Bakgrund  Sedan 1800-talet har handhygienens betydelse för att minska smittspridningen mellan patienter i sjukvården varit känd. Idag finns rutiner och föreskrifter för hur sjuksköterskan ska arbeta på ett vårdhygieniskt sätt, för att minska smittspridningen mellan patienterna som sker via sjuksköterskans händer. Vid bristande följsamhet gällande handhygienrutiner ökar risken för vårdrelaterade infektioner, som i sin tur leder till ökat lidande för patienten och ökade kostnader för sjukvården. En tredjedel av vårdrelaterade infektioner går att förebygga. Trots det insjuknar tio procent av patienterna i akutsjukvården i en vårdrelaterad infektion i Sverige. Syfte Syftet var att beskriva följsamheten samt attityder till rutiner kring handhygien hos hälso- och sjukvårdspersonal i slutenvården. Metod Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med strävan efter systematik. I arbetet har 15 granskade artiklar inkluderats från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklar var peer reviewed och godkända av en etisk kommitté. Resultat Följsamheten till hygienrutinerna var genomgående låg. Subjektiva åsikter och attityder hos sjuksköterskan och flertalet faktorer påverkade följsamheten. De mest betydande faktorerna var hög arbetsbelastning och tidsbrist. Hygienprogram var en betydande faktor som förbättrade följsamheten till hygienrutinerna.  Slutsats Förbättrad kunskap, kontinuerligt arbete med attityder och tydliga förebilder behövs för en ökad följsamhet. Ett kontinuerligt arbete med hygienrutiner förbättrar följsamheten, exempelvis genom ett hygienprogram. Därför bör ett hygienprogram ständigt vara aktivt på vårdavdelningar.

Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar sjukhusvårdade patienter. Antalet patienter som är smittade med multiresistenta bakterier ökar, inte enbart i hälso- och sjukvården utan också i samhället. Som multiresistenta bakterier räknas MRSA, VRE samt ESBL vilka kräver speciell vård på enkelrum samt särskilda förhållningsregler bland patienter och vårdpersonalen. Vårdrelaterade infektioner medför ett stort lidande för patienten, förlänger tiden patienten är inneliggande på sjukhus och orsakar årligen stora ekonomiska kostnader för samhället. Syftet med arbetet var att studera personalens följsamhet till de basala hygienriktlinjerna före och efter interventioner på en uppvakningsavdelning på ett sjukhus i Mellansverige.

En av de stora välfärdssjukdomarna i världen är diabetes, en sjukdom som kan ge svåra och bestående komplikationer. Antalet insjuknande globalt beräknas öka från 126,6 miljoner år 2010 till 191 miljoner år 2030. En av komplikationerna är diabetesretinopati som innebär kärlskador på ögats näthinna. Diabetesretinopati kan förekomma trots att patienten inte upplever synförändring och kan orsaka blindhet. För att upptäcka och förebygga ögonbottenförändringar görs ögonbottenfotografering. Forskning visar att yngre patienter är benägna att utebli från ögonbottenfotografering, vilket kan leda till diabetesretinopati. Syftet med litteraturstudien var att belysa de faktorer som påverkar följsamheten till ögonbottenfotografering bland yngre patienter med diabetes. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Analysen resulterade i tre kategorier. Emotioner så som rädsla, ångest och förnekelse samt praktiska aspekter var de faktorer som framkom tydligast ha en påverkan på följsamheten till ögonbottenfotografering. De praktiska aspekterna som missad skolgång, arbete och att ögonbottenfotografering endast erbjöds under dagtid utan samordnade besök var några av anledningarna till låg följsamhet vid ögonbottenfotografering. Även brist på kunskap hos de yngre patienterna med diabetes påverkade följsamheten. Denna litteraturstudies resultat kan ge en ökad förståelse för ögonsjuksköterskorna kring följsamhetsproblematiken till ögonbottenfotografering hos yngre patienter med diabetes. Ytterligare forskning inom svenska förhållanden är dock av betydelse. / One of the biggest welfare diseases in the world is diabetes, a disease that can givesevere and existing complications. The number of cases globally are calculated toincrease from 126,6-million-year 2010-to-191-million-year 2030. One of thecomplications is diabetic retinopathy which means vascular damage to the retina of theeye. Diabetic retinopathy can exist although the patient does not experience any visionchange and can cause blindness. To discover and prevent fundus changes fundusphotography is performed. Research shows that younger patients are prone to fail toshow to fundus photography, which can lead to diabetic retinopathy. The purpose of theliterature study was to illustrate the factors that affect the compliance to fundusphotography amongst