<p>Försäkringskassan införde tydligare krav på att följa regelverket när det gäller sjukförsäkringen 2005. Det har bland annat lett till att antal ärenden där försäkringskassan beslutat att inte betala ut sjukpenning nästan fördubblades från år 2003 till september 2005. Kunskaperna om hur indragning av sjukpenning går till i praktiken och hur besluten uppfattas av de försäkrade är begränsad. Syftet med vår studie är att undersöka hur personer som fick indragen sjukpenning upplevt besluten samt hur de upplever sig ha blivit bemötta och informerade av försäkringskassans handläggare. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex kvinnor som fått sjukpenningen indragen. I vår studie framkom att kvinnorna inte känt sig bemötta som unika individer utan som ett ärende. Information om beslutet att dra in sjukpenningen har kommit som en överraskning till samtliga kvinnor och de har haft svårt att förstå motiveringen. Dessutom har många av kvinnorna fått fel uppfattning om försäkringsläkarens roll, av sin handläggare.</p>

<p><p>Syftet med denna studie är att i grundskolans årskurs nio undersöka hur lärare upplever och bemöter elever med särskilda matematikförmågor i matematikundervisningen. Metoden som valdes för undersökningen var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra lärare som undervisar i år nio. Studien knyter teoretiskt an till konstruktivistisk- och sociokulturell lärandeteori. Resultatet som framkom i studien visar på att lärarna uppfattar att elever med särskilda matematikförmågor skiljer sig åt sinsemellan, men att två typer av duktiga elever ändå kan urskiljas i deras berättelser; den mekaniske räknaren och den logiske tänkaren. Den logiske tänkaren betraktades dock som mer kvalificerad än den mekaniske räknaren. I resultatet framkom också att lärarna i första hand stödjer och hjälper elever med svårigheter i matematik framför elever med särskilda förmågor i matematik. De senare får i princip klara sig på egen hand. Lärarna ville dock gärna bemöta dessa elever på ett mer stimulerade sätt. Det fanns hos lärarna ett flertal goda idéer kring hur dessa elever bättre skulle kunna entusiasmeras, vilka emellertid inte kan fullföljas på grund av ett flertal hinder som lärarna till stor del själva inte kan påverka. Framförallt gäller det för lite tid, för stora elevgrupper samt för lite personal och resurspersoner.</p></p>

<p>Partnervåld är ett stort problem och ses som ett folkhälsoproblem. Detta våld kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar, samhällsklasser och med olika etnisk tillhörighet. Med partnervåld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, där offer och förövare har eller har haft en intim relation. Statistik visar att 16 kvinnor och 4 män dör varje år i Sverige till följd av partnervåld. Syftet med studien var att belysa de faktorer som de som utsatts för partnervåld ser som betydelsefulla i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Studien gjordes som en litteraturstudie där 13 artiklar användes efter att ha granskats. Det resultat som framkom var att hälso- och sjukvårdspersonal ska ställa frågan om partnervåld i mötet med patienten om frågan ingår i anamnesen diskuteras ämnet på ett naturligt sätt så att patienten inte känner sig utpekad. Information om partnervåld borde finnas bland annat i väntrum och på toaletten. Att be partnern gå ut vid sjukvårdsbesök underlättar för patienten att tala om våldet. Kroppsspråk, tid, stöd och trygghet var andra faktorer som var viktiga för hälso- och sjukvårdspersonal att tänka på vid mötet med patienten. Fortsatt forskning kring området bör innefatta både kvinnor och mäns upplevelse av partnervåld.</p>

<p>I det svenska samhället finns det många regler, normer och krav på hur individer skall se ut,</p><p>vara och bete sig. Är någon avvikande från dessa kriterier kan personen ibland erfara att</p><p>människors bemötande blir av en annan karaktär, än det bemötande som icke avvikande</p><p>personer är vana vid. Denna uppsats kommer att handla om bemötandet av artonhundratalets</p><p>”idioter” eller dagens förståndshandikappade.</p><p>Syftet med min uppsats är att undersöka hur sex lindrigt förståndshandikappade upplever</p><p>bemötandet från sin sociala omgivning och hur detta bemötande påverkar dem. Vidare är</p><p>syftet att undersöka om stigmatiseringen, som ett handikapp kan innebära, är något som</p><p>lindrigt förståndshandikappade märker av i mötet med andra personer. För att ta reda på detta</p><p>har jag genomfört sex intervjuer med lindrigt förståndshandikappade.</p><p>I resultatdelen kommer ni att få erfara att bemötandet av lindrigt förståndshandikappade</p><p>skiljer sig åt. Skillnaden beror på om den handikappade möter en okänd eller en tidigare</p><p>bekant person. Ni kommer bland annat att få möta Alex som har fått uppleva att han inte är</p><p>välkommen att titta på sitt favoritlag i fotboll och David som brukar skoja och skratta med</p><p>sina arbetskompisar. Det förekommer även en skillnad i bemötandet beroende på om den</p><p>handikappade är ute själv eller med sin gruppbostad. Särbehandlingen som kan förekomma</p><p>kan uppfattas som både positiv och negativ av informanterna. Informanterna beskriver</p><p>känslor som rädsla, ilska, glädje och ett behov att få en rättvis behandling.</p>

