I vår samtid sker förändringar mer frekvent än någonsin och vissa menar att ett företags överlevnad beror på hur pass flexibla de lyckas vara och bemöta dessa ständigt fluktuerande krav från omvärlden. Idag lyckas enbart en tredjedel av företag med sina förändringsarbeten. För att möta den framtid vi står inför ser vi att det krävs mer förståelse för att lyckas anpassa sig till en föränderlig värld. Vårt syfte med denna studie är att bidra till förståelse för kommunikationens betydelse i en omorganisation utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet är tänkt att uppnås genom att studera ett specifikt fall där en omorganisation nyligen genomförts. På så sätt har vi kunnat studera specifika upplevelser i dess sociala kontext. Det specifika fallet som studerats är en HR-avdelning på IKEA där en enkät, åtta intervjuer samt två observationer har genomförts. Studien följer därmed ett kvalitativt tillvägagångssätt där en abduktiv ansats har tillämpats som innebär att vi har rört oss emellan empiri och teori för att finna svar på vår forskningsfråga. Denna växelverkan har präglat vår arbetsgång genom studien. Våra slutsatser utgår från tre teman; tvåvägskommunikation, osäkerhet och organisationskultur, och som vi använt i vår empiri och tolkning. Vår studie visar att individers personligheter påverkar behovet av kommunikation vilket i sin tur påverkar en omorganisations framgång. Frihet och vilsenhet tycks vara två vitt skilda upplevelser som framkommit under studien. En upptäckt som vi har gjort är att kommunikation tycks påverka effektiviteten i en förändringsprocess.

Startups har fördelar när det gäller innovation och kreativitet jämfört med stora företag. Införandet av struktur och processer kan hämma innovationsprocessen och företagens anpassningsbarhet. För att vara fortsatt innovativ och snabb kan en startup arbeta med att främja en entreprenöriell kultur i syfte att främja dessa egenskaper. Syftet med studien är att undersöka hur en startup kan arbeta för att främja en entreprenöriell kultur när företaget växer och får ökat behov av struktur. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien visar att studieobjektet, i och med att det vuxit, fått en ökad grad av struktur på grund av implementering av system och processer. Utifrån det teoretiska ramverket kan studieobjektet klassas som en startup och organisationskulturen kan liknas vid en entreprenöriell kultur. Slutsatsen är att enentreprenöriell kultur kan främjas genom bland annat rekrytering av målinriktade och entreprenöriella personer, gemensamma värderingar, aktiviteter och språkbruk.

Problemformulering och syfte: Det har blivit ett allt vanligare samhällsfenomen att större organisationer köper upp mindre organisationer och det här undgår inte heller PR-branschen. PR-byrån Gullers Grupp har köpt upp flera mindre organisationer det senaste året med mål att bli hela Sveriges byrå. Ett av de senaste uppköpen var Sundsvallsbyrån Sweetpop. En sammanslagning av två organisationer medför en organisationsförändring vilket är en central del i de flesta organisationer idag, det är således därför intressant att undersöka hur en organisation påverkas av en förändring utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien är att undersöka de organisationsförändringar som Gullers Grupps uppköp av Sweetpop medförde. Metod och material: Kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter som hade varit med från och med att Sweetpop blev uppköpt av Gullers Grupp Nord. Tidigare gjordes även en informantintervju med byråchefen på Gullers Grupp Nord. Huvudresultat: Resultatet visar att den interna kommunikationen under förändringen var god och att den inte påverkats markant av sammanslagningen. Organisationen har dock fått ett digitalt kommunikationsverkyg som underlättar den vardagliga verksamheten. De menar även att kommunikationen gällande beslut har förändrats och att det vardagliga arbetet således har blivit mer formellt och strukturerat i sin kommunikation. Kulturen i organisationen har blivit tryggare då de kan erbjuda större tjänster och att de med den rollen känner sig säkrare. Mycket av organisationens tidigare identitet sitter kvar även om de numera knyter an mer och mer till en vuxenorganisation.

