Spelling suggestions: "subject:": fysisk aktivitet"" "subject:": pysisk aktivitet""
361 |
Socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitets påverkan på individens välmående : En kvantitativ fallstudie / The effect of social support, work-related stress and physical training on individual well-being : A quantitative case studyYsberg, Cecilia, Pettersson, Jessica January 2015 (has links)
Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet. Reliabilitetstestet Cronbach´s alpha utfördes på mätinstrumentet och uppvisade god reliabilitet. Den del av enkäten som berör QPS-Nordic uppvisar (α=0,771), MHC-SF (α=0,85), PSS-14 (α=0,868). Vidare beräknades resultatet med hjälp av stegvis regressionsanalys samt separata One-way ANOVA analyser. Resultatet demonstrerade att socialt stöd positivt predicerar individens välmående (p=0,000) och att arbetsrelaterad stress negativt predicerar individens välmående (p=0,000). Vidare visade resultatet att det inte fanns något samband mellan fysisk aktivitet och välmående. Beträffande demografiska faktorer påvisade resultatet att det inte fanns några signifikanta skillnader.
|
362 |
Fysisk aktivitet hos barn som lider av övervikt och fetmaFrendin, Mikaela, León Johansson, Rebecka January 2015 (has links)
Syfte: Att undersöka hur mycket fysisk aktivitet barn i åldrarna 14-17 år registrerade vid överviktsenheten på ett barnsjukhus i Mellansverige utför samt att jämföra flickors och pojkars fysiska aktivitet. Vidare har barns självskattning av fysisk aktivitet jämförts med hur det sedan ser ut när de registrerat sin fysiska aktivitet i en aktivitetsdagbok. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie utfördes. Femtiotre barn inskrivna på överviktsenheten vid ett sjukhus i Mellansverige, varav 27 var pojkar och 26 var flickor, inkluderades i studien. Relevant data för studiens syfte samlades in från de enkäter som fylls i vid nybesök samt från deltagarnas aktivitetsdagböcker. Deltagarna kategoriserades och delades in i grupper efter fysisk aktivitetsnivå samt deras uppskattade fysisk aktivitetsnivå varpå statistiska analyser genomfördes. Resultat: Drygt 22 % av deltagarna uppnådde den mängd fysiska aktivitet som rekommenderas i Sverige för den aktuella ålderskategorin. Ingen statistiskt signifikant skillnad fanns mellan kön och fysisk aktivitet, däremot fanns en signifikant skillnad mellan hur enkäterna besvarades och kön som visade att flickor överskattar sin fysiska aktivitet. De flesta av studiens deltagare trodde sig utföra mindre fysisk aktivitet än jämnåriga vilket också stämde överens med hur mycket fysisk aktivitet de faktiskt utförde. Slutsats: Enligt utförd studie är det få av de barnen inskrivna på överviktsenheten som kommer upp i NNR:s rekommendationer om fysisk aktivitet, dock krävs mer omfattande studier för att kunna generalisera detta på en större befolkning. Det fanns ingen statistiskt signifikant skillnad gällande utövande av fysisk aktivitet mellan könen, för att undersöka detta mer noggrant krävs vidare studier med större urval. En signifikant skillnad fanns i hur flickor och pojkar skattade sin egna fysiska aktivitet där flickor skattade sin fysiska aktivitet högre än jämnåriga pojkar. Det krävs vidare studier för att undersöka anledningen till detta. Det är viktigt att en förståelse för detta fenomen finns hos vårdgivare för att optimera samarbetet med patienten och för att på bästa sätt kunna hjälpa denne i sin situation och i sitt lidande. / Objective: To examine how much physical activity the children at the Obesity Unit at a hospital in the middle of Sweden, between the ages of 14-17, registered and to compare differences between boys and girls and differences in how the children perceive their physical activity compared to the physical activity that they registered in an activity diary. Methods: A quantitative cross-sectional study was performed. Fifty-three children enrolled at the Obesity Unit at a hospital in central Sweden were included in the study, of whom 27 were boys and 26 were girls. Relevant data for the purpose of the study was collected from the questionnaires filled out by the participants during their first visit to the Obesity Unit and from their activity diaries. The participants were categorized and divided into groups according to their physical activity level and imagined physical activity level, whereupon statistical analyses were performed. Results: A little bit more than 22% of the participants attained the amount of physical activity recommended in Sweden for that age category. No statistically significant difference was found between gender and physical activity, however, a significant difference was found between how the questionnaires were answered and gender, which showed that girls overestimated their physical activity. Most of the study participants believed they performed less physical activity than their peers which is also accurate with how much physical activity they actually performed. Conclusions: In the study conducted, few of the children enrolled at the Obesity Unit attained NNR's recommendations for physical activity, however more extensive studies are acquired to be able to generalise this on a larger population. There was no statistically significant difference regarding the practice of physical activity between the sexes, to investigate this further deeper studies are required. A significant difference was found in how girls and boys rated their own physical activity where girls rated their physical activity higher than their male peers. Further studies are required to examine the reasons why. Comprehension about this phenomena is important to optimise interactions with this patient group.
