Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en kronisk sjukdom och ett globalt folkhälsoproblem. Sjukdomen innebär ett fysiskt och psykiskt lidande och individen får en livslång uppgift att sköta sin hälsa för att undvika allvarliga följdsjukdomar. Enligt Orems egenvårdsteori kan individen själv förändra sin livssituation genom att ta ansvar för sin hälsa. Syfte: Att studera upplevelsen av hinder att utföra egenvård bland patienter med DM2 samt studera interventioner för förbättring. Metod: En systematisk litteraturstudie valdes som design. Artiklar söktes i databaserna PubMed, CINAHL samt SweMed+ och 21 artiklar inkluderades. Dessa artiklar bedömdes, granskades och tematiserades. Resultatet analyserades utifrån innehållsanalys. Resultat: Utifrån patientens perspektiv sågs tre teman: upplevelse av utförande av egenvård, hinder för utförande av egenvård samt interventioner för förbättring. Det framkom att patientens upplevelse av sjukdomen och utförande av egenvård kunde upplevas som betungande men engagemang i egenvården kunde också inge patienten trygghet, ökad självsäkerhet och självständighet. Hindren för utförande av egenvård var många. Dessa påverkades bl.a. av individens motivation, kunskap, socioekonomiska förutsättningar och vilket stöd sjukvården kunde ge. En rad interventioner sågs som kunde hjälpa och stödja patienten i utförandet av egenvård. Interventionerna syftade till att påverka patientens upplevda hinder genom att motivera, uppmuntra, undervisa och stödja patienten till att göra livsstilsförändringar. Slutsats: Hindren för att utföra egenvård kan vara många och upplevas som svåra. Interventioner för att stödja patienten i utförande av egenvård syftar till att hjälpa patienten att bekämpa hindren och genom livsstilsförändringar kan ökad livskvalitet uppnås. / Background: Diabetes Mellitus type 2 (DM2) is a chronic disease and a global public health problem. The disease involves physical and mental suffering and the individual gets a life-long task to manage his health to prevent serious complications. According to Orem self-care theory, the individual may change his life situation by taking responsibility for his own health. Aim: To study the experience of obstacles to perform self-care among patients with DM2 and to study interventions for improvement. Method: A systematic literature review was used. Articles were searched in PubMed, CINAHL and SweMed + and 21 articles were included. These articles were assessed, reviewed and thematised. The result was analyzed based on content analysis. Results: Based on the patient's perspective three themes were seen: experience of performing self-care, barriers to performing self-care and interventions for improvement. It was revealed that the patient's experience of illness and performing of self-care could be perceived as burdensome. However, engagement in self-care could also give the patient safety, increased self-confidence and independence. There were numerous obstacles to perform self-care. They were affected by individual motivation, knowledge, socio-economic status, support provided by health care professionals, etc. A number of interventions were detected to help and support the patient in the performance of self-care. The interventions aimed to influence the patient's perceived barriers by motivating, encouraging, teaching and supporting the patient to make lifestyle changes. Conclusion: Barriers to perform self-care can be many and experienced as difficult. An intervention to support the patient in performing self-care aims to help the patient fight the obstacles and through lifestyle changes can increase quality of life achieved.

