Denna uppsats syftar till att undersöka hur organisationen Riksteatern förankrar sina mål i verksamheten och hur dessa implementeras i medarbetarnas vardag. Studien har en kvalitativ ansats och en fallstudie genomfördes på Riksteatern. Ett flertal intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom organisationen. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen som innehåller teorier om målstyrning och organisationskultur. Resultatet visade att Riksteaterns målsättning är diffus och svårtolkad. Dessa mål går igenom en lång nedbrytningsprocess, där de bryts ner till olika delmål och del-del-mål. Risken då målen bryts ner så pass mycket, är att de förlorar sin ursprungliga mening. Då målen är så diffusa och stora är de även svåra att implementera och förankra i den dagliga verksamheten. Medarbetarna har svårt att ta till sig de övergripande målen och har svårt att se sin del i måluppfyllelsen. Detta trots att det finns en stark organisationskultur, med ett oerhört engagemang och brinnande intresse från medarbetarna. Detta gör att organisationen sitter på en stor outnyttjad kompetens.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver hur de ser på och använder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i ämnet och hur de resonerar runt ordet missförhållande. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom äldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de använder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser på missförhållanden. Resultatet från studien visar på kunskapen inom ämnet Lex Sarah behöver bli bättre både bland enhetschefer och bland personal. Det behöver även förbättras inom området rapportering, det behöver bli en mer enhetlig syn på vad som är en påtaglig risk för ett missförhållande och när det ska rapporteras. Som det är i dag så klassificeras de olika händelserna fast det står i bestämmelserna att det inte ska göras. Respondenterna tycker att Lex Sarah är en bra och nödvändig del i det systematiska kvalitetsarbetet samtidigt så ser de det som ett skuldbeläggande. Studien har analyserats med hjälp av vetenskapliga teorier som organisationsteorier och ledarskapsteorier. / The aim of this study was to get abetter understanding of howunit managers in eldercare describe how they view and use the Lex Sarah, existing knowledge on the subject and how they reason around the word anomaly. The study is qualitative and based on semi-structured interviews. The study is based on a hermeneutic approach because I wanted to know my respondents ideas and experiences concerning Lex Sarah. Six unit managers were interviewed. The managers describe their knowledge, how they used the Lex Sarah in operations and how they see the ills. The result of the study shows that the knowledge of the subject Lex Sarah needs to be improved both among unit managers and among staff. It also needs to be improved in the area of ​​reporting, there is a need for a more uniform approach to what a substantial risk of an anomaly is and when it should be reported. Today it`s classified in many different ways though it says in the rules that it should not be done. Respondents think that Lex Sarah is a good and necessary part of the systematic quality work at the same time they see it as guilt. The study has been analyzed using scientific theories organizational theories and management theories.

Försvarsmakten har de senaste åren genomfört stora förändringar för att anpassa sig till en omvärld i förändring. Förändringarna omfattar alla nivåer, och har bland annat inneburit att man bytt befälssystem, personalförsörjningssystem, uppdaterat uniformsreglementet, fram-tagit en ny grafisk profil samt akademiserat officersutbildningen. Uppsatsens syfte är att nå en djupare förståelse för hur omorganisationen i Försvarsmakten har påverkat förbandsandan vid ett arméförband där förbandsandan anses vara stark. Resultatet av studien visar att omorganisationen har påverkat förbandsandan på så sätt att man kan se att personalen blivit allt mer marknadsmässigt inriktad vilket leder till ökad in-dividualism och försämrad lojalitet. Detta kan i förlängningen få konsekvenser när det gäller genomförandet av väpnad strid – då man är väldigt beroende av den djupa sammanhållning-en mellan kamrater som utgör kärnan i förbandsandan. Anledningen till denna ökade indivi-dualisering är bland annat att soldaterna inte har känt sig delaktiga i de förändringar som genomförts och att omorganisationen skett med bristande insikt gällande för soldaterna vik-tiga faktorer, som exempelvis behandlandet av artefakter. Denna brist på delaktighet har lett till misstro och brist på tillit, vilket i sin tur påverkar förbandsandan.

