Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) ses som en av de främsta vårdskadorna i världen och beskrivs ge ett enormt lidande för patienten. Basala hygienrutiner började utvecklas redan på 1800-talet och är idag den huvudsakliga åtgärden för att minska VRI. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal har en skyldighet att följa lagar, författningar och riktlinjer så att omvårdnaden av patienter blir patientsäker. Syfte: Var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Metod: En kvantitativ retrospektiv longitudinell studie som byggde på observationer av vårdpersonal samt punkprevalensmätningar av VRI. Resultat: Det sågs en högre följsamhet till basala hygienrutiner hos vårdpersonalen på medicinkliniken. Medicinkliniken hade även en signifikant förbättring av följsamhet till basala hygienrutiner. Båda klinikerna hade en lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt. Studerande hade högre följsamhet än sjuksköterskor och läkare. Medicinkliniken hade som mest 5 (n=43; 11,6%) patienter med en VRI och kirurgkliniken hade som mest 9 (n=63; 14,3%) patienter. Diskussion: Tidigare forskning visar att det är lägre följsamhet till desinfektion av händer före en patientkontakt än efteråt, något som även setts i resultatet. Tidigare forskning tar även upp möjliga orsaker till en låg följsamhet samt verktyg för att skapa en högre följsamhet till basala hygienrutiner / Background: Healthcare-associated infections (HAI) are one of the leading health damage in the world and described provides immense suffering to the patient. Basic hygiene began to develop early in the 1800s and is today the main arrangements for reducing HAI. Nurses and other health care workers has an obligation to comply with laws, regulations and guidelines so that the care of patients become safe. Objective: To investigate the health care workers’ adherence to basic hygiene routines. Method: A quantitative retrospective longitudinal study based on observations of health care workers and point prevalence surveys of HAI. Results: Showed a higher adherence to basic hygiene among health professionals in the medical clinic. Medical clinic had a significant improvement in adherence to basic hygiene. Both clinics had a lower adherence to hand disinfection before a patient contact than afterwards. Students had higher adherence than nurses and doctors. Medical clinic had at most 5 (n = 43, 11.6%) patients with a HAI and surgery clinic had at most 9 (n = 63, 14.3%) patients. Discussion: Past research shows that there is less adherence to hand disinfection before a patient contact then afterwards, which is also shown in the result. Previous research also mentions possible causes of a low adherence and tool to create a higher adherence to basic hygiene.

Bakgrund: Bristande följsamhet är ett vanligt problem bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Oönskade biverkningar, bristande sjukdomsinsikt och stigmatisering är faktorer som påverkar följsamheten. Bristande följsamhet kan leda till återfall, försämrad livskvalitet och ökad risk för missbruk och suicid. Syfte: Syftet med studien är att belysa omvårdnadsmetoder som sjuksköterskor kan använda för att förbättra följsamheten till läkemedelsbehandling hos patienter med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvantitativa studier som undersöker metoder för förbättrad följsamhet vid schizofreni. Resultat: Tre olika kategorier av metoder identifierades: individcentrerade, familjefokuserade och läkemedelsfokuserade metoder. Individcentrerade metoder såsom motiverande samtal och adherence therapy fungerade bäst i kombination med varandra. Familjefokuserade metoder var effektiva, särskilt när de skräddarsyddes efter den kulturella kontexten. Läkemedelsfokuserade metoder var påminnelser, belöningar och möjligheten för patienten att själv påverka läkemedelsvalet. Slutsatser: Individcentrerade, familjefokuserade och läkemedelsfokuserade metoder kan alla vara effektiva hjälpmedel för sjuksköterskor i mötet med patienter med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Klinisk betydelse: Resultatet har visat att flera av metoderna är effektiva. De skulle, enskilt eller i kombination med varandra, kunna vara till nytta för sjuksköterskor i klinisk praxis. / Background: Poor compliance to medication is a common problem among patients with schizophrenia or schizophrenia spectrum disorders. Medication side effects, poor insight into illness and stigma are factors that affect compliance. Poor compliance can lead to relapse, decreased quality of life, and an increased risk of substance abuse and suicide. Aim: The aim of this study is to shed light on methods that nurses can apply in order to increase compliance to medication in patients with schizophrenia and schizophrenia spectrum disorders. Method: A literature review of eleven quantitative articles that examine methods for increased compliance in patients with schizophrenia. Results: Three different categories were identified: individualized, family focused and medicine focused methods. Individualized methods like motivational interviewing and adherence therapy worked best combined. Family focused methods were effective, especially when they were tailored according to the cultural context of the family. Medicine focused methods were reminders, rewards and the opportunity to choose your own medication. Conclusions: Individualized methods, family focused methods and medicine focused methods can be effective methods that nurses can use in the treatment of patients with schizophrenia or schizophrenia spectrum disorders, who are nonadherent to medication. Clinical significance: Several of these methods have proven to be effective. When used separately, or in combination with each other, they could be of use for nurses in clinical practice.

