<p>Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning. Sjuksköterskorna utför gärna preventivt arbete mot alkoholmissbruk om de inte dömer eller pekar ut patienter dock har de en tendens att skamlägga alkoholmissbruket och tror inte helt på behandling för alkoholmissbrukare. Allt fler kommer att behöva söka vård på grund av alkoholrelaterade problem då alkoholmissbruket ökar i samhället. Förslag till vidare forskning är att se om patienterna upplever att de får fler frågor om alkoholvanor då sjuksköterskorna fått mer utbildning.</p>

<p>Partnervåld är ett stort problem och ses som ett folkhälsoproblem. Detta våld kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar, samhällsklasser och med olika etnisk tillhörighet. Med partnervåld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, där offer och förövare har eller har haft en intim relation. Statistik visar att 16 kvinnor och 4 män dör varje år i Sverige till följd av partnervåld. Syftet med studien var att belysa de faktorer som de som utsatts för partnervåld ser som betydelsefulla i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Studien gjordes som en litteraturstudie där 13 artiklar användes efter att ha granskats. Det resultat som framkom var att hälso- och sjukvårdspersonal ska ställa frågan om partnervåld i mötet med patienten om frågan ingår i anamnesen diskuteras ämnet på ett naturligt sätt så att patienten inte känner sig utpekad. Information om partnervåld borde finnas bland annat i väntrum och på toaletten. Att be partnern gå ut vid sjukvårdsbesök underlättar för patienten att tala om våldet. Kroppsspråk, tid, stöd och trygghet var andra faktorer som var viktiga för hälso- och sjukvårdspersonal att tänka på vid mötet med patienten. Fortsatt forskning kring området bör innefatta både kvinnor och mäns upplevelse av partnervåld.</p>

Partnervåld är ett stort problem och ses som ett folkhälsoproblem. Detta våld kan drabba både kvinnor och män i alla åldrar, samhällsklasser och med olika etnisk tillhörighet. Med partnervåld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, där offer och förövare har eller har haft en intim relation. Statistik visar att 16 kvinnor och 4 män dör varje år i Sverige till följd av partnervåld. Syftet med studien var att belysa de faktorer som de som utsatts för partnervåld ser som betydelsefulla i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Studien gjordes som en litteraturstudie där 13 artiklar användes efter att ha granskats. Det resultat som framkom var att hälso- och sjukvårdspersonal ska ställa frågan om partnervåld i mötet med patienten om frågan ingår i anamnesen diskuteras ämnet på ett naturligt sätt så att patienten inte känner sig utpekad. Information om partnervåld borde finnas bland annat i väntrum och på toaletten. Att be partnern gå ut vid sjukvårdsbesök underlättar för patienten att tala om våldet. Kroppsspråk, tid, stöd och trygghet var andra faktorer som var viktiga för hälso- och sjukvårdspersonal att tänka på vid mötet med patienten. Fortsatt forskning kring området bör innefatta både kvinnor och mäns upplevelse av partnervåld.

Sjuksköterskor ställer endast frågor om alkoholvanor till en liten del av alla de patienter som söker vård. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilken betydelse det har om sjuksköterskor har fått utbildning i alkoholrelaterade frågor för om hon vågar fråga patienter om deras alkoholvanor. De frågeställningar som framkom utifrån syftet var: Vad får sjuksköterskorna för utbildning och vad påverkar mötet med alkoholmissbrukare? Vågar sjuksköterskor lyfta alkoholfrågan/ämnet med patienter? Hur är sjuksköterskors attityder mot alkoholmissbruk och alkoholmissbrukare? Studien genomfördes som en litteraturstudie och 14 vetenskapliga artiklar granskades till resultatet. I resultatet framkom det att sjuksköterskor ansåg att de ställer frågor om alkoholvanor till patienter men de kan uppleva ett obehag vilket kan beror på att de saknar kunskap på grund av att de fått för lite utbildning. Sjuksköterskorna utför gärna preventivt arbete mot alkoholmissbruk om de inte dömer eller pekar ut patienter dock har de en tendens att skamlägga alkoholmissbruket och tror inte helt på behandling för alkoholmissbrukare. Allt fler kommer att behöva söka vård på grund av alkoholrelaterade problem då alkoholmissbruket ökar i samhället. Förslag till vidare forskning är att se om patienterna upplever att de får fler frågor om alkoholvanor då sjuksköterskorna fått mer utbildning.