Denna studie syftar till att skapa en förståelse hur julfester fungerar som en rit för socialisering in i organisationskulturer och hur de kan upplevas ur medarbetares perspektiv. För att göra det möjligt att undersöka detta syfte definierades tre frågeställningar: ”Hur upplever medarbetare att organisationens medlemmar kommunicerar angående julfesten?”, ”Vilken mening tillskriver medarbetare inom organisationer julfester?” samt ”Vilken betydelse anser medarbetare inom organisationer att julfester har?”. Först presenteras vad tidigare forskning har belyst angående riter inom organisationer och socialisering och med detta som bakgrund genomfördes två fokusgruppssamtal där fyra personer inom vardera grupp fick diskutera kring deras upplevelser av julfester de tidigare deltagit på. Materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teorier om situerat lärande, organisationskultur samt om riter och ritualer. Resultatet visade att julfesten fungerar som en rit hos organisationer och att medarbetare socialiseras in i organisationskulturen med hjälp av tre faktorer; hur medarbetare kommunicerar om julfesten med andra inom organisationen, genom att medarbetare tillskriver julfesten som en självklarhet, och att julfestens betydelse anses skapa en gemenskap inom organisationen. Det som även uppkom var att socialiseringen genom julfesten skapade distansering mellan grupper, osäkerhet inför den, utanförskap på grund av den samt synen att den enbart fungerade som en formalitet. På detta sätt kunde fokusgruppsdeltagarna uppfatta julfesten som både något att se fram emot och i positiv bemärkelse, men även att den kunde ge upphov till negativa eller likgiltiga känslor. / This essay aims to create an understanding of how Christmas parties functions as a rite for socialisation in organizational cultures and also how it is perceived from a co-worker’s perspective. Three questions are formed in order to make it possible to investigate this purpose further; ”How do the co-workers experience the communication about the Christmas party in the organisation?” ”What does the co-workers expect from the Christmas party in their organisation?” and ”What purpose does the Christmas party serve within the organisation?”. A presentation of previous research is given, focusing mainly on rites within organisations and the socialisation that follows. Using the knowledge from earlier research within this area of science, two focus groups with four respondents in each are asked to discuss their experiences from Christmas parties. The collected empirical material is analysed using scientific theories on situated learning, organisational culture, rites and rituals. The results of the study shows that Christmas parties functions as a rite and that co-workers are socialised in to an organisational culture with the help from three different factors; How co-workers communicate about the party with each other within the organisation, that co-worker’s view on the Christmas party is a matter of course and that the people within the organisation consider the Christmas party an opportunity to create a spirit of community. Furthermore, results of the study also revealed that socialisation through the rite of a Christmas party create distance between groups, insecurity and alienation because of it. It was also comprehended as somewhat of a formality. The respondents of the study perceived the Christmas party as a positive event to look forward to, however it could also lead to negativity and feelings of indifference.

Organisationskulturen pekas ut som en faktor som påverkar ledarskapet. Ledarskapet, som är socialt konstruerat, är alltså beroende av i vilket sammanhang det befinner sig i. Samtidigt skapas det socialt föreställningar kring kvinnor och män. Forskning har visat att män ofta tillskrivs egenskaper som starkare kan förknippas med ledaregenskaper, samtidigt som kvinnan oftast ställs i relation till mannen. De tankar som finns kring män och kvinnor ligger sedan till grund för hur organisationer präglas av att vara manliga eller kvinnliga. Trots att studier visar på hur organisationsstrukturen påverkar ledarskapet finns mindre forskning som inkluderar organisationskultur, genus och ledarskap. Syftet med denna uppsats är därför att se hur beskrivningar av hur ledarskap och genus skapas och ser ut i två kulturella kontexter, där den ena är mansdominerad och den andra är kvinnodominerad. Studiens empiriska material utgår från totalt nio semi-strukturerade intervjuer. I en organisation inom byggbranschen intervjuades fyra män och en kvinna, vilkas svar ställdes i relation mot svaren från tre kvinnor och en man, fyra personer som arbetar inom hotellbranschen. Resultaten pekade på att organisationerna var könsmärkta. Beskrivningarna av ledarskapet skiljer sig avsevärt mer i fråga om vilken bransch ledaren befinner sig i, än vilket kön ledaren har. Studien indikerade även att män och kvinnor inte leder särskilt olika, utan dess ledarstil tenderar att påverkas av yttre faktorer. Vidare indikerade studiens resultat hur det i båda organisationerna finns det överhängande föreställningar om kvinnor och hur kvinnor agerar samt att båda organisationer efterfrågar en jämnare könsuppdelning.