En väl fungerande organisationskultur som medarbetarna trivs i och arbetet effektiviseras blir allt viktigare för dagens företag. Fler och fler företag verkar globalt och vill därför skapa en gemensam företagskultur världen över. Denna studie undersöker om en global organisationskultur är möjlig genom att studera hur organisationell kultur påverkas av nationell kultur genom en analys av tre multinationella företags verksamhet i både Singapore och Sverige. Representanter från dessa tre företag har intervjuats i båda länderna och datan från intervjuerna har sedan jämförts med respektive lands nationella kulturindex. Studien säger sammanfattningsvis att det är svårt att styra organisationskulturen globalt, och att organisationskultur främst utgörs av de anställda och deras bakgrund. Studien föreslår att global organisationskultur uppnås när organisationen skapar en balans mellan lokal anpassning och global tillhörighet – snarare än en gemensam kultur över gränserna.

I en undersökning, gjord av Svenskt Näringsliv under 2007, framkom att tre gånger såmånga företag drivs av män som av kvinnor men att det finns stora skillnader mellan deolika länen och kommunerna i Sverige. En arbetskraftsundersökning, som gjorts avSCB under 2005, visar att färre antal kvinnor än män är företagare. Bland kvinnorna ärandelen företagare 5 procent och bland männen 14 procent. I samhället finns idagrådande värderingar om att klassiskt manliga yrken är renhållningsarbetare, brandmanoch polis medan klassiskt kvinnliga yrken är frisör, sjuksköterska och sekreterare. Påstora företag är det vanligt förekommande att kvinnor är överrepresenterade påinformations- eller personalavdelningen och män på finansiella avdelningar eller påVD-stolen. Enligt en magisteruppsats, skriven under våren 2007 vid Högskolan i Borås,stötte författarna till uppsatsen på ett påstående som lyder: ”Kvinnor lånar mindre änmän då de startar ett företag.” Författarna gav som förslag till fortsatt forskning attutreda om det ligger någon sanning i detta påstående. Vi är intresserade avföretagsekonomi men även av genusvetenskap och med anledning av detta väcktes vårtintresse för att forska vidare på ovanstående påstående.Syftet med vår uppsats var att undersöka vad kvinnliga och manliga företagare i Markskommun anser om livet som företagare och om de stött på problem när de skaffatkapital till sin företagsstart. Vi har i vår studie utgått ifrån det hermeneutiska synsättetoch vi har haft ett genusperspektiv. Detta fokuserar på män och kvinnors verklighet ochförutsättningar där beaktande tas till olika livserfarenheter, möjligheter och ansvar. Vihar genomfört en kvalitativ undersökning där fyra informantintervjuer gjorts medaffärsbankerna Swedbank, SEB och Nordea samt ALMI Företagspartner. I vårkvalitativa undersökning har vi även genomfört fyra respondentintervjuer med eninredningsbutik, en redovisningsbyrå och två hotell- och konferensanläggningar.Det svar som vi fick från informanterna och respondenterna, om att kvinnor lånarmindre pengar än män när de startar företag, visar att kvinnor som startar företag ärförsiktigare än männen. Detta kan bero på att kvinnorna är räddare för att misslyckas.En av våra respondenter sade också att företagande är en manlig tradition som kan bidratill att kvinnliga företagare blir försiktigare. Enligt vår teoretiska referensram är det storskillnad mellan att vara kvinnlig och manlig företagare. En kvinna har merförväntningar på sig att lyckas med det hon tar sig an och att det finns vissa svårighetermed att ha ett tidskrävande jobb som företagande innebär och vara kvinna. Vårakvinnliga respondenter har stött på problem när de velat låna pengar. Bankerna har haften restriktiv inställning till deras företagande och kvinnorna har verkligen fått kämpa.Den ena kvinnan hade visserligen en kvinnlig bankman som enbart fick fatta beslut isamråd med sina manliga kollegor. Det var dessa manliga kollegor som vår kvinnligaföretagare var tvungen att övertyga. Den andra kvinnliga respondenten fick kämpa medbanken för att övertyga dem att tro på hennes affärsidé. Kvinnan övertog, tillsammansmed sin syster, en hotell- och konferensverksamhet som haft många ägare de senasteåren. De fyra respondenter som deltagit i vår undersökning anser att det en stor frihetatt vara företagare men att det många gånger är jobbigt. Företagandet blir dock enlivsstil som de anser vara mer angenäm för dem än att vara anställda. / Uppsatsnivå: C

