Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om hur polisers yrkesidentitet påverkar interaktionen med ungdomar utifrån myndighetens målsättning att öka allmänhetens förtroende för Polisen. Detta görs genom att intervjua åtta Västerortspoliser för att undersöka hur de upplever sina möten med ungdomar och hur målsättningen om att skapa förtroende hanteras. Dessutom görs en mindre jämförelse mellan närpoliser och uttryckningspoliser. Det övergripande vetenskapliga perspektivet som undersökningen antar utgörs av symbolisk interaktionism som tillsammans med teorier om organisationskultur, yrkesidentitet, roller och förtroende bildar studiens teoretiska referensram. Utifrån resultatet konstateras att den övergripande rollen som polis, och den yrkesidentitet som skapas kring den, försvårar förtroendeskapandet. I interaktionen med ungdomar hanteras detta genom att närpoliserna i stor utsträckning undertrycker de symboler och beteendemönster som associeras med Polisen då de upplevs som repressiva och auktoritära. Närpoliserna synliggör den personliga identiteten för att etablera kontakt och skapa förtroende. För utryckningspoliser är relationen med ungdomar mer opersonlig och sporadisk vilket även påverkar mötet mellan dem. Detta påverkar i sin tur även ungdomarnas förtroende för dem vilket de själva upplever som bristfälligt. Resultatet visar vidare att de, ur organisations- och subkulturen härrörande, värdenormer som formar polisernas yrkesidentitet har betydelse för interaktionen med ungdomar då de påverkar definitioner av mötessituationerna.

Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates? Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates. Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Social constructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory. Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data. Secondary data, we have primarily found in the University of Halmstads directory Hulda. Scientific articles, we have mainly sought in databases such as ABI/Inform, Emerald and Academic Search Elite. Empirical work: There is an interview guide under appendix that is made especially for our respondents. Their answers are presented in the following headings; Communication, Organisational culture, Organisational structure and Leader Member Exchange Theory. Analysis: In our analysis we put theory and empirical work together. We then make an argument along the theories our frame of reference contains. Conclusions: The organisational culture has an impact on the internal communication through different behaviors and expressions in the investigated company.

Titel: Lever varumärket hos anställda? – En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ Författare: Carlsson, Sofia och Nilsson, Sanna Handledare: Lars Palm Examinator: Ulrika Sjöberg Utbildningssäte: Högskolan Halmstad Sektion: Hälsa och Samhälle (HOS) Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hp Delkurs: C-uppsats, 15 hp Språk: Svenska År: 2010 Syfte: Studera Living the Brand:s påverkan på Friskis&Svettis och MQ:s anställda som i sitt dagliga arbete möter kunden Teori: Service management, varumärke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemang Metod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisation Resultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar båda kontinuerligt ut vision och kärnvärden till sina anställda för att varumärket ska bli starkt. Nyckelord: Living the Brand, varumärke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet   Det blir allt viktigare för organisationer att stärka sitt varumärke. En strategi för att göra det är att använda sig av Living the Brand som syftar till att få personalen att agera efter organisationens vision, mission och kärnvärden. Denna studie har undersökt två serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi påverkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vår frågeställning:   Hur används strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ? - Hur kommuniceras vision, mission och kärnvärden? -  På vilket sätt påverkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anställdas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera?   Studien använder sig främst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer då vi besökte en förening respektive butik från de två organisationerna. Vår slutsats blev att Living the Brand efterlevs hos de två lokala organisationerna vi studerat eftersom de anställda känner identifikation med organisationen och kan leverera det som organisationen står för. Strategin påverkar också deras sätt att arbeta och sätt att förmedla varumärket. Genom att personalen får kontinuerlig information om varumärket hjälper det till att upprätthålla varumärkets betydelse i deras sinnen. Något som också framgår av vår studie är att kulturen inom organisationen har stor betydelse för hur Living the Brand kan utövas. Ifall kulturen arbetar för att varumärket ska spegla verksamheten blir det lättare för individen att tillämpa strategin. Det är därför viktigt att personen känner identifikation det som organisationen står för om Living the Brand ska fungera i praktiken. Detta är något vi ser hos respektive av våra intervjupersoner. Att personer från organisationerna fått vara med och ta fram vision, mission och kärnvärden gör även det att medarbetare kan identifiera sig med organisationen.   Vi tror att om Living the Brand uppmärksammas mer av allmänheten och av organisationer kommer det ha stor betydelse för vilken organisation kunden väljer. Kunden skapar sig förväntningar av organisationen och om inte kunden får vad den förväntar sig blir den missnöjd, vilket kan leda till att företaget mister kunden. Därför anser vi att det både för allmänheten och organisationer är viktigt att fortsätta studera detta ämne.