Abstract Titel: Employer Branding: En studie av “The Employer Brand Mix” Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Hannan Mohammed Serag Handledare: Jens Eklinder Frick & Jonas Molin Datum: 2014 Bakgrund & syfte: Allt fler företag konkurrerar med varandra för att attrahera och behålla rätt personal. Det resulterar i att företag börja rikta sitt fokus på sina nuvarande och potentiella medarbetare. Ur denna bakgrund har begreppet Employer Branding trätt fram inom marknadsföring. Konceptet Employer Branding går ut på att stärka ett företags arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla de mest talangfulla medarbetarna. Barrow och Mosley (2005) har skapat modellen ” The Employer Brand Mix” för att hjälpa ett företag att bli en attraktiv arbetsgivare. Modellen är indelad i två grupper, det organisatoriska sammanhanget och det lokala sammanhanget, som innehåller två grupper sex nyckelfaktorer vardera. Syftet med examensarbetet är att analysera sambandet mellan det organisatoriska sammanhanget och det lokala sammanhanget utifrån modellen ” The Employer Brand Mix” . Metod: I den genomförda studien har både en kvantitativ och en kvalitativ metod använts för att samla och bearbeta data. Den empiriska datan har inhämtats med hjälp av enkäter och semistrukturerade intervjuer. Resultat & slutsats: I den här studien kan man se ett samband mellan arbetet i företagets organisatoriska sammanhang och arbetet i företagets lokala sammanhang. Företag som fokuserar på den externa marknadsföringen av Employer Branding har valt att prioritera arbetet med externt rykte, rekrytering och introduktion samt Team Management. De företag som fokuserar på den interna marknadsföringen av Employer Branding prioriterar att arbeta med på intern kommunikation, företagsledning, Service Support, arbetsmiljö, prestationsbedömningar och Team Management. Förslag till fortsatt forskning: En kvantitativ och en kvalitativ studie om det finns intern och extern Employer Brandings aspekter i hur organisationer sätter upp policys samt hur dessa organisationer arbetar mot att uppfylla policyn i praktiken. Nyckelord: Employer Brand, arbetsgivarvarumärke, image, organisationskultur, Value Propositions, företagsledning och intern kommunikation.

Till följd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen på många platser förändrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta hänsyn till, och att prioritera blir således en mer komplex aktivitet. Denna studie ämnar undersöka hur prioriteringar görs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system påverkar medarbetarnas syn på prioriteringar och tid. För att besvara frågeställningarna bedömdes det mest lämpligt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod. Valet föll på att göra en fallstudie av storbanken Nordea, där vi genom semistrukturerade intervjuer samlade in information om prioriteringar och tid från två representanter från en av Nordeas operativa enheter och två representanter från exekutiva enheter. Resultaten som uppbringades ställdes i relation till befintlig teori rörande just struktur, kultur och samspelet mellan dessa inom organisationer. Studien visade att både kulturella och strukturella fenomen har betydelse när det kommer till hur medarbetare inom olika intra-organisatoriska enheter gör prioriteringar och ser på fenomenet tid.