younger patients with diabetes. The study was done as asystematic literature study. The analysis resulted in three categories. Emotions such asfear, anxiety and denial as well as practical aspects were the factors that emerged, mostclearly having an impact on the compliance to fundus photography. The practicalaspects as missed schooling and work and that fundus photography only can be offeredduring daytime without coordinated visits were some of the reasons for low complianceat fundus photography. Lack of knowledge of the younger patients with diabetes alsoaffected the compliance. The literature study results could give the eye nurses anincreased understanding of the compliance issues for fundus photography for youngerpatients with diabetes. Further research within Swedish conditions is thereforeimportant.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner (VRI) orsakar både lidande och ökad mortalitetsrisk. Handhygien anses som en viktig åtgärd för att förebygga uppkomsten av VRI. Detta beror på att händerna ses som en vektor i transmissionen av smittsamma patogener mellan individer, platser och föremål. Både sjukvårdspersonalens och patienternas handhygien är därför betydelsefulla. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur följsamheten av handhygien bland sjukvårdspersonal och patienter ser ut och påverkar uppkomsten av vårdrelaterade infektioner. Metod: Som metod har en systematisk litteraturstudie utsetts lämplig för att besvara studiens syfte. Inkluderade artiklar publicerades mellan år 2002-2013 och kommer från länder vars hygieniska standard kan vara jämförbar med Sveriges. Artikelsökning utfördes i CINAHL, Cochrane Library, Google Scholar, Internurse, Medline, PubMed samt via manuell sökning. Artiklarna granskades, kvalitetsbedömdes och analyserades och fyra kategorier utvecklades som ligger till grund för resultatavsnittet. Resultat: Det framkom att sjukvårdspersonalens följsamhet av handhygien var låg. Deras följsamhet av handhygien var sämre före patientkontakt jämfört med efter patientkontakt. Följsamheten var emellertid bra vid vård av patienter där restriktiva åtgärder vidtagits avseende kontakt. Brister avseende vårdpersonalens handhygiensteknik observerades, framförallt felaktig handskanvändning upptäcktes. Det framkom att patienternas händer hade ett högt innehåll av patogener och att deras följsamhet av handhygien var låg. Patienternas inställning till handhygien var positiv och de ansåg att en god handhygien är viktig för att minska uppkomsten av VRI. / Background: Healthcare associated infections (HAI) cause suffering and an increased mortality risk. Hand hygiene (HH) is considered an important measure to prevent the occurrence of HAI. The reason for this is that the hands act as a vector in the transmission of contagious pathogenes between individuals, places and objects. The hands of both healthcare workers (HCW) and patients are therefore crucial. Aim: The aim of this literature review is to describe the HH compliance amongst HCW and patients and its effect on the occurrence of HAI. Method: A systematic approach was used to conduct this study, because it seemed most suitable to answer the purpose. Included articles were published between years 2002-2013 from countries with a hygienic standard that can be comparable to the one of Sweden. The article search was performed using CINAHL, Cochrane Library, Google Scholar, Internurse, Medline and PubMed. In addition, a manual search was also used. After the articles were reviewed, quality assessed and analyzed, four categories emerged and lay the base to the results. Result: The HH compliance of the HCW was low and their HH compliance was poorer before patient contact compared with after patient contact. Their HH compliance was good when caring for patients under contact precautions. Errors of the HCWs’ HH technique were observed, especially an improper use of gloves was discovered. It was also revealed that patients’ hand contamination rate was high and that their compliance towards HH practices was low. Patients’ attitudes towards HH were positive and they considered a good HH vital to reduce the occurrence of HAI.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att ge en översikt över följsamheten till handhygienrutiner bland vårdpersonal och vilka förbättringsmöjligheter som finns. Frågeställningarna inkluderade i vilken utsträckning hygienrutinerna följs, vilka orsaker som finns till otillräcklig följsamhet och vilka möjligheter det finns till förbättring. Metod: En litteraturstudie som sammanställer kvantitativa vetenskapliga forskningar. Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner ses som ett stort problem inom dagens sjukvård. Dessa kan förlänga vårdtiden eller sjukskrivningen, orsaka lidande, fortsatt ohälsa eller invaliditet. För att förebygga dessa ska noggranna hygienrutiner följas. Det kan därför vara av stor vikt att känna till följsamheten av hygienrutinerna och faktorerna som kan påverka denna. Resultat: Resultaten är uppdelat i tre kategorier där fynden redovisas. Faktorer som påverkar följsamheten av hygienrutiner är: stress, tidsbrist, brist på kompetens, utbildning och arbetsmaterial, men även handdesinfektionsmedels lokalisation och tillgång. Utbildningen om handhygien anses vara väldigt viktigt för följsamheten. Otillräcklig tillämpning av handhygien inom vården finns. Konklusion: Litteraturstudien visar stora brister i följsamheten inom sjukvården. Det finns ett flertal faktorer som påverkar följsamheten negativt. Det krävs fortfarande mycket arbete med sjukvårdspersonalen för att förbättra handhygienen. / Aim. The aim of this study was to provide an overview of compliance with hand hygiene and if there is a chance of improvement. The issues included the extent to which hygiene practices are followed, which are the reasons for non-compliance and if there are possibilities for improvement. Method. A literature review that compiles quantitative scientific research. Background. Healthcare-associated infections are a major problem in healthcare. These can prolong hospitalization, cause suffering, continuing ill health or disability. To prevent them, hand hygiene should be followed. It can therefore be of great importance to know the compliance of hygiene procedures and factors that can affect it. Results. The results are divided into three categories in which the findings are reported. Factors affecting compliance of hygiene are: stress, lack of time, lack of skills, education and work materials. Education about hand hygiene is considered to be very important for compliance. There is an insufficient enforcement of hand hygiene in health care.Conclusion. The review shows major deficiencies in hand hygiene compliance in healthcare. There are several factors that affect compliance adversely. It still requires a lot of work with the health care staff to improve hand hygiene.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in. Syftet med detta fördjupningsarbete är att öka vår förståelse för vad begreppet tuning in innebär, samt ta reda på vilka kompetenser som en studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen. Vi vill även utforska om det finns tyst kompetens hos studie- och yrkesvägledarna i tuning in-fasen som behöver begreppsliggöras. Vi har valt att analysera våra resultat genom tre från varandra skilda teoretikers tankar, Lev Vygotskij, Martin Buber och Donald Schön. Genom observationer, intervjuer och långvariga reflekterande fördjupningssamtal kring vår studie och dess resultat har vi skapat en bild som återger och begreppsliggör den kompetens som en erfaren och professionell studie- och yrkesvägledare inom det svenska utbildningsväsendet faktiskt besitter. Resultatet av vårt arbete är att de synliga kompetenser som en erfaren studie- och yrkesvägledare använder sig av i tuning in-fasen är medvetenhet, självkännedom och reflektionsförmåga. De tysta kompetenser hos en erfaren studie- och yrkesvägledare, som har synliggjorts ur vår studie och som vi begreppsliggjort är professionell intuition och följsamhet.

Handhygien är den mest effektiva metoden för att motverka smittspridning och för att förebygga och begränsa förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Att ”bara tvätta händerna” är dock inte tillräckligt för att åstadkomma ett adekvat skydd mot smittspridning. Handhygienen skall dessutom genomföras på ett korrekt sätt och vid rätt tillfälle i enlighet med föreskrivna riktlinjer. Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur befintliga riktlinjer avseende handhygien i vårdarbete efterföljs av vårdpersonal i västvärlden. Den har huvudsakligen baserats på tio vetenskapliga artiklar som inbegriper studier, i vilka var och en på sitt sätt och i sitt specifika sammanhang, utvärderat följsamhet av riktlinjer för handhygien. Sammanställningen av resultaten visar att den generella följsamheten bland vårdpersonal i västvärlden är låg och sällan överstiger 50 %. Den visar också att följsamheten varierar mellan olika yrkeskategorier, där sjuksköterskor är den av de undersökta yrkesgrupper som överlag konstaterats stå för den högsta följsamheten. Handskanvändning verkar bidra till att vårdpersonal i högre grad tvättar sina händer efter patientkontakt och följsamheten ser generellt sett ut att vara högre efter patientkontakt jämfört med före. Av resultaten framkommer även att följsamheten tenderar att öka då handsprit finns att tillgå jämfört med när den inte finns