I den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sågs tidsbrist och ett tydligt ledarskap ha en påverkan på vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien. I vårdteamet kunde patientinvolvering och fler medarbetare i personalens närhet, samt positiva eller negativa förebilder påverka vårdpersonalens följsamhet till riktlinjer för handhygien. Vidare forskning behövs om vad som kan leda till ökad och mer bestående följsamhet av riktlinjer för handhygien. Ny teknik kan komma att skapa nya förutsättningar för vårdpersonalen att öka följsamheten till riktlinjer för handhygien. / Healthcare workers´ (HCW) low adherence to guidelines on hand hygiene is a global challenge and one of the causes of healthcare associated infections (HCAI). HCW are to provide safe care and take precautions as not to harm the patient. Safe care is one of the core competences for HCW. The aim was to illustrate factors that can have an impact on HCW adherence to guidelines on hand hygiene in a healthcare setting. The thesis was carried out as a general literature study, where 18 articles were included in the result. The result showed that both the work environment and human factors have an impact on HCW adherence to guidelines on hand hygiene. Work environmental factors included the Physical environment; the Organizational and Social work environment; Technical equipment. Human factors included the Individual; the Nursing team; Knowledge and Education. Two main findings were lifted for discussion from the result; in regards of the organizational work environment, lack of time and a clear leadership was found to have an effect on HCW adherence to guidelines on hand hygiene. In regards of the nursing team; involvement of the patient reminding about hand hygiene, more coworkers in near proximity and positive or negative role models, affected adherence to guidelines on hand hygiene. Further research is required as to what can lead to increased and sustained adherence to guidelines on hand hygiene. New technical equipment may become important in the future and create new ways for HCW to follow the guidelines on hand hygiene.

<p><p>Handhygien är en grundläggande princip som förebygger, kontrollerar och reducerar vårdrelaterade infektioner och är ensam den mest effektiva metoden för att bryta en smittspridning. Syfte: att belysa vårdpersonalens följsamhet till de basala rutinerna gällande handhygien. Metod: Författarna gjorde en litteratursökning och granskning av vetenskapliga artiklar inom området. Resultat: Vårdpersonalens följsamhet till handhygienrutinerna visade sig ligga mellan 16,5%-70% och var större efter än före patientvård. Det fanns faktorer som gynnade och minskade följsamheten. Diskussion: Författarna fann stöd i sin teori om att vårdpersonalen skyddar sig i första hand själv och utför därför handhygienen i större grad än efter patientkontakt. Då det visade sig att kunskap leder till ökad följsamhet ansåg författarna att en årlig genomgång av handhygienrutinerna är lika viktigt som att repetera hjärt- och lungräddning.</p></p>

<p>Idag behandlas flera patienter med läkemedelsbehandling vid hjärt- och kärlsjukdomar. Av alla ordinerade läkemedel, är hjärt- och kärlmediciner de allra vanligaste. Sjuksköterskan och läkaren har en central roll för att följsamheten ska bli god. Att finna vad det är som besvärar patienten vid läkemedelsbehandling är därför en förutsättning för att sjuksköterskan ska kunna påverka följsamheten. Litteraturstudiens syfte var att beskriva vad som påverkade patientens följsamhet vid läkemedelsbehandling av hjärt- och kärlsjukdomar. Metoden var en litteraturstudie bestående av 17 artiklar samt en avhandling. Forskningen visade att patientens uppfattningar om läkemedel, sin sjukdom, och deras möte med vården påverkade följsamheten. Patienten var ofta medveten om nödvändigheten av läkemedelsbehandlingen, men var rädda och oroliga för de biverkningar som kunde uppkomma. Att ha kunskap om sin sjukdom och behandling resulterade i att patientens uppfattningar förändrades. Mötet med vården var en del i patientens behandling, då ett bra möte ledde till en ökad följsamhet och förståelse för behandlingen och sjukdomen. Patientens möte med vården blev bättre om patienten upplevde en delaktighet tillsammans med sjuksköterska och läkare. Framtida forskning bör fokusera på hur patienterna upplever sin situation i relation till följsamhet vid läkemedelsbehandling.</p> / <p>Today, several patients are treated with medication for cardiovascular diseases. Of all prescribed medicines the cardiovascular medicines are the most commonly. The nurse and the doctor had a central role if adherence should work out fine. To find what’s bother the patients in the medication treatment, it is therefore a prerequisite for the nurse to be able to affect adherence. The purpose of this literature study was to describe what influence patients adherence to medication treatment of cardiovascular diseases. The method was a literature study comprising 17 articles and a dissertation. Research showed that patient’s perceptions of medicines, their illness and their meeting with health care affected the adherence. The patients was often aware of the necessity of medicine treatment but were afraid and worried about the side effects that may occur. The knowledge of their illness and treatment resulted in that the patient’s perceptions changed. The meeting with healthcare was a part of the patient’s treatment, a good meeting led to increased adherence and understanding of the treatment of the illness. Patients encounter with healthcare would improve if the patients were experiencing an involvement with the nurse and doctor. Future research should focus on how patients experience their situation in relation to adherence in medicine treatment.</p>

