Vid neurologisk skada, såsom stroke eller Cerebral Pares, är det vanligt att drabbas av muskelspasticitet. Ett alternativ till sedvanlig rehabilitering och habilitering kan vara att träna i hemmet med ett hjälpmedel vid namn Mollii. För att kunna använda detta hjälpmedel krävs engagemang från användaren. Fokus i examensarbetet har varit att undersöka vad i livsvärlden som påverkar följsamhet av rekommenderad träning. Det förhållningssätt en distriktssköterska bör ha till en person som ska få stöttning till att inte ge upp och ha en bibehållen följsamhet har varit en viktig del. Detta har gjorts genom att följa redan befintlig forskning där 27 deltagare har provat Mollii, en helkroppsdräkt med elektroder. De har i hemmet använt dräkten i sammanlagt 12 veckor och har under denna tid skrivit dagbok med på förhand tryckta frågor och möjlighet att skriva fri text vid två av frågorna. Syftet är att beskriva delar av livsvärlden för personer med muskelspasticitet och hur denna inverkar på följsamheten till hjälpmedelsbaserad träning. Genom en kvalitativ innehållsananlys av dagböckerna har en sammanställning gjorts över vad i deltagarnas livsvärld som kan ha påverkat dem till att träna med hjälpmedlet. Resultatet visar att olika dimensioner av deltagarnas livsvärld påverkade dem att vara följsamma eller ej. Den fysiska-, sociala-, och mentala dimensionen kan antingen hjälpa eller minska deltagarens möjligheter till träning med Mollii. När behov av ett hjälpmedel uppkommer kan distriktssköterskan bidra med en analys av livsvärlden, för att tydliggöra vilka inre resurser personen har för att kunna tillgodogöra sig hjälpmedlet. Detta kan vara betydelsefullt utifrån perspektiven samhällsnytta och hållbar utveckling.

Titel Hur systematiskt kvalitetsarbete kan leda till nya arbetssätt och positiva hälsoeffekter inom äldreomsorgen – en interventionsstudie. Bakgrund Avvikelser och klagomål från externa aktörer samt dalande personal- och brukarnöjdhet på detta privata vårdboendet synliggjorde 2017 ett behov förbättringsåtgärder. Syften Syftet med förbättringsarbetet var att skapa lokala förutsättningar för att implementera nya arbetssätt. Syftet med studien var att belysa hur nya arbetssätt inverkar på personalens upplevelser och utförande av kvalitetsarbete samt effekterna hos de boende. Interventionen Ett förbättringsarbete med nya rutiner och mötesformer inleddes i början av 2018 där effektivisering av befintliga rutiner och följsamhet till kvalitetsledningssystemet prioriterades. Metoder Metoder som har använts i förbättringsarbetet var Nolans förbättringsmodell med PDSA hjul, Ishikawa diagram och SWOT analys. Studiens metod bestod av innehållsanalyser av fokusgruppsintervjuer och data från en personalenkät. Resultat Införandet av nya rutiner, mötesformer och utbildning av personalen ledde till positiva hälsoeffekter hos 60% av de boende samt ökad brukarnöjdhet med upp till 72%. Studien visade att nya arbetssätt ledde till förbättring genom struktur, samarbete och lärande. Slutsatser Implementeringen av de nya arbetssätten i detta förbättringsarbete ledde till ökad följsamhet till rutiner och kvalitetsledningssystemet. / Title How systematic quality work can lead to new work ways and health benefits in elderly care – an intervention study. Background Deviations and complains from external collaborators and reduced staff- and patient´s satisfaction at this privately- owned elderly care home in 2017 pointed at the need for improvement. Purpose The purpose of the quality improvement work was to create local basis to implement new work-ways. The study´s purpose was to describe the impacts on the staff’s experiences, performance in quality work and effects on the elderly. The intervention A quality improvement work has been in progress since the beginning of 2018. Efficiency in routines and adherence to the quality management system was prioritized. Methods Methods used in the quality improvement work was Nolan’s model of Improvement with PDSA cycles, Ishikawa and SWOT analysis. The study was performed by content analysis with focus group interviews and data from a survey to the staff. Results Implementation of new routines, meetings and staff-education led to an increase in health benefits with 60% of the elderly and increase with the elderly´s contentment by up to 72%. The study showed that new work-ways led to improvement by structure, teamwork and learning. Conclusions Implementation of new work-ways in this quality improvement-work led to higher adherence to routines and the quality management system.