Bakgrund: Amblyopi är en synnedsättning som uppkommer under de första levnadsåren och orsakas av bristande stimulans eller hämning av celler i synbarken. Följsamhet till behandlingen är viktig hos barn med amblyopi för att kunna utveckla en optimal synskärpa. En dålig följsamhet kan leda till bestående synnedsättning, ökat lidande och minskad livskvalitet. Följsamhet kan kopplas till de tre engelska termerna compliance, adherence och concordance, som definieras på olika sätt. 
 Syfte: Syftet med studien var att ur ortoptistens perspektiv belysa vad som är av betydelse för följsamhet vid behandling av barn med amblyopi.
 Metod: Data samlades in genom nio intervjuer med verksamma ortoptister. Databearbetning genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. 
 Resultat: I resultatet framträder fyra områden som påverkar följsamheten. Barnets förutsättningar, hur behandlingen hanteras, kommunikation och behandlingens utformning, resultat och påverkan i vardagen upplevs av ortoptisterna som faktorer som både främjar och försvårar följsamheten. Mycket av resultatet stämmer överens med tidigare forskning, men att ortoptisterna upplever att familjekonstellation och bemötande har betydelse för följsamhet är nytt.
 Slutsats: Vid amblyopibehandling hos barn är det nödvändigt att ortoptisten har kunskap om och förståelse för vad som har betydelse för följsamhet. Med denna kunskap kan ortoptisten på flera områden verka för ett bättre behandlingsresultat där barnet uppnår optimal synskärpa. Ortoptistens syn på följsamhet påverkar på vilket sätt som hen får ansvar för barnets följsamhet.

Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som ökar bland ungdomar. Fetma och övervikt ses som en bidragande faktor till att diabetes typ II ökar. Mer stillasittande och sämre kostvanor påverkar kroppen med insulinresistens och trötta insulinproducerande celler som till slut kan leda till diabetes typ II. Att som ungdom drabbas av en kronisk sjukdom kan upplevas som en turbulent tid i ungdomars liv. Familjens och samhällets stöd påverkar ungdomarnas levnadsvanor och deras val av livsstil. För att sjuksköterskan skall kunna arbeta preventivt med stöd och motivation samt sätta in rätt resurser måste sjuksköterskan veta vilka faktorer som främjar och hindrar följsamhet till de livsstilsförändringar som ungdomarna behöver göra. Bra kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att förebygga diabetes typ II. Syftet med denna studie är att beskriva faktorer som främjar och hindrar livsstilsförändringar hos ungdomar med diabetes typ II. Litteraturstudien innehåller tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Det framkommer av resultatet att familj och vänner spelar en avgörande roll i följsamheten till livsstilsförändringar. Att som ungdom ha tillgång till bra mat och att utöva fysisk aktivitet med vänner, ökade följsamheten hos ungdomen. Resultatet visar också betydelsen av att ungdomar vill vara som alla andra och inte känna sig annorlunda.