<p>The aim of this study was to describe and compare nurses, district nurses and physicians approach to the hygiene guidelines. The data collection was conducted with a questionnaire within four hospital units and nine primary care units in a Swedish county during spring and early summer of 2009. A total of 186 healthcare workers returned the questionnaire, 86 from hospital units and 100 from primary care units. The main result of the study shows that the healthcare workers from both hospital and primary care didn´t estimate all, by the authors chosen, routines equally. A significant difference found between the units was that hospital personnel estimated the importance of not to wear private clothes during work higher than personnel from primary care. Also, they more rarely departed from the routines regarding to disinfect their hands after physical contact, not to wear jewelry or a watch on their hands or arms and not to wear private clothes during work hours. Nurses/district nurses from hospital and primary care units estimated the importance of following the guidelines to be higher than the physicians did from both units. They also estimated higher on the majority of the moments regarding compliance. This study shows the need of continued studies within this subject because of the lack of studies regarding healthcare workers approach to the guidelines and what effect it can have on improving compliance.</p>

<p>Nosokomiala infektioner förekommer världen över och är en stor orsak till sjukdomar och dödlighet. Även i Sverige är nosokomiala infektioner ett problem, både på sjukhus och i andra vårdformer. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga uppkomst av infektionssjukdomar.  Syftet med denna studie var att undersöka och jämföra hemtjänstens undersköterskor och vårdbiträden, gällande deras kunskaper och följsamhet till basala hygienrutiner, samt deras kunskaper angående den vanligaste smittvägen inom vården. Datainsamlingen gjordes med en enkät som innehöll 22 frågor. Fyra hemtjänstgrupper ingick i studien, där totalt 66 vårdbiträden och 30 undersköterskor inkluderades. Resultatet visade att följsamheten till handtvätt och handdesinfektion efter ett omvårdnadstillfälle var hög, dock var följsamheten till handdesinfektion före ett omvårdnadstillfälle mindre bra. Följsamheten till handskar vid personlig hygien var mycket god, resultatet visade dock att de flesta endast använde plastförkläde/skyddsrock ibland. Många av respondenterna i båda undersökningsgrupperna kände inte till vilka områden som ingår i begreppet basala hygienrutiner, däremot kände många till den vanligaste smittvägen inom vården. Endast en statistisk signifikant skillnad kunde påvisas mellan undersköterskor och vårdbiträden. Slutsatsen var att begreppet basala hygienrutiner måste tydliggöras och att mer information behövs om vid vilka tillfällen händerna ska tvättas eller desinficeras. Ytterligare information behövs även om varför och vid vilka tillfällen plastförkläde eller skyddsrock ska användas.<strong></strong></p><p> </p> / <p>Nosocomial infections is a big cause of disease and mortality worldwide. In Sweden nosocomial infections also is a big problem, both in hospitals and other care facilities. Hygiene guidelines is the most important measure to prevent infection diseases. The aim of this study was to measure and compare licensed practical nurses and nursing assistants in homemaker services, concerning their knowledge and compliance to hygiene guidelines and their knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. The data collection was conducted with a questionnaire including 22 questions. Four groups in homemaker services were included in the study, totally 66 nursing assistants and 30 licensed practical nurses. The result showed that the compliance to hand washing and hand disinfection after a  care opportunity was high, however the result showed that hand disinfection before a  care opportunity was less good. The compliance of using gloves was very good in personal hygiene opportunities. The result also showed that most of the respondents only used aprons occasionally. Many of the respondents didn’t know which areas are included in hygiene guidelines, however many had knowledge about the most common way of spread of infection in healthcare. Only one statistical significant distinction was established between nursing assistants and licensed practical nurses. The conclusion showed that hygiene guidelines must be elucidate and that more information is needed about when hands should be washed or disinfected. Further information is also needed about why and in which occasions aprons should be used.</p><p> </p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur patienter upplevde en sjukgymnasts metodik i samband med utlärningen av hemträningsprogram de fått ordinerade i rehabiliterande syfte för sina skador. Dessutom undersöktes hur väl sjukgymnastens metodik gällande hemträningsprogram stämde överens med tidigare forsknings rekommendationer, och ifall samband kunde ses mellan patienternas följsamhet och de faktorer som påverkar den. Undersökningen var en modifierad fallstudie och genomfördes med relativt högt strukturerade telefonintervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sju patienter som alla hade ordinerats hemträningsprogram ifrån samma sjukgymnast, för olika typer av skador. Resultatet av studien visade på att patienterna upplevde mottagningens metodik som väl fungerande. Sjukgymnastens metodik stämde även väl överens med tidigare forskningsrekommendationer för en hög följsamhet utav träningsprogrammen bland patienterna. Samband mellan patienternas följsamhet och tidigare forsknings rekommendationer visade sig vara starka.</p> / <p>The purpose of this study was to examine how patients experienced the methodology concerning the home exercise programmes they have been prescribed by a physiotherapist in rehabilitation purpose due to their injuries. Furthermore it was examined how well the methodology regarding the home exercise programmes made by the physiotherapist agreed with recommendations according to previous research studies, and if a connection could be drawn to the patients’ determination to comply with the exercise programmes. The study was a modification of a case study and it was conducted by relatively high structured telephone interviews. The target group for the study consisted of seven patients, all which had been prescribed with home exercise programmes by the same physiotherapist due their different injuries. The result of the study implies that the patients experienced the methodology of the physiotherapist reception as well-functioning. The methodology of the physiotherapist was also fall in line with what previous recommendations from scientific studies regards important in order to achieve a high compliance of the exercise programmes among the patients. The connection between the compliance of the patients and recommendations made based on previous studies appears to be highly related.</p>