<p>Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar. Speciellt har vi sett i detta att det finns tecken på en problematik som styrs av kulturell rangordning med en relativistisk kulturförståelse som vi menar betyder att bilden av »den andre«, det vill säga patienten med annan etnicitet än den svenska, inte har förändrats trots kulturkompetens. I vår analys kommer vi fram till tre diskurser som visar tecken på att kulturkompetensen förstärker redan etablerade diskurser av att kulturskillnader ligger hos patienten med annan etnicitet.</p>

<p>Vårt examensarbete belyser hur pedagoger bemöter elever utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka om det skett förändringar i pedagogers bemötande av pojkar och flickor idag jämfört med vad tidigare forskning visat. Vår studie anlägger ett perspektiv där sociala relationer formar människors normer och värderingar. I analysen av vårt resultat utgår vi från tidigare svensk forskning och några genusteorier som beskriver hur makt på olika plan skapas i samhället. Tidigare forskning visar att pedagoger bemöter flickor och pojkar olika i förskola och skolan. Pojkar får, och kräver, mer uppmärksamhet av pedagogerna vid vuxenledda aktiviteter. Flickorna får ett mjukare bemötande och förväntas vara mer ansvarsfulla. Vår undersökning är gjord utifrån en kvalitativ metod, där observationer av pedagoger som är examinerade under nuvarande läroplan, Lpo 94.</p><p>I vår studie framkom att pedagogers bemötande av pojkar och flickor i viss mån har förändrats, då ett mera jämställt bemötande av eleverna visat sig hos pedagogerna. En möjlig orsak till resultatet är, att en ökad medvetenhet finns hos de observerade pedagogerna i hur de kan arbeta mer jämställt.</p>

<p>The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching.</p><p>An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united and secure in their group and feel protected too.</p><p>My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one of "them.<strong></strong></p>

Sjukskrivningarna är ett stort problem för de svenska finanserna och mycket finns skrivet om problemet ur samhällets synvinkel. Det finns däremot mindre skrivet ur individens synvinkel när det gäller de behov individerna upplever sig ha haft under rehabiliteringen. Syftet med undersökningen är att belysa de individuella behov som individer, som förlorat rätten till sjukpenning har haft under sin rehabilitering. Tre individuella intervjuer gjordes med kvinnor med smärtproblematik och en parintervju med handläggare på arbetsförmedlingen. I dessa intervjuer framkom explicit och implicit de behov som individer som förlorat rätten till sjukpenning upplever sig ha haft under sin rehabilitering. Slutsatsen är att individens behov under rehabiliteringen är t.ex. ett bra bemötande, hjälpinsatser i tid, delaktighet i rehabiliteringsprocessen, en eventuell kontaktperson och att individens sociala liv inte får påverkas allt för mycket. Dessa behov kan anses vara viktiga att tillgodose för att individen ska känna välbefinnande och därmed bli motiverad i sin rehabilitering.

Försäkringskassan införde tydligare krav på att följa regelverket när det gäller sjukförsäkringen 2005. Det har bland annat lett till att antal ärenden där försäkringskassan beslutat att inte betala ut sjukpenning nästan fördubblades från år 2003 till september 2005. Kunskaperna om hur indragning av sjukpenning går till i praktiken och hur besluten uppfattas av de försäkrade är begränsad. Syftet med vår studie är att undersöka hur personer som fick indragen sjukpenning upplevt besluten samt hur de upplever sig ha blivit bemötta och informerade av försäkringskassans handläggare. I denna studie har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer med sex kvinnor som fått sjukpenningen indragen. I vår studie framkom att kvinnorna inte känt sig bemötta som unika individer utan som ett ärende. Information om beslutet att dra in sjukpenningen har kommit som en överraskning till samtliga kvinnor och de har haft svårt att förstå motiveringen. Dessutom har många av kvinnorna fått fel uppfattning om försäkringsläkarens roll, av sin handläggare.

Det finns en tankegång inom organisationer som möter människor med en annan etnicitet att det behövs en kulturkompetens för att förstå hur kulturella skillnader ska hanteras. Inom sjukvården visar den sig genom att sjukvårdspersonal i bemötandet till patienter med annan etnisk bakgrund behöver denna kunskap för att hantera problem som kommer av kulturella skillnader. Vi har i vår studie haft som syfte att titta på hur dokument, som bistår personalen med denna kunskap, konstruerar individen med annan etnisk bakgrund än den svenska. Med en kritisk blick på kulturkompetens med en diskursanalytisk ansats har vi kommit fram till att det kan finnas problem med kulturkompetens om den egna attityden, strukturella sammanhang och organisatoriska hinder inte lyfts fram. Vi har också kommit fram till att det kan vara problematiskt om kulturkompetensen styrs av dokument som redan har en inbyggd kulturförståelse och inte låter individer vara fri från redan konstruerade sanningar. Speciellt har vi sett i detta att det finns tecken på en problematik som styrs av kulturell rangordning med en relativistisk kulturförståelse som vi menar betyder att bilden av »den andre«, det vill säga patienten med annan etnicitet än den svenska, inte har förändrats trots kulturkompetens. I vår analys kommer vi fram till tre diskurser som visar tecken på att kulturkompetensen förstärker redan etablerade diskurser av att kulturskillnader ligger hos patienten med annan etnicitet.