Bakgrund Diabetes är en av de sjukdomar som ökar mest i hela världen, detta medför att även följdsjukdomar förknippade med diabetes ökar. Diabetesretinopati [DRP] är en av dessa följdsjukdomar. Regelbunden ögonbottenfotografering gör att förändringar upptäcks i tid. Följsamheten till ögonbottenfotografering bland patienter med diabetes är dock inte optimal.   Syfte Syftet med studien var att identifiera faktorer som bidrar till att patienter med diabetes har låg följsamhet till ögonbottenfotografering.   Metod Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie, med kvalitativa och kvantitativa artiklar för att sammanställa tidigare forskning.    Resultat Studien resulterade i tre huvudkategorier Faktorer relaterade till interaktionen med sjukvården, faktorer relaterade till patientens livssituation och personlighet och faktorer relaterade till det omgivande samhället samt åtta underkategorier. De huvudsakliga faktorer som framkom var brist på information, ekonomiska aspekter samt känslor relaterade till undersökningarna.   Slutsats Genom att identifiera försvårande faktorer kan denna studies resultat användas som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande åtgärder för en ökad följsamhet. Även annan vårdpersonal, till exempel diabetessjuksköterskan kan få nytta av kunskapen som framkommer. Vidare forskning behövs som behandlar nordiska förhållanden. / Background Diabetes is an increasing health problem all around the world. This means that health problems associated with diabetes are also increasing. Diabetic retinopathy [DRP] is one of these problems. To detect DRP at an early stage, regular fundus examinations are recommended. However, compliance among diabetic patients is not optimal. Purpose The purpose of the study was to identify factors that contribute to patients' with diabetes low compliance to fundus examinations. Method The study was a systematic literature review, including both qualitative and quantitative research in order for a comprehensive compilation of previous studies. Results The result showed three main categories. Factors related to the interaction with the healthcare system, factors related to the patient's life situation and personality and factors related to the surrounding society. There were also eight subcategories. The main factors that emerged were lack on information, economic aspects and emotions related to the examinations. Conclusions By identifying aggravating factors, the result in this study may be useful as a starting point to develop health-promoting actions to increase compliance. Other healthcare professionals, such as the diabetic nurse, may also benefit from the knowledge that emerges. Further research about the conditions in Scandinavia is required.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar. De intervjuade i studierna är kroniskt sjuka vuxna och har levt olika länge med sin sjukdom. I resultatet framkommer att ett förnekande av sin sjukdom ledde till försämrad följsamhet liksom även oro över fysiska förändringar såsom biverkningar, beroende av läkemedel eller att kroppen ska bli immun mot behandlingen. Även upplevelsen av att identiteten förändras, att behandlingen inkräktar på vardagen, brist på information och att inte känna tillit till sjukvården hade påverkan på följsamheten. Det visade sig även att många patienter väger för- och nackdelar med behandlingen var på ett beslut fattas om och i vilken utsträckning den ska följas. I diskussionen belyses att compliance är ett mångdimensionellt problem och olika människor har olika motiv till sitt sätt att hantera sin behandling. När man förstår patientens motiv kan man bättre förstå vad compliance är beroende av. Först då kan man komma åt att påverka detta problem på ett relevant sätt. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Diabetes Mellitus är en vanlig kronisk sjukdom med 350 000 patienter i Sverige och sjukdomen ökar hela tiden i förekomst. Diabetes handlar om förhöjda blodsockernivåer och finns i två typer, typ I och typ II som skiljer sig något åt i orsak och medicinsk behandling. Gemensamt för de båda är att egenvård kring kost, motion och medicinering är av stor betydelse för att hålla blodsockret i schack för att undvika risken för komplikationer. Forskning visar att patienter ofta har bristande följsamhet när det gäller kosten. Syftet med den här studien är att utifrån ett patientperspektiv beskriva tänkbara faktorer till att diabetespatienter inte följer de kostrestriktioner som rekommenderas. Studien baseras på litteraturstudier av kvalitativa forskningsartiklar vilka analyserats utifrån en analysmodell beskriven av Evans (2003) och Graneheim och Lundman (2003). Genom studien har patientupplevelser identifierats och beskrivs i fem teman med tillhörande underteman. Det första temat är; kunskapsbrist där beskrivs; begränsad kunskap om kostrestriktioner och otillräcklig information från vårdpersonal. Det andra temat är; personligt förhållande till mat och där redovisas; invanda matvanor, kärlek till onyttig mat och frestelser. Tredje temat handlar om; social inverkan såsom; oförståelse från släkt och vänner, kulturella och traditionella hinder, bekvämlighet och tidsbrist samt ekonomiska hinder. Fjärde temat är; brist på frihet och självbestämmande där upplevelser av att; ej vilja låta sjukdomen styra livet och för stränga regler – vilja att bryta reglerna uttrycks. Femte och sista temat är; avsaknad av behov av följsamhet och där framkommer; brist på motivation och möjlighet till insulinjusteringar. I diskussionen belyses vikten av att sjuksköterskan ser varje patients individuella förutsättningar för egenvård och att man i en vårdrelation gemensamt finner lösningar på identifierade barriärer. Att arbeta med delmål och att inge hopp är delar av vårdarbetet som kan öka en patients motivation. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Bakgrund: Socialstyrelsens basala hygienrutiner och främst handhygien är en viktig och grundläggande del av sjuksköterskans arbete inom hälso- och sjukvården. Korrekt utförande av rutinerna skapar minskad smittspridning som ska minska VRI som idag är den främsta orsaken till skada inom hälso- och sjukvården. VRI leder till ett ökat lidande för patienten, förlängd vårdtid och stora kostnader. En av sjuksköterskans uppgifter är att förebygga sjukdom genom att exempelvis tillämpa handhygien. Syfte: Syftet med studien är att belysa vilka faktorer som orsakar bristande följsamhet av handhygien hos sjuksköterskor. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt med kvantitativt och kvalitativt ansats. Tolv vetenskapliga artiklar har analyserats. Fokus på analysen av artiklarna ligger till grund i en analys på fem steg. Resultat: Resultatet visar olika faktorer som leder till bristande följsamhet av handhygien. Personliga faktorer kan sjuksköterskan påverka, som sin attityd, sin kunskap och sin roll som förebild. Organisatoriska faktorer däremot, som hinder i vårdmiljön, kontinuerlig utbildning och brist på tid är svårare för sjuksköterskan att förändra. Slutsats: Olika faktorer påverkar sjuksköterskans följsamhet av handhygienrutiner. Idag förekommer VRI i stor utsträckning och det krävs en förståelse från sjuksköterskan angående dessa faktorer för att förbättra det preventiva arbetet mot VRI. / Background: Swedish basal hygiene routines are an important and essential part of the healthcare. Correct execution of the routines creates a decline in proliferation of contagions which will shrink the number of HAI which today is the foremost reason of damage in the healthcare. HAI leads to an increase of suffering for the patient, extended nursing time and costs. The nurses primary task is to prevent disease through the usage of hand hygiene. Aim: Factors causing lack of hand hygiene among nurses. Method: A descriptive literature review with results from 12 scientific articles. Articles were analysed with a five-stage model. Results: This bachelor thesis result displays different factors which contributes to deficient use of hand hygiene. The nurse can affect the personal factors, like their attitude, knowledge and their ideal to be a role model. However organizational factors like hindrance in the healthcare environment, lack of continuous education and time constraints are harder for the nurse to affect. Conclusion: Different factors are causing lack of hand hygiene among nurses. Today HAI occurs at a large scale and its demands certain understanding from the nurse regarding these factors in order to improve preventive work against HAI.