Den allra vanligaste smittspridningsvägen inom vården är kontaktsmitta via händer. Där av är det nödvändigt och av stor vikt att vid allt vårdarbete tillämpa basala hygienrutiner där handhygien är en del. Basala hygienrutiner är det viktigaste för att förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI). Det patientnära arbetet ska ske förebyggande för att kunna förhindra att en patient drabbas eller riskerar att drabbas av vårdskada för att utföra en säker vård. Globalt sett är VRI den vanligaste typen av vårdskada idag och skapar onödigt lidande för patienten samt ökade kostnader för samhället. Syftet var att undersöka vårdpersonalens följsamhet till handhygien inom en medicinsk akutvårdsavdelning. Data har samlats in genom regelbundna observationer varje månad från 2013 till 2018 på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. Följsamheten till användning av handsprit före patientkontakt är lägre jämfört med användning av handsprit efter patientkontakt hos både undersköterskor och sjuksköterskor. Studien visar att undersköterskor har högst följsamhet till handhygien vid användning av handsprit både före och efter patientkontakt, jämfört med sjuksköterskor. Vid användning av handskar skiljer det sig under åren. För att uppnå en god följsamhet för handhygien hos vårdpersonal kan verksamheten identifiera brister i det patientnära arbetet och sträva efter att förbättra rutiner för basala hygienrutiner.

Äldre över 65 år och läkemedel är ett komplext område och det är många faktorer som ingår och spelar in om läkemedelsbehandlingen kommer att vara av god kvalitet. Följsamheten bland äldre patienter är 50 procent och detta beror bland annat på okunskap, bristande information från vården samt kognitiva nedsättningar. Att vara behandlad med många läkemedel kan skapa en upplevelse av ohälsa och lidande hos den äldre patienten. Det är viktigt att sjuksköterskan försöker skapa en vårdrelation där patienten kan känna sig avslappnad samt känna tillit. Därmed kan sjuksköterskan finnas där som ett stöd för patienten och sträva mot att hjälpa patienten att uppleva hälsa. Syftet med uppsatsen är att utifrån utvalda artiklar beskriva några områden som påverkar den äldre patientens följsamhet mot läkemedelsordinationer. Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på både kvalitativ och kvantitativ data, där vetenskapliga artiklar från olika länder är inkluderade. I resultatet identifierades fyra kategorier och två underkategorier vilka presenteras som Skapa en god kontakt mellan vårdgivare och vårdtagare, patientundervisning, praktiska hjälpmedel och anpassa administreringsätt, dosfrekvens och tablettantal. Vidare diskuteras områden där olika åtgärder skulle kunna göras samt sjuksköterskans pedagogiska kunskaper. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem runt om i världen och uppskattningsvis kan cirka 50 procent av dessa undvikas. Dessa medför stora kostnader för hälso- och sjukvård och samhälle samt ett stort lidande hos patienter. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet av rutiner i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård. Tolv artiklar från databaserna Cinahl och PubMed analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultatet visade att följsamhet till förebyggande rutiner påverkades av olika faktorer. De faktorer som framkom var vilken attityd och förhållningssätt sjuksköterskor hade, utbildning och kunskap, säkerhet, arbetsbelastning samt arbetsmiljö och ledarskap. Sjuksköterskor hade svårt att identifiera avvikande beteenden hos sig själva. Att ha en involverad ledare ledde till ökad följsamhet av handhygienrutiner och generellt kunde det ses brister i sjuksköterskors följsamhet av rutiner, men detta var något som förbättrades vid konstaterade infektioner. Hög arbetsbelastning och underbemanning sågs vara hindrande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Svårigheter att komma åt handfat och produkter som placerats på otillgängliga platser var en vanlig orsak till låg följsamhet. Det framkom att användning av strategier, såsom kommunikation och utbildning var avgörande för att höja patientsäkerheten. Omvårdnadsarbetet kan utvecklas genom att följsamheten för rutiner mot vårdrelaterade infektioner kan förbättras om sjuksköterskor är medvetna om vilka faktorer som kan påverka dem. Även patientsäkerheten kan förbättras genom en minskad smittspridning om rutinerna kring vårdrelaterade infektioner efterföljs av sjuksköterskor.