<p>Forskningen om säkerhetskulturen i organisationer domineras av kvantitativa enkätstudier med fokus på hur en god säkerhetskultur skapas. Sällan studeras vilken roll säkerhetskulturen har, vare sig den är god eller dålig, i händelseförloppet mot en fullgången katastrof. Uppsatsens syfte är tredelad. För det första, kritisera hur man traditionellt konceptualiserar begreppet säkerhetskultur, för det andra, utveckla en alternativ modell för att med hjälp av haveriutredningar öka förståelsen för säkerhetskulturens roll i samband med katastrofer, för det tredje, pröva modellen empiriskt på tre fartygskatastrofer: Express Samina, Herald of Free Enterprise och Estonia. Säkerhetskulturen betraktas som diversifierad bestående av ett antal parallella kulturer, i uppsatsen benämnda som subkulturer respektive delkulturer. Analysen visar att det inte är enskilda subkulturer eller delkulturer som hotar säkerheten, snarare en olycklig kombination av flera olika kulturer. Resultatet visar också att det är viktigt att fokusera på beteenden snarare än attityder för att retrospektivt förstå säkerhetskulturen. En allt för stark kultur kan hota säkerheten i och med att uppfattningen om verkligheten riskerar att bli förvanskad. Konflikter mellan två olika subkulturer visar sig ha en stor inverkan på säkerheten, i synnerhet om det leder till att en nödvändig professionskultur blir allt för svag.</p>

<p>Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers</p><p>subordinates?</p><p>Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates.</p><p>Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Social</p><p>constructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory.</p><p>Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data. Secondary data, we have primarily found in the University of Halmstads directory Hulda.</p><p>Scientific articles, we have mainly sought in databases such as ABI/Inform, Emerald and Academic Search Elite.</p><p>Empirical work: There is an interview guide under appendix that is made especially</p><p>for our respondents. Their answers are presented in the following</p><p>headings; Communication, Organisational culture, Organisational structure and Leader Member Exchange Theory.</p><p>Analysis: In our analysis we put theory and empirical work together. We then make an argument along the theories our frame of reference contains.</p><p>Conclusions: The organisational culture has an impact on the internal communication through different behaviors and expressions in the investigated company.</p>

<p>Titel: Lever varumärket hos anställda? – <em>En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ</em></p><p>Författare: Carlsson, Sofia och Nilsson, Sanna</p><p>Handledare: Lars Palm</p><p>Examinator: Ulrika Sjöberg</p><p>Utbildningssäte: Högskolan Halmstad</p><p>Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS)</p><p>Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hp</p><p>Delkurs: C-uppsats, 15 hp</p><p>Språk: Svenska</p><p>År: 2010</p><p>Syfte: Studera <em>Living the Brand</em>:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kunden</p><p>Teori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, <em>Living the Brand</em>, Maslows behovstrappa, engagemang</p><p>Metod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisation</p><p>Resultat: <em>Living The Brand</em> fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt.</p><p>Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet</p><p><strong> </strong></p><p>Det blir allt viktigare för organisationer att<strong> </strong>stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av <em>Living the Brand</em> som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med <em>Living the Brand </em>och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning:</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Hur används strategin <em>Living the Brand</em> i Friskis&Svettis och MQ?</strong></p><p><em>- Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden?</em></p><p>-  <em>På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? </em></p><p>-  <em>Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera?</em></p><p><em> </em></p><p>Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna. Vår slutsats blev att <em>Living the Brand </em>efterlevs hos de två lokala organisationerna vi studerat eftersom de anställda känner identifikation med organisationen och kan leverera det som organisationen står för. Strategin påverkar också deras sätt att arbeta och sätt att förmedla varumärket. Genom att personalen får kontinuerlig information om varumärket hjälper det till att upprätthålla varumärkets betydelse i deras sinnen. Något som också framgår av vår studie är att kulturen inom organisationen har stor betydelse för hur <em>Living the Brand</em> kan utövas. Ifall kulturen arbetar för att varumärket ska spegla verksamheten blir det lättare för individen att tillämpa strategin. Det är därför viktigt att personen känner identifikation det som organisationen står för om <em>Living the Brand</em> ska fungera i praktiken. Detta är något vi ser hos respektive av våra intervjupersoner. Att personer från organisationerna fått vara med och ta fram vision, mission och kärnvärden gör även det att medarbetare kan identifiera sig med organisationen.</p><p> </p><p>Vi tror att om <em>Living the Brand </em>uppmärksammas mer av allmänheten och av organisationer kommer det ha stor betydelse för vilken organisation kunden väljer. Kunden skapar sig förväntningar av organisationen och om inte kunden får vad den förväntar sig blir den missnöjd, vilket kan leda till att företaget mister kunden. Därför anser vi att det både för allmänheten och organisationer är viktigt att fortsätta studera detta ämne.</p>