Den interaktionellt orienterade klassrumsforskningen har visat att läraren i snitt tar två tredjedelar av talutrymmet i klassrummet och att elevers möjlighet att komma till tals i huvudsak begränsas till att svara på de frågor som läraren ställer. Tidigare studier påpekar att det finns samband mellan hur läraren formulerar sina frågor och ordfrekvensen i elevers svar. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarens frågor under den lärarstyrda och publika interaktionen i klassrumsundervisningen i ett undervisningsmoment som använder sig av standarduppgifter och i ett undervisningsmoment av problemlösningskaraktär påverkar elevers svar. Studien är genomförd utifrån ett kvalitativt tillvägagångssätt där videoanalys har tillämpats som metod. Det har analyserats två filmer som har producerats av NCM (nationellt centrum för matematik) i fortbildningssyfte i uppdrag av skolverket. Resultatet visar att en problemorienterad uppgiftsformulering där vägen fram till lösningen inte är given från början och som möjliggör olika sätt att lösa problemställningen gynnar elevers talutrymme. Ordfrekvensen i elevers svar är högst när läraren ställer förklaringsfrågor, där eleverna kritiskt behöver granska och argumentera för sitt matematiska tänkande.

<p>Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter. De bägge sättenatt fråga orsakar ingen skillnad i vilken zon av klassrumsinteraktion elevernaför samtalet inom. Då det gäller elevernas lyssnande, så visar det sig att bäggegrupperna för ett mer ordnat samtal då de talar om vardagserfarenheter än omolika sätt att tänka kring ett matematiskt fenomen, men att samtalet också blirlivligare och mer involverande då de talar om olika sätt att tänka kring matematiskafenomen.</p>

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter. De bägge sättenatt fråga orsakar ingen skillnad i vilken zon av klassrumsinteraktion elevernaför samtalet inom. Då det gäller elevernas lyssnande, så visar det sig att bäggegrupperna för ett mer ordnat samtal då de talar om vardagserfarenheter än omolika sätt att tänka kring ett matematiskt fenomen, men att samtalet också blirlivligare och mer involverande då de talar om olika sätt att tänka kring matematiskafenomen.

The purpose of this Master&apos;s thesis is to contribute to a betterunderstanding of children&apos;s free time reading book practices by studyingpupils in the school library and their processes of finding and borrowingbooks for themselves to read silently in the classroom, so called free timereading books. The study also includes observations of the staff&apos;s role,particularly the school librarian&apos;s in supporting pupil&apos;s book selection.The empirical material consists of field notes from an etnographic studywhere pupils in 4th grade (aged 10-11) and staff were observed duringthree school library visits. The theoretical framework is inspired byLennart Björneborn&apos;s concepts of information practices in libraries:serendipity, integrative library interface, mediation flow and affordancespaces.The study shows that pupils&apos; search for free time reading books in theschool library is relatively routine-based at the same time as it isspontaneous. The process is an interplay with factors such as time,display and interaction in the integrative library interface. In the presenceof adults, finding books becomes an imposed task for the pupils. The staffworks within a set hierarchy in the school library where the teacherssupport the librarian by administrating the visit and the librarian helps thepupils to find books. A library practice of selecting books, a free timereading book practice, emerges as rather routine and instrumental. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

The purpose of this study was to investigate the levels of social distance used by the librarians and users in the virtual reference interview. With a conversational analysis and applied politeness theory 49 chat transcripts where analysed in order to answer the question of how the interlocutors positioned themselves regarding the social distance between them. By identifying what communicative strategies where used the following results were found. Generally the social distance between librarians and users is low in the Swedish virtual reference interview. Even though both parties used informal and casual language the results indicate that the librarians face wants were valued slightly higher than the users which were illustrated by a some what higher social distance in the stages of the conversations when the librarians face was under most threat. The conversations were relatively symmetrical and it was also concluded that feedback and positive utterances contributed to lowering the social distance. Thus the analysed transcripts can be said represent a form of institutional conversation that is of a personal and informal character. / Uppsatsnivå: D

Syftet är att ta reda på hur samhällskunskapslärare kan hantera kontroversiella frågor i undervisningen. Detta genom att undersöka vilka perspektiv som förekommer inom forskningen. Uppsatsen ämnar vara en kunskapsöversikt över relevant pedagogisk forskning. I resultatet framgår det att deliberativa perspektivet och agonism är de mest framträdandeperspektiven när det kommer till hur lärare bör förhålla sig kring kontroversiella frågor. Uppsatsen landar i slutsatsen att båda perspektiven ger svar på arbetets frågeställning men att perspektiven lämpar sig olika väl beroende på om läraren vill att eleverna ska skapa en kollektivviljebildning eller om de ska öva på att tycka olika.