att tillgå. Att handsprit görs mer lättillgänglig i samband med olika typer av handhygienprogram har också noterats medverka till en förbättrad följsamhet. Författarna till detta arbete vill, till följd av den uppenbara svårigheten med att praktisera en handhygien i enlighet med föreskrivna riktlinjer, vädja till alla vårdarbetare att ta detta problem på allvar och att var och en på sitt sätt och i möjligaste mån försöker bidra till en förbättring. / Hand hygiene is the most effective method to prevent transmission of pathogens and to decrease the prevalence of nosocomial infections. However, ”just to wash the hands” is not a sufficient protection against pathogen transmission. In addition, hand hygiene must be carried out in a proper way and when it’s indicated according to published guidelines. The aim of this literature review was to study how health care workers adhere to hand hygiene guidelines in the Western World. Mainly, it’s based on ten scientific articles that comprise studies, in which each in its own way and specific context, having evaluated adherence to hand hygiene guidelines. The result compilation shows that the overall adherence among health care workers in the Western World is low and rarely exceeds 50 %. It also shows that adherence varies between different groups of health care workers, where nurses can be established as the most compliant group. Furthermore, the usage of gloves seems to contribute to a greater adherence to handwashing in situations after patient contact. Also, the general adherence appears to be higher in situations after patient contact compared to situations before patient contact. The results reveal that adherence tends to increase when hand rub solutions are present compared to when they not are present. The effort to make hand rub solutions more accessible through the implementation of hand hygiene programmes has also been proven to successfully contribute to better adherence rates. The authors of this work desire to, as a consequence of the obvious difficulty to perform hand hygiene according to published guidelines, appeal to all health care workers to consider this problem seriously and to make their own contributions to an overall improvement.

Undernäring orsakar en förlängd sjukvårdsvistelse till följd av infektioner, vilket i sin tur ökar ekonomiska kostnader för samhället. Alla som kommer i kontakt med hälso- och sjukvården bör genomgå en bedömning gällande nutritionstatus vid inläggning. Bedömningen ska göras för att kunna fastställa vilka patienter som är undernärda eller ligger i riskzonen för undernäring. Bedömningen ska ligga till grund för planering för vidare vård och behandling. Syftet med denna studie var att undersöka hur följsamheten ser ut gällande omvårdnadsdokumentationen avseende undernäring i Melior, på en avdelning inom Universitetssjukhuset Malmö allmänna sjukhus (UMAS). Resultatet visar att de patienterna som blir inlagda i stor utsträckning ej bedöms vid inskrivning. Patienterna som bedöms ha måttlig eller hög risk för undernäring, får alla en vårdplan upprättad i Melior. Endast hälften av patienterna som varit inneliggande på avdelningen får en epikris upprättad i samband med utskrivning. Slutsatsen är att det behövs ytterligare utbildning och ökad kunskap för personalen gällande bedömning och vikten av följsamheten när det gäller undernäring. / Malnutrition causes a prolonged hospital care stay due to infections, and in addition increases economical cost for society. Prior to receiving hospitalized health and medical care patients should undergo an evaluation concerning their nutritional health status. Assessments and evaluations should be completed in order to identify patients with malnutrition, as well as determine patients at potential risk zones. Moreover, the evaluation result would assist in forming the guidelines for further care and treatment. The aim of this research has been to investigate the assessments, compliance and consistency of the documentation in the Melior within University Hospital Malmö General Hospital (UMAS), regarding malnutrition in patients. The empirical result of this research reveals an absence of assessments and evaluations prior to patients receiving hospitalized medical care. Patients assessed as having a moderate or high risk of malnutrition receive a nutritional health care plan established in the Meilor. However, only half of those patients receive a documentation of epicrisis upon hospital release. The conclusion of this research is that there exists a need for further education and an increased knowledge, among health professionals, regarding assessments, evaluation, compliance and consistency concerning malnutrition in hospitalized patients.