I barnmorskans profession ingår det att förhindra lidande och skapa förutsättningar för välbefinnande. Då efterbördsskedet är det mest riskfyllda delen av förlossningen sett till kvinnan pga risken för postpartumblödning bör barnmorskan vara lyhörd för kvinnan samt se till det medicinska för att minimera risken för komplikationer i efterbördsskedet och på så vis minska vårdlidandet. Syftet är att undersöka barnmorskors erfarenhet av att handlägga efterbördsskedet. Intervjuer gjordes med sju barnmorskor som är verksamma inom förlossningsvården. Materialet analyserades utefter en kvalitativ innehållsanalys och det framkom åtta underkategorier, tre kategorier ”Är följsamma och handlägger efter riktlinjer och beprövad erfarenhet”, ”Följsamhet för att främja den naturliga processen” och ”Den kliniska vaksamma blicken”. Ett genomgående tema framkom ”Barnmorskors följsamhet och vaksamhet”. Resultatet visar att barnmorskor utför flera olika åtgärder för att underlätta placentans avgång, utifrån både evidens och beprövad erfarenhet. Barnmorskorna utför åtgärderna utifrån riktlinjer, erfarenhet, intuition och den unika kvinnan. Följsamhet för att främja den naturliga processen av efterbördsskedet är framträdande i resultatet där barnmorskorna talar om att ge kvinnan möjlighet till återhämtning och få kontakt med sitt nyfödda barn. Konklusion av studien är att barnmorskorna är följsamma till klinikens riktlinjer och kvinnan, är följsamma i den naturliga processen samt är vaksamma på blödning i efterbördsskedet. De försöker ligga ett steg före och litar på sin erfarenhet. De ser till hela kvinnan med alla faktorer som kan ha betydelse för efterbördsskedet och handlade utifrån det. Förslag till framtid forskning är att intervjua nyexaminerade barnmorskor och jämföra med erfarna barnmorskor som arbetar på förlossningsklinik för att se om skillnader finns i handläggandet av efterbördsskedet. Intervjuer med nyförlösta kvinnor om efterbördsskedet vore också värdefullt för att ta del av deras upplevelser för att kunna förbättra vården och bemötandet. / Program: Barnmorskeutbildning

Bakgrund: Typ 2 diabetes är en växande folksjukdom och är förenad med följdsjukdomar. Ökningen beror främst på ohälsosamma levnadsvanor. Behandlingen av typ 2 diabetes innebär att förändra livsstilen, vilket medför stora utmaningar för den enskilda personen. En bristande följsamhet till behandlings råd bidrar oftast till komplikationer och följdsjukdomar, vilket leder till ökade samhällskostnader och stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens följsamhet till behandlingsråd hos personer med typ 2 diabetes. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats. Artiklarna samlades in via databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Viktiga beståndsdelar som framkom i resultatet och påverkade följsamheten av behandlings råd hos personer med typ 2-diabetes var information, kunskapsbrist, utbildning, självmedvetande, socialt stöd och personcentrering. Alla ovanstående faktorer var viktiga för att uppnå livsstilsförändring. Slutsats: Sjuksköterskan måste ha en förståelse för vilka behandlingsråd som påverkar följsamheten vid typ 2 diabetes. Sjuksköterskan måste få en bild av patientens tidigare erfarenheter, kunskap och personliga egenskaper för att sedan anpassa information och utbildning till patienten. Dessa faktorer ökar självmedvetenheten och motivation tillsammans med stöd av anhöriga vilket leder till god följsamhet till behandlingsråd vid typ 2 diabetes. / Background: Type 2 diabetes is a increasing and is associated with complications. The increase is mainly due to unhealthy living habits. The treatment of type 2 diabetes primarily involve changing of lifestyle, which poses great challenges for the individual. A lack of compliance to change lifestyle advice may contribute to complications which leads to increased cost and major challenges for healthcare. Aim: The purpose of this literature review is to describe factors that affect the adherence to treatment advice among persons with type 2 diabetes. Method: A Literature review based on 15 scientific publications with qualitative and quantitative design. Articles were collected from the databases Cinahl and Pubmed. Results: Factors that emerged that affected the adherence to treatment advice in people with type 2 diabetes were information, lack of knowledge, education, self-awareness, social support and person centred approach. All the above factors were important to achieve lifestyle changes. Conclusion: Nurses must have an understanding of the factors that affect the compliance to lifestyle advice of Type 2 diabetes. Nurses need to be aware of the patients previous experience, knowledge and personal characteristics. To make the information and education feasible to the patient these factors increase self-awareness and motivation together with support from relatives resulting in good adherence to lifestyle advice to patients with type 2 diabetes.