|
363 |
Kan skogspromenader hjälpa personer med depression? : en pilotstudieThulé, Fanny January 2014 (has links)
Sammanfattning Trots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan påverka depressionsgraden hos personer med depression. Frågeställningar: Kan promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka depressionsnivån hos personer med depression? Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med depression? Hur uppfattar personer med depression som gått två stycken 1,5 – 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa? Metod En interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor. Promenadernas längd var 1,5-2 timmar. Data samlades in före, under och efter interventionen. Depressionsnivån mättes med enkäten Beck Depression Inventory Second Edition(BDI II). I anslutning till varje promenad användes en enkät som utvärderade sinnesstämningen före och efter promenaden. En hälsoenkät som bl.a. dokumenterade upplevelsen av studien användes innan och efter interventionen. Resultat Medianen av BDI II poäng sjönk med 12 poäng (range: 0-63) under interventionen (P25%-75%: 8,5, 17, P<0.001). Även depressionsgraden sjönk signifikant (P<0.001). Sju av åtta deltagare skattade lägre depressionsnivå efter interventionen. Studien visade att det fanns en signifikant(p<0.001) positiv akut effekt på sinnesstämningen efter naturpromenaderna. Svaren från hälsoenkäten efter interventionen visade att deltagarna upplevde att skogspromenaderna påverkat deras psykiska hälsa positivt. Slutsats Det är möjligt att skogspromenader kan bidra till sänkning av depressionsnivån hos personer med depression och påverka den psykiska hälsan positivt. Det finns även en akut positiv effekt på sinnesstämningen efter en skogspromenad. Detta var en liten studie utan kontrollgrupp vilket gör det svårt att uttala sig om vilka specifika faktorer som bidrog till sänkningen av depressionsnivån. Nyckelord: depression, fysisk aktivitet, skog, natur, promenader, psykisk hälsa
|
364 |
Studie om sociala mediers inflytande : Skillnaden på killar och tjejers motivation till fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor samt deras självkänsla genom exponering och uppladdning av bilderCardmarker, Lovisa, Yusuf, Maryan January 2014 (has links)
To log on to social media has become an obvious part of people's everyday routine. Pictures, videos, opinions, and thoughts are posted and read by people's social networks worldwide. In doing so, the present study chose to examine whether what is posted on social media, as well as what the individuals are exposed to on social media can be related to their motivation and self-esteem. By letting 117 adolescents aged 16-19 answer a questionnaire regarding which social media they are active on, how often they are active there, and what they post on those social medias. By also letting them evaluate how they see themselves, if they compare themselves with others and how motivated they are to physical activity and healthy eating habits, we could see that to those who post pictures, and are exposed to images represent exercise / health on social media have higher self-esteem and driven more by internal motivation to engage physical activity than those who do not. Women also exhibit higher self- esteem and a higher tendency to social comparison compared to men in this matter. / Att logga in på sociala medier har blivit en självklar del av människors vardagliga rutin. Bilder, videos, åsikter och tankar läggs ut och läses av människors sociala nätverk världen över. I och med detta kommer föreliggande studie undersöka om det som läggs upp på sociala medier, samt det individer exponeras för på sociala medier kan ha ett samband med deras motivation till fysisk aktivitet och självkänsla. Genom att låta 117 ungdomar i åldrarna 16-19 svara på en enkät gällande vilka sociala medier de är aktiva på, hur ofta de är aktiva där samt vad de lägger upp och exponeras för på dessa medier och även låt dem utvärdera hur de ser på sig själva, om de jämför sig med andra och hur motiverade de är till fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, fann vi att de som lägger upp bilder, samt exponeras för bilder föreställandes träning/hälsa på sociala medier har högre självkänsla och drivs mer av inre motivation till fysisk aktivitet än de som inte gör det. Kvinnor uppvisar även högre självkänsla samt högre benägenhet till social jämförelse än män i denna fråga.