<p>Sedan början på åttiotalet har intresset för företagskulturer och subkulturer ständigt ökat. I alla organisationer finns det både en enhetlig företagskultur och ofta ett flertal subkulturer. Subkulturer definieras i uppsatsen som mindre grupper i organisationen som har egna synsätt och värderingar som är specifika för just dem. En enkel fallstudie har genomförts på SEB i Nyköping där både företagskultur och subkultur har studerats på kundtjänstavdelningen samt på chefsnivå. Det framkomna resultatet är att det finns en enhetlig företagskultur som genomsyrar hela organisationen, vilket de själva utrycker som ”ONE SEB” samt att det även finns en subkultur bland de anställda på kundtjänstavdelning. Denna subkultur formar och stärker den gemensamma företagskulturen i detta specifika fall. Fokus på studien är på en av oss utvald målgrupp bestående av nio personer varav sex är anställda på kundtjänsten och tre är chefer på respektive avdelning för privat, företag och marknad. De övriga avdelningarna valdes medvetet bort för att studera endast den privata marknaden. Resultatet av fallstudien är att företagskulturen i hela organisationen är differentierad och att subkulturen är självständig och vi har lyckats att besvara vår problemformulering och uppnå syftet med arbetet. Slutsatsen blev att självklart har subkulturen inverkan på den gemensamma företagskulturen på SEB i Nyköping.</p>

<p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:DoNotOptimizeForBrowser /> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} h1 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; line-height:150%; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:0pt;} h2 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:Arial; font-weight:normal;} p.MsoBodyTextIndent, li.MsoBodyTextIndent, div.MsoBodyTextIndent {margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:54.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; line-height:150%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:DoNotOptimizeForBrowser /> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} h1 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; line-height:150%; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:1; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-font-kerning:0pt;} h2 {mso-style-next:Normal; margin:0cm; margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; page-break-after:avoid; mso-outline-level:2; font-size:14.0pt; mso-bidi-font-size:12.0pt; font-family:Arial; font-weight:normal;} p.MsoBodyTextIndent, li.MsoBodyTextIndent, div.MsoBodyTextIndent {margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:0cm; margin-left:54.0pt; margin-bottom:.0001pt; text-align:justify; line-height:150%; mso-pagination:widow-orphan; font-size:12.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> De senaste decennierna har flertalet företag världen över arbetat med omfattande förändringsprocesser i syfte att skapa mindre hierarkiska organisationsstrukturer. <em>Bära Bort Bord</em> är ett nedslag i en sådan förändringsprocess. Studien bygger på intervjuer med sju Sandvikanställda som i uppdrag av företaget på halvtid går en treårig organisationskonsultutbildning för stiftelsen Gestalt Akademin. Utbildningen är en del av en så kallad <em>kulturförändring</em> som man arbetar med att genomföra inom organisationen. Syftet med den här studien är att utifrån en diskursanalytisk förståelseram föra en diskussion kring hur dessa sju individers tankar och erfarenheter av att arbeta med <em>kulturförändringarna </em>kan relateras till en vidare social och kulturell förändringsprocess. Studien visar bland annat hur talet om <em>kulturförändringarna</em> synliggör en uppluckring av de gränser som karakteriserade den moderna industrin mellan chefen/operatören, arbete/fritid och tjänstemanna-/arbetarkollektiv samt en tilltagande individualisering och tydligare ansvarsöverföring på den enskilda individen.</p>