Johnsson, Å & Vigre, V. Följsamhet till basala hygienrutiner – en kartläggning av faktorer av betydelse. En litteraturstudie. Examensarbete 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2014.Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är inte ett nytt fenomen utan något som förekommit lika länge som sjukvård bedrivits. Att ha kunskap om våra mikroorganismer är således av stor betydelse för att undvika smittspridning inom hälso- och sjukvård. God handhygien anses vara den mest effektiva metoden för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Dock visar studier och granskningar vid upprepade tillfällen att vårdpersonal utför korrekt handhygien allt för sällan och inte heller vid de tillfällen då händerna är som mest benägna att överföra bakterier. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga faktorer av betydelse för följsamhet av basala hygienrutiner hos sjukvårdspersonal, men inriktning mot handhygien.Metod: Litteraturstudie där artiklar söktes i databaserna CINAHL och Medline. Utvalda artiklar granskades utifrån kvalitativa och kvantitativa granskningsprotokoll.Resultat: Fyra teman ligger till grund för resultatet; personliga faktorer, sociala faktorer, arbetsmiljöfaktorer och utbildningsfaktorer. De övergripande fynden i artiklarna var att vårdpersonalens attityd, föreställningar och kunskap var av störst betydelse för följsamhet av basala hygienrutiner. Även arbetsmiljöfaktorer så som stress och tidsbrist visade sig vara faktorer av betydelse.Slutsats: Orsakerna till dålig följsamhet har visat sig bero på flera faktorer. Personlig attityd, föreställning, kunskap och miljöfaktorer så som tillgänglighet på material är exempel på faktorer som samspelar och påverkar följsamheten.Nyckelord: Basala hygienrutiner, följsamhet, sjuksköterskor, vårdpersonal, handhygien / Johnsson, Å & Vigre, V. Hand hygiene compliance – a survey of significant factors. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points.Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing, 2013Background: Nosocomial infections are not a new phenomenon, but are something that has occurred as long as care has been conducted. Thus, knowledge about microorganisms is of significant importance in order to avoid the spread of infection in health care. Although knowledge among health care professionals, on how infection occurs and the preventive and necessary measures to prevent the spread of infection, is also of great importance. Good hand hygiene is widely regarded to be the most effective method for preventing nosocomial infections with the premise that hand washing breaks the spread. However, studies and surveys repeatedly imply that health professionals perform proper hand hygiene excessively seldom and not at times when hands are most likely to transmit bacteria.Aim: The aim of this study is to identify significant factors for hand hygiene compliance among healthcare workers.Method: This study is a literature review. Articles were searched in databases CINAHL and Medline. Selected articles were reviewed based on qualitative and quantitative review protocols.Results: The outcome of the results is based on four themes; personal factors, social factors, environmental factors and educational factors. The overall findings of the articles was that health professionals' attitudes, beliefs and knowledge was of great significance for hand hygiene compliance. Moreover, environmental factors such as stress and lack of time were also found to be relevant factors for hand hygiene compliance.Conclusion: The reasons for poor adherence has been shown to depend on several factors. Personal attitude, perception, knowledge and environmental factors such as availability of materials are examples of factors that interact and affect compliance.Keywords: Hand hygiene, compliance, adherence, nurs*, handwashing, health care workers

Bakgrund Hypertoni är ett folkhälsoproblem som förekommer globalt och inom alla samhällsklasser. Behandlingen utgörs av livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling. Livsstilsförändringarna inkluderar intag av hälsosam kost, ökad fysisk aktivitet samt minskad stress och rökstopp. Förändringarna är baserad på patientens egenvård och sjuksköterskan har en viktig roll genom stödjande och utbildande interventioner. Utfallet av behandlingen vid hypertoni är beroende av patientens följsamhet till rekommenderad behandling. Syfte Syftet var att beskriva patientens följsamhet till behandling vid hypertoni. Metod Allmän litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna granskades och analyserades enligt Fribergs metod. Resultat Tre teman framkom i resultatet. Dessa är relaterade till patientens egen förmåga, sociologiska faktorer och vården. Sammanfattning Resultatet belyste otillräcklig kunskap som en av orsakerna vilken påverkar patientens följsamhet till behandling. Även ekonomiska förutsättningar och tillgången till sjukvårdens stöd samt tillgången till läkemedel ansågs utgöra olika slags hinder. Slutligen beskrevs kulturella samt religiösa aspekter som ytterligare påverkansfaktorer. / Background Hypertension is a public health problem that occurs globally andin all social classes. The treatment consists of lifestyle changes and drug treatment. The lifestyle changes include eating a healthy diet, increasing physical activity, reducing stress and quitting smoking. The changes are based on the patient's selfcare and the nurse has a significant role through supportive and educational interventions. The outcome of the treatment for hypertension depends on the patient's compliance with the recommended treatment. Aim The aim was to describe the patient's compliance with treatment for hypertension. Method General literature review based on twelve scientific articles of qualitative methodology retrieved from the databases Cinahl Complete and PubMed. The articles were reviewed and analyzed using Friberg's method. Results Three themes emerged in the results. These are related to the patient’s own ability, sociological factors, and the healthcare. Summary The result highlighted insufficient knowledge as one of the reasons affecting patient compliance to treatment. Economic conditions, access to healthcare support and medication were also considered as different types of barriers. Finally, cultural and religious aspects were described as additional influencing factors.