|
365 |
Fysisk aktivitet eller inaktivitet? : - En studie om elevers intresse för idrott och hälsa i skolanSandberg, Olivia January 2017 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar och intresse för fysisk aktivitet i skolan.I dagens samhälle kan vi i media läsa larmraporter om att barn och ungas vikt ökar samtidigt som den fysiska aktiviteten minskar. Aldrig förr sägs barn tillbringat så mycket tid framför datorn som nu. Skolan har en viktig roll i att förmedla en värdegrund som eleverna sedan kan ta med sig i sin ryggsäck inför livets alla prövningar. I Sverige är dock antalet idrottstimmar få och kring detta har en del kritiska röster höjts. För studien användes en kvantitativ metod i form av en enkät. Enkäten bestod av 11 frågor som totalt 64 elever svarade på. Två olika skolor deltog i undersökningen. Eleverna gick i årskurs 3 och årskurs 6. Resultatet visade på att de tillfrågade eleverna hade en positiv inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan, de ansåg sig själva förstå syftet med idrott och hälsa i skolan och majoriteten svarade att de ville ha fler idrottstimmar i skolan. Elevernas fritid visade i resultatet på att de oftare och under längre tid satt framför datorn under helgen än under vardagarna. Dock angav alla svarande i undersökningen att de mer eller mindre var fysiskt aktiva under fritiden.
|
366 |
Fröknarna ska vara med så att dom kan säga om man gör rätt eller fel : En kvalitativ jämförande studie om hur barns- och förskollärares perspektiv interagerar i planerad fysisk aktivitetFrida, Karlsson, Enghamre, Emma January 2017 (has links)
Studiens syfte är att ta del av barns syn på planerad fysisk aktivitet i förskolan samt synliggöra hur nära eller långt ifrån varandra barns- och förskollärares perspektiv ligger. Vidare avser studien belysa om förskolans verksamhet utgår från barns intressen och förväntningar så som styrdokumenten för förskolan förespråkar. Studien utgår från tidigare pilotstudie där förskollärarnas perspektiv på den planerade fysiska aktiviteten undersökts. Föreliggande studie har en kvalitativ ansats, vi har använt barnintervjuer samt barnobservationer för att låta barns perspektiv framträda. Teoretisk utgångspunkt för denna studie är barndomssociologi. Studiens resultat visar att barn- och vuxnas perspektiv kring planerad fysisk aktivitet till stor del är i samklang, men i fråga om barns delaktighet befinner sig de bådas perspektiv långt ifrån varandra. En slutsats vi redogör för är att förskollärarna i studien kan bli tydligare på att visa för barnen att de är delaktiga i utformandet av den verksamhet de själva ingår i.
|
367 |
Gymkulturen och dess hälsofrämjande effekter : En kvalitativ studie av IKSU medlemmars motiv till träningFjellborg, Matilda, Magnusson, Elin January 2016 (has links)
The gym has become an increasingly popular place for citizens to visit, when exercise and health areprioritized higher than before. Previous research indicates that the main reasons for training at thegym is the desire to become stronger, and because it is healthy. The overreaching aim of this study wasto examine various motives that individuals’ in middle age enter into their training, and also how thetraining looks in relation to the stated objectives. To fulfill the aim of this study the focused was put onthe members' ambition with the training and how the training affected their health. This was answeredby collecting qualitative data such as interviews and observations of the nine middle-aged people whotrained at IKSU. The results of the study showed that the main reason for training is wellbeing andthat the logic that characterized the participants to perform training was experience and exercise. Theconclusions were that the exercise is a contributing factor to better health among participants.