Vårdrelaterade infektioner en av orsakerna till de vårdskador som uppkommer idagens hälso-och sjukvård, vilket leder till stora kostnader för samhällets samt ett stort lidande för patienterna. Följsamhet till de basala hygienrutinerna hos personalen är av största vikt för att hindra-och eller reducera antalet VRI.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie är attsammanställabefintlig kun-skap om faktorer som är underlättande/stödjande eller hindrande/försvårande och som påverkar hälso-och sjukvårdspersonalens följsamhet till BHK (basala hygien och klädregler) och därmed stödja eller hindra VRI (vårdrelaterade infektioner).Metod:Totaltingick 10 vetenskapliga ar-tiklar till resultatet i denna litteraturstudie kunskapsöversikt, dessa påträffades i databaserna PubMed och Cinahl med relevanta sökord. Huvudgrupper och subgrupper skapades utifrån en induktiv analysmetod.Resultat:Faktorer sompåverkade följsamheten var lättillgänglighet av handdesinfektion och skyddsutrustning, säkerhetskultur och ökat arbete med systematiska pro-cesser, förebilder och positiv påverkan på kollegor, rädsla att bli smittad, hög personalomsätt-ning/stress, brist på utbildning, negativ påverkan inom arbetsgruppen brist på goda förebilder, systematiska och kontinuerliga kampanjer, återkommande utbildning och interventioner för be-teendeförändringar, ledningens stöd för BHK och kontinuerlig återkoppling samt goda förebil-der/nyckelpersoner.Slutsats:Att ha hög följsamhet till BHK är en utmaning för varje organi-sation. Det krävs multimodala åtgärder för att får resultat. Ledarskapet på alla nivåer blir en vik-tig del i det arbetet.

<p>För att minska smittspridning av sjukvårdsrelaterade infektioner är den viktigaste förebyggande åtgärden de basala hygienrutinerna.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans följsamhet till handhygien som basal hygienrutin samt att se vilka faktorer som påverkar att sjuksköterskan följer/inte följer angivna rutiner.</p><p>Metoden som användes i studien var en systematisk litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar inkluderats.</p><p>Resultatet visade att följsamheten till handhygien bland sjuksköterskor sammantaget vid all vård var ganska låg. I situationer där sjuksköterskorna hade bättre följsamhet var när de kommit i kontakt med kroppsvätskor. Utbildning, kunskap och tillgängligheten till hygienartiklar förbättrade följsamheten.</p><p>Faktorer som försämrade följsamheten var handhygien före patientvård, torra händer och hög arbetsbelastning samt felanvändning av handskar.</p><p>Diskussion: Det är flera faktorer tillsammans som påverkar hur följsamheten till handhygien ser ut. För att upprätthålla god följsamhet bör sjuksköterskor samt övrig vårdpersonal få möjlighet till kontinuerlig utbildning och tillgång till adekvat handhygienutrustning. Trots kunskap och motivation är det svårt att förbättra följsamheten till handhygien på lång sikt då beteenden är svåra att förändra.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Typ 2-diabetes är en kronisk sjukdom som kräver livslång behandling</p><p>där patientens egenvårdsaktiviteter utgör största delen av behandlingen. Patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteterna är dock ett världsomspännande problem med sämre hälsa och ökade kostnader som följd. Syftet var att belysa faktorer som påverkar typ 2-diabetikers följsamhet till egenvårdsaktiviteter. Metod: En litteraturgranskning gjordes och litteratur söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Sjutton vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa granskades och grupperades under olika kategorier. Resultatet visade att flera olika faktorer påverkade patientens följsamhet till egenvårdsaktiviteter på ett både positivt och</p><p>negativt sätt. En positiv påverkansfaktor var om patienten hade som</p><p>målsättning att sköta sin egenvård. En negativ påverkan på egenvården</p><p>sågs då patienten blev förkrossad och intog en passiv roll. Efter diabetesutbildning syntes en förbättring av egenvården genom patienternas förbättrade HbA1c-värden. Att mötas av vården på ett respektfullt sätt där både kontinuitet och tillräckligt med tid fanns till förfogande var värdefullt. Diskussion: Flera olika faktorer påverkade patientens egenvårdsaktiviteter. Vården har inte möjlighet att komma åt alla delar men det förefaller mycket viktigt att vårdpersonal försöker sätta sig in i varje individs unika situation</p><p>för att kunna stötta egenvårdaktiviteterna på bästa sätt.</p>