Konceptet Lean har sitt ursprung från industrin men används idag även inom andra sektorer, exempelvis inom vård- och omsorgsarbete. Denna studie behandlar en socialförvaltnings implementering av konceptet som de kallar Ständiga förbättringar. Syftet med studien är att ur ett chefsperspektiv få kunskaper om specifika framgångsfaktorer för implementering och fortsatt arbete med Ständiga förbättringar i enheterna. Studien genomfördes genom intervjuer av enhetschefer som har, eller påbörjat implementeringen av konceptet i sina enheter. Resultatet visar på betydelsen av enhetschefens roll som drivande, förmåga att anpassa arbetssättet till den egna enheten samt synen på Ständiga förbättringar som en ständigt pågående process. Vidare visar resultatet att tydliga verktyg, eldsjälar samt arbete med delmål och uppföljning är viktiga aspekter. Vi har under studien insett att det måste ske en förändring av organisationskulturen för att implementera ett nytt och hållbart arbetssätt.

It is said that concepts of organizational management can pave the way to success. This is not accurate and it is something that will be shown in the following study. Its most prominent conclusion is that the valuation governance to some extent has an impact on the formal structures, but that it had no further effects on the employee’s way of work. The purpose of this study was to investigate how the valuation governance is applied in Medley AB and the meaning of it. The study was based on a qualitative approach and six interviews with employees were conducted. The informants in the study consisted of both necessity and permanent employees as long employees with management function. The interviews were roughly 40 to 60 minutes. The study shows that Medley has taken various measures to implement valuation governance in their organization. These taken measures appear to have a limited effect and the result showed that there was no consistent organizational culture in Medley. Instead, it seemed there was talk of various subcultures that were linked to the different employment ranks. Furthermore, it seemed that the core-values did not reflect the daily work, not among the management team nor among the rest of the employees. In the discussion section of the study the result is discussed in the light of institutionalization, new institutional theory and previous research on cultural control. In conclusion, valuation governance is examined from both an internal and external organizational perspective. Suggestions for practical implications and for further research in this area are presented in the final part of the study.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka lärda handlingsstrategier som motståndskraft mot stressorer som kan uppstå i en specifik arbetsmiljö. Frågor som ställdes utifrån syftet var: Vilka handlingsstrategier utvecklar arbetstagare för att hantera de stressorer som kan uppstå i en arbetsmiljö? Hur kan handlingsstrategierna förstås i relation till en teoretisk modell kring parametrarna krav-kontroll-stöd? Är handlingsstrategierna ett uttryck för ett sociokulturellt lärande? I studien användes en kvalitativ metodansats med semi-strukturerade intervjuer där frågor utifrån krav-kontroll-stöd modellen ställdes till fem arbetstagare inom ett anonymt företag i södra Sverige. Teorier som användes i studien var teori om arbetsmiljö och hälsa, sociokulturellt perspektiv, lärande i organisationskultur samt krav-kontroll-stöd-modellen. De handlingsstrategier som analyserades fram och tematiserats gruppvis i resultatet var följande: (1) Flexibilitet, självgående och hög arbetsmoral, (2) Optimism och humor, (3) Socialt stöd och gemenskap samt (4) Acceptans och paus. Slutsatsen visade snarlika handlingsstrategier arbetstagarna anammat ur organisationskulturen och använder sig av utifrån tolkningen. Handlingsstrategierna i relation med krav-kontroll-stöd modellen ger även en lärande arbetssituation vilket är gynnsamt för upprätthållande av välbefinnandet. Handlingsstrategierna kan vidare ses som ett uttryck för sociokulturellt lärande då arbetstagarna lär sig i kulturen och i interaktion med andra.