<p>Background: Hand hygiene is the simplest and most fundamental means to prevent care related infections. It is of great importance that the guideline of hand hygiene is followed for the patient’s sake. Unfortunately, healthcare workers perform hand hygiene too seldom. If the patient comes down with a care related infection, the suffering will increase. The nurse's role is therefore to prevent unnecessary suffering for the patient by following recommendations for hand hygiene. In order to get a broader understanding of the reasons why the compliance of hand hygiene is so low the theory of planned behaviour was used (TPB). This theory explains the human behavior. Aim: The aim of this study was to describe causes of not following recommendations for hand hygiene among health care workers. Method: This literature review was based on quantitative and qualitative scientific articles. Results: The findings indicated that there were several factors that influence the low compliance of hand hygiene recommendations. These were summarized as: workload and lack of time, skin irritation, attitudes and motivation, insufficient access to hand hygiene products, inappropriate glove use, lack of knowledge and unawareness.</p>

<p><strong>Sammanfattning </strong></p><p><strong>Bakgrund: </strong>Att följa de basala hygienrutinerna är den viktigaste åtgärden för att förhindra uppkomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Vårdpersonal måste arbeta för att förbättra och upprätthålla följsamheten för att minska risken att sprida VRI eftersom det ger onödigt lidande för patienten. Det leder till förlängda vårdtider, ökade samhällskostnader samt bidrar till en förhöjd mortalitet.</p><p><strong>Syftet: </strong>Syftet med studien var att undersöka om och hur väl de basala hygienrutinerna följs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. För att undersöka om det fanns någon skillnad mellan avdelningarna valdes en avdelning som deltagit i projektet ”vårdrelaterade infektioner ska stoppas- VRISS” på sjukhuset samt en avdelning som valt att avstå deltagande.</p><p><strong>Metod: </strong>En kvantitativ jämförande observationsstudie valdes som metod där vårdpersonal observerades utifrån en mall angående de basala hygienrutinerna. Totalt observerades 15 vårdpersonal från respektive avdelning. Data analyserades med Chi2- test och deskriptiv statistik</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visade en bättre följsamhet vid avdelningen där undervisning och pågående förbättringsarbete bedrivs inom vårdhygien, än vid avdelningen som inte deltagit i VRISS- projektet. Båda avdelningarna hade god följsamhet till klädreglerna. Båda avdelningarna hade en låg följsamhet vid desinfektion av händer före användandet av handskar.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Trots skillnader mellan avdelningarna krävs mer omfattande studier för att slutsatser kring VRISS- projektets betydelse ska kunna dras. Detta eftersom denna studie är relativt liten och endast omfattar två avdelningar på sjukhuset.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Background:</strong> Compliance to basic hygiene guidelines is the most important way to prevent</p><p>health care- associated infections (HAIs). The healthcare staff must work to improve</p><p>and maintain compliance to reduce the risk of spreading HAI since it causes</p><p>unnecessary suffering to patients. It leads to prolonged hospitalization, increased mortality and costs for society.</p><p><strong>Aim:</strong> The aim of the study was to investigate if and how well the basic hygiene guidelines are followed at Akademiska University Hospital in Uppsala, Sweden. To see whether there</p><p>were any differences between care units, one unit that had participated in a project</p><p>called “nosocominal infections shall be stopped- VRISS” was chosen and one unit that had chosen not to participate in the project.</p><p><strong>Method: </strong>A quantitative comparative observational study approach were chosen where healthcare staff  were observed based on a template regarding basic hygiene guidelines. Altogether 15 healthcare staffs were observed on respective care unit. Data were analyzed with Chi2- test and descriptive statistic.</p><p><strong>Results: </strong>The study showed a better compliance at the unit where education and improvement work with healthcare hygiene had been done, than at the unit that had not participated in the VRISS- project. Both care units had good compliance regarding dress code. At both care units the disinfection of hands before using gloves had poor compliance.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Even though there are differences between the care units, further research must be done in order to draw conclusions about the impact of the VRISS-project, since this study is comparatively small and only include two care units at the hospital.</p>