<p>Handskanvändning inom omvårdnadsarbetet är en central del av de basala hygienrutinerna. Handskar är en effektiv skyddsbarriär mot virus och bakterier för såväl hälso- och sjukvårdspersonal som patienter. Sjukhusrelaterade infektioner kostar varje år det svenska samhället flera miljarder kronor och är även en direkt dödsorsak i nästan en procent av alla dödsfall i Sverige. Dålig följsamhet med handskar leder också till en ökad risk att smittas av hepatit eller HIV.</p><p>Syftet var att undersöka kunskaper om, attityder till och följsamhet med att använda handskar bland hälso- och sjukvårdspersonal i omvårdnadsarbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie och tretton vetenskapliga artiklar granskades.</p><p>Resultatet visade att det fanns brister i kunskaper, attityder och följsamhet till handskanvändning. Sjuksköterskor och undersköterskor hade i de flesta fall bättre kunskap och följsamhet till handskanvändning än läkare. Vidare presenterades hur studenter till stor del påverkades av handledares beteende, vilket trots kunskap kunde leda till dålig följsamhet med hygienrutiner.</p><p>Slutsatserna från studien var att det fanns brister i kunskaper och bristande attityder och följsamhet till handskanvändning. Ytterligare och bättre utbildning, samt mer forskning, krävs för att utveckla ett mer hållbart säkerhetsklimat.</p>

<p>Venösa bensår är ett stort hälsoproblem och medför en stor kostnad för</p><p>samhället. Trots att mycket forskning har gjorts inom området</p><p>behandlingar av venösa bensår, appliceras inte detta tillräckligt i vården.</p><p>Patienter som lever med venösa bensår upplever oftast en försämrad</p><p>livskvalitet. Syftet med litteraturstudien var att ur ett</p><p>omvårdnadsperspektiv belysa effekterna av kompressionsbehandlingar</p><p>och hudtransplantationer vid venösa bensår. Resultatet var en bearbetning</p><p>av 18 vetenskapliga artiklar som sammanställdes utifrån olika</p><p>problemområden. Resultatet visade att patientens följsamhet påverkar</p><p>graden av sårläkning. Vid långvarig sårläkning upplevde patienten en</p><p>försämrad livskvalitet men om behandlingen var bekväm och enkel att</p><p>använda ökade följsamheten och därmed sårläkningen avsevärt. Patienten</p><p>upplevde smärtan som den svåraste faktorn, vid behandling med</p><p>hudtransplantation reducerades smärtan avsevärt och patienten fick en</p><p>större frihet. Majoriteten av kompressionsbehandlingarna visade goda</p><p>resultat vid sårläkning men behandlingarna var långdragna vilket</p><p>minskade följsamheten. Det är viktigt att sjuksköterskan har ett väl</p><p>utvecklat holistiskt synsätt och goda, aktuella kunskaper inom området</p><p>för att kunna ge patienten rätt vård. Många sjuksköterskor kände sig dock</p><p>osäkra och deras kunskaper var inte tillräckligt evidensbaserade. Fortsatt</p><p>forskning rekommenderas över sjuksköterskans kompetens och dess</p><p>inverkan på sårläkning vid venösa bensår samt utveckling av</p><p>sjuksköterskeutbildningen inom ämnet sårvård rekommenderas så de</p><p>nyutexaminerade sjuksköterskorna har en god grund i ämnet</p><p>sårbehandling.</p>