Inom området organisationsförändring finns en mängd tidigare forskning, men då ämnet är komplext med många faktorer som kan påverka utfallet av förändringen finns utrymme för fortsatt forskning.   Denna studie ämnar studera en organisationsförändring på ett industriföretag sett ur ett medarbetarperspektiv. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen kring förändringsfaktorers betydelse och studiens frågeställningar behandlar medarbetarnas upplevelser av förändringsarbete samt de faktorer som bidrar till en väl genomförd förändring.   Vidare introduceras läsaren i ämnet genom synliggörande av tidigare forskning vilken vi finner relevant för denna studie. Sedan beskriver vi den valda metoden, där vi utgår från en hermeneutisk ansats med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt. Därefter redogör vi för studiens resultat som visar att medarbetarnas upplevelser av förändringsprocessen varit mestadels positiva, dock med några undantag. I diskussionen lyfts faktorerna kommunikation, tydlig information, delaktighet och enad organisationskultur.  Enligt vår tolkning av resultatet har dessa faktorer visat sig vara betydelsefulla i förändringsarbeten. Avslutningsvis presenterar vi slutsatser och våra rekommendationer, för att slutligen ge förslag på fortsatt forskning inom ämnet.

This Bachelor’s thesis is about bossless organizations. We have observed that the hierarchical structure that the majority of organizations is structured by today is a remnant of a time long gone, and can be an obstacle for independent thinking and responsibility inside organizations. We want to question the accepted perception that an organization is best structured in a hierarchic form. The purpose of the thesis is to provide an understanding of how a bossless organization works and to give a concrete explanation of the consequences of this kind of organizational structure. The thesis is of a qualitative nature and is designed with an inductive approach at an organizational level. We conducted a case study on a bossless company and supplemented this with secondary sources from three other bossless organizations. It concludes that the bossless approach can work and that there are a number of advantages to benefit from it. It is based on the intrinsic motivation of the employees and the willingness and ability to be a co-producer of corporate success. Another important conclusion we made is that the function of a boss never disappears, even though the position is removed. The study has shown that the bossless approach seems to be applied to the most types of businesses. / Denna uppsats behandlar fenomenet chefslösa organisationer. Vi ser att den hierarkiska struktur som förr krävdes, idag inte fyller sitt syfte och att chefsskap förhindrar självständigt tänkade och ansvarstagande. Vi vill ifrågasätta den vedertagna uppfattningen om att en organisation bör struktureras enligt en hierarkisk modell. Uppsatsen syftar till att ge en förståelse för hur en chefslös organisation fungerar och ge en konkret bild av följderna av att strukturera sig på detta vis. Vi söker även svara på hur överförbar arbetssättet är på organisationer i allmänhet. Studien är av kvalitativ natur och är utförd med en induktiv ansats på en organisatorisk nivå.Vi har genomfört en fallstudie på ett chefslöst företag och kompletterat detta med sekundärkällor från tre andra chefslösa organisationer. Slutsatsen är att det chefslösa arbetssättet kan fungera och att det finns en rad fördelar att dra av det. Det grundar sig på den inre motivation hos de anställda samt viljan och förmågan att vara en medproducent av företags framgång. En annan viktig slutsats är att chefsfunktionen och koordineringsfunktionen aldrig försvinner, trots att positionen i sig plockas bort.

No description available.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet har tolkats med stöd i organisationspedagogiska tankar och teorier. Studien visar att de olika organisationsmedlemmarnas tillhörighet till olika arbetslag formar olika organisationsföreställningar om vad organisationens uppdrag är och hur det uppdraget ska genomföras. De mindre arbetslagen har liknande sätt att utforma de samarbeten som sker inom arbetslaget, medan de större arbetslagen formar sitt samarbete utefter de vardagsproblem som de upplever och de organisationsföreställningar som gäller där. Arbetslagsstrukturen kan ses och användas som en central aspekt av skolans organisation och utgångspunkt för förståelsen av dess behov. Klasslärarnas organisationsföreställningar och tankar om uppdraget utformas i större utsträckning efter tankar om autonomi och självständig handlingsfrihet i förhållande till sin klass och sitt klassrum. Detta i motsats till ämneslärarna som tycks ha utvecklat ett större behov av att integrera samarbete i deras arbetssätt - både vad gäller arbetets praktiska utförande och planering. Sammantaget kan det förstås som minikulturer i den stora skolans kultur och att de olika arbetslagen utmärker sig på sina unika sätt, eftersom de också består av olika individer.