|
368 |
Upplevelser av pulshöjande aktiviteter och arbetsmiljö : En studie vid ett TelecomföretagDahlberg, Therese, Ericsson, Madeleine January 2016 (has links)
Syftet med denna undersökning var att utreda hur ett telecomföretag i Umeå kommun arbetar med arbetsmiljöfrågor samt hur de anställda upplever den fysiska och psykosociala arbetsmiljön vid arbetsplatsen. Företaget har knappt 100 anställda varav 20 av dessa är anställda vid kundserviceavdelningen i Umeå. Vidare ska uppsatsförfattarna undersöka effekterna hur implementeringen av pulsklockor har upplevts av de anställda.Ett induktivt angreppssätt med en kvalitativ forskningsmetod valdes till genomförandet och utformningen av undersökningen. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide genomfördes tre intervjuer, varav två var fokusgruppsintervjuer med de anställda vid telecomföretagets kundserviceavdelning. Den tredje intervjun genomfördes med kundservicechefen. Undersökningen innebar en utredning av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön samt företagets systematiska arbetsmiljöarbete utifrån ett medarbetarperspektiv. Vidare undersöktes vilken inverkan medarbetarna upplevde att implementeringen av pulsklockornas hade. De övergripande resultaten visade att den fysiska arbetsmiljön har stora brister vad gäller lokalen. Trängsel, dålig ventilation och höga ljudnivåer är följden av en kraftig expansion av företaget. Medarbetarna upplever dock ej den fysiska arbetsmiljön som ett större problem, då den psykosociala arbetsmiljön är så pass god. De upplever stöd från varandra och närmsta chefer, vilket bidrar till att de kan hantera brister i den fysiska arbetsmiljön. Företagets dokumentation kring systematiskt arbetsmiljöarbete saknar i stora drag den dokumentation som krävs, vilket uppsatsförfattarna anser beror på bristande kunskap kring ämnet. Avslutningsvis visade resultatet på att medarbetarna inte ansåg att pulsklockor hade gett någon större effekt, varken positiv eller negativ.
|
369 |
Upplevelse av fysisk aktivitet hos kvinnor med långvarig muskuloskeletal smärta : En kvalitativ intervjustudieThelin, Jennifer January 2017 (has links)
Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta kan påverka flera aspekter av livet och däribland individens fysiska aktivitet. Majoriteten av de drabbade är kvinnor. Individfaktorer, beteende och omgivning påverkar varandra och har därmed betydelse för fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka vad kvinnor med långvarig muskuloskeletal smärta upplever påverkar deras fysiska aktivitet. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Intervjuerna som utfördes var semistrukturerade. De fem informanterna rekryterades via primärvårdsmottagningens fysioterapi genom ett bekvämlighetsurval. Insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Meningsbärande enheter valdes ut, kondenserades och kodades därefter för att kunna kontrasteras mot övriga koder. Koder med liknande innehåll sammanfördes till en kategori och i flera fall skapades även underkategorier. Resultat: Det framkom sex kategorier avseende upplevelse av vad som påverkar fysisk aktivitet. Dessa var Anpassa fysisk aktivitet, Föreställningar om negativa konsekvenser av fysisk aktivitet, Stöd, Motiv för fysisk aktivitet, Vad andra tänker och säger, samt Låg energi. Slutsatser: Upplevelse av vad som påverkar fysisk aktivitet hos kvinnor med långvarig muskuloskeletal smärta kan vara faktorer som fungerar som antingen hinder eller facilitatorer för fysisk aktivitet. Nyckelord: beteendemedicin, fysioterapi, långvarig muskuloskeletal smärta, fysisk aktivitet, kvinnor, upplevelse
|
370 |
Ökad fysisk aktivitet hos vuxna patienter med övervikt och fetma : En sjuksköterskas åtgärderAndersson, Jessica, Molander, Marielle January 2017 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0498 seconds