Byggföretag arbetar traditionellt i olika projektgrupper, det vill säga tillfälliga arbetsgrupper under en begränsad tidsperiod vilket anses vara en av möjliga förklaringar till byggbranschens problem om bristande kommunikation och förnyelse. Projektgrupperna skapas och bestäms vanligtvis av en chef eller projektledare i ledningen i en organisation och med bakgrund i stora kommunikationsbristerna i branschen är det viktigt att ledningen är medveten om sitt aktiva skapande av projektgrupperna. Tidigare forskning på ämnet har fokuserat på grupprocesser i redan befintliga grupper medan mitt syfte är att förstå hur nya projektgrupper skapas i byggbranschen ur ett ledningsperspektiv. De frågeställningar som mynnades ut ur detta syfte var vilka strategier som ledningen använder sig av för att skapa projektgrupper samt vilken roll byggföretagens organisationskultur spelar när det kommer till att skapa projektgrupper. För att svara på detta intervjuades sex personer i ledningsposition på tre olika byggföretag som på olika sätt arbetade med att skapa projektgrupper. Jag utgick sedan från en teori om vad ett projekt och en projektgrupp består av och anses vara. Denna teori jämfördes sedan med mina intervjupersoners upplevelser om vad som anses vara viktigt för dem i skapandet av projektgrupper. Resultatet visade att de tre företagen förhåller sig till teorin samt att de hade som strategi att tillsätta nyckelpersoner i projektgruppen som har teknisk kompetens och trygghet i specifika arbetsmoment. Vidare påverkas företagen mycket av yttre krav från beställare på kompetens inom projektgrupperna och storleksmässigt påverkas organisationerna av hur många lediga personer de har att tillgå till projektgrupperna. Företagen strävar efter att rekrytera personer med bland annat intresse för människor, som kan kommunicera sina kunskaper och kunna samarbeta med andra. En andra strategi handlar om att företagens olika värderingar och organisationskultur genomsyrar skapandet av projektgrupper.

Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste århundradet genomgått en rad förändringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen på det situationsanpassade ledarskapet, det vill säga att det inte finns ett bästa sätt att leda, utan att det är omständigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i ständig förändring. För att en organisation ska vara effektiv är det av avgörande vikt att ledningen är villig att implementera förändringar och planera för dem. En medarbetares reaktion på förändringarna är också avgörande för dess utfall. Syftet med föreliggande uppsats är att beskriva och förklara hur en organisationsförändring, inom bussbolaget Nobina AB, påverkar de anställda. Det med avseende på hur ledare motiverar, engagerar och inspirerar de anställda. Frågeställningar som uppsatsen avser att besvara är hur en ledare bör agera för att framgångsrikt implementera en förändring i en organisation. Hur gör ledaren för att motivera, engagera och inspirera de anställda att genomföra och acceptera en förändring? För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes en fallstudie på Nobinas bussdepå i södra Stockholm. Empiri samlades in genom personliga intervjuer, mailintervjuer, en gruppintervju samt observationer. Empirin utgörs huvudsakligen av de anställdas uppfattning om det förbättringsarbete som tillämpats i syfte att ge medarbetarna större möjlighet att påverka sitt arbete. Teorier som har legat till grund för studien och analysen har bland annat varit Lewins förändringsmodell ”The Model of Change”, ”The Eight-stage Change Process” av Kotter (2012), Kotter och Schlesingers (2008) strategier för att bemöta motstånd samt Kouzes och Posners (1997) teorier om motivation, belöning och erkänning. Studiens slutsats är att en ledare bör skapa möjligheter och förutsättningar för den anställde att själv ta initiativ i sitt arbete. Det är också då den anställde verkligen försöker påverka utfallet av en förändring. Det handlar om inställningen hos den anställde och om de förutsättningar en ledare skapar, när man skall implementera förändringar på ett framgångsrikt sätt. En ledares förmåga att kommunicera ut ett budskap och att vara synlig och tillgänglig för de anställda är parametrar som även de påverkar initiativförmågan hos de anställda. De som fått möjlighet att delta i organisationsförändringen är positivt inställda till sina chefer och sitt arbete medan de som lämnas utanför upplever ett allt större missnöje. Det beror troligen på att de saknar information och insyn i förbättringsarbetet. Problematiken är således att cheferna och förbättringsgrupperna, då de inte lyckas kommunicera ut förbättringsarbetets budskap till de anställda, riskerar det ursprungliga målet med hela organisationsförändringen.

Zugl.: Kaiserslautern, Techn. Univ., Diss., 2004 u.d.T.: Hild, Markus: Die Rolle von Organisationskultur in der Integrationsphase von Fusionen