Introduktion: Diabetes är en sjukdom som drabbar fyra till sex procent av Sveriges befolkning, 80 procent av dem har diabetes mellitus typ 2. Symtom för diabetes är ökad törst, ökad urinmängd samt trötthet. Diabetes behandlas med livsstilsförändringar samt medicinering. Det är hälso- och sjukvårdens uppgift att påverka patientens levnadsvanor och motivera till en livsstilsförändring. En distriktssköterska ska arbeta hälsofrämjande för att förebygga sjukdom.  Syftet: Studiens syfte var att undersöka faktorer som påverkar följsamhet till livsstilsråd hos personer med diabetes mellitus typ 2 inom primärvården. Metod: Enligt metod beskriven av Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU] har en systematisk litteraturstudie genomförts. Studier till litteraturstudien söktes fram i databaserna Cinahl och PubMed. Elva artiklar utgör resultatet i litteraturstudien.  Resultat: I studiens resultat framkom tre teman med kategorier. Det som framkom som påverkade följsamheten till livsstilsråd hos personer med diabetes mellitus typ 2 var temat personliga faktorer med kategorierna: motivation, fysisk och kognitiv förmåga, kunskap och utveckling. Temat sociala faktorer med kategorierna: relationer med närstående, relationer med vårdpersonal och språkbarriärer. Temat omgivningsfaktorer med kategorierna: ekonomiska förutsättningar, kultur och religion samt klimat. Slutsats: Det fanns flera faktorer som påverkade följsamheten till livsstilsråd, både positivt och negativt. För personer med diabetes mellitus typ 2 var stöd av vårdpersonal viktigt för följsamheten. Vårdpersonal skall identifiera personens motivation till livsstilsförändringar. Studien ger ökad kunskap om vilka faktorer som påverkar följsamheten och kan hjälpa distriktssköterskor i sitt hälsofrämjande arbete med personer med diabetes mellitus typ 2. / Introduction: Diabetes affects four to six percent of Sweden's population, 80% of them have type 2 diabetes mellitus. Symptoms of diabetes are increased thirst, increased amount of urine and fatigue. The treatment for diabetes is lifestyle changes as well as medication. It is the responsibility of healthcare personnel to influence the patient's living habits and motivate a lifestyle change. Health promotion constitutes one area of the district nurses work. Aim: The aim of the study was to examine factors affecting adherence to lifestyle advice among persons with diabetes mellitus type 2 in primary care. Method: According to method described by Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of [SBU], a systematic literature review was used. Studies in the literature study were searched in the databases Cinahl and PubMed. Eleven studies formed the basis for the study results. Result: In the study result, three themes with categories are described. What was identified as affecting the adherence with lifestyle advice among people with diabetes were personal factors with the categories: motivation, physical and cognitive ability, knowledge and development. The topic of social factors with the categories: relationships with related people, relationships with healthcare professionals and language barriers. The theme of environmental factors included the categories: economic conditions, culture and religion and climate. Conclusion:  There were several factors that influenced adherence with lifestyle advice, both positively and negatively. For people with type 2 diabetes mellitus, support from healthcare professionals was important for adherence. Healthcare professionals should identify the person's motivation for lifestyle changes. The study provides increased knowledge of the factors that affect adherence and can assist district nurses in health promotion with persons with type 2 diabetes mellitus.

Bakgrund: Diabetes är ett växande problem i Sverige liksom i övriga världen. Sjukdomen och dess komplikationer orsakar mycket lidande och stora kostnader för samhället. Inom diabetesvården arbetar personalen för att patienter med diabetes ska leva ett gott liv med så lite lidande och komplikationer som möjligt. För att säkra kvalitén och utveckla vården behöver vårdpersonalen systematiskt och kontinuerligt identifiera förbättringsområden och genomföra små som stora förbättringsarbeten. Syfte: Denna studie syftar till att beskriva diabetessjuksköterskans arbete med förbättringar inom primärvården samt att beskriva faktorer som främjar respektive hindrar arbetet med förbättringar. Metod: Metoden som användes var en enkätbaserad kvantitativ tvärsnittsstudie. Totalt 84 diabetessjuksköterskor inom primärvården i Västra Götalandsregionen besvarade enkäten. Data analyserades statistiskt och redovisades deskriptivt. Öppna frågor analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att 92% tyckte att det är mycket viktigt att bedriva förbättringsarbete och 56% angav att de hade ganska stora möjligheter att utföra förbättringsarbete. Av diabetessjuksköterskorna som besvarade enkäten så hade 63% ganska ofta idéer om förbättringsarbete och 73 % hade kunnat bedriva förbättringsarbete. Det som tydligast angavs som viktigt för att bedriva förbättringsarbete var stöd från ledningen, ett fungerande samarbete med övrig personal och tid för reflektion kring förbättringsområde. Slutsats: Diabetessjuksköterskan tycker det är viktigt med förbättringsarbete och har ofta idéer om förbättringsområden. Om försättningar ges vad gäller stöd från ledning, samarbete med övrig personal och tid för att kunna bedriva förbättringsarbete så ökar möjligheterna för att utvecklingen och kvaliteten av diabetesomvårdnaden drivs framåt. / Diabetes is a growing problem in Sweden as well as in the rest of the world. The disease and its complications cause a great deal of suffering and great costs to society. In diabetes care, health care personnel work to ensure that patients with diabetes live a good life with as little suffering and complications as possible. To ensure quality and develop care, healthcare personnel need to systematically and continuously identify areas of improvement and carry out small and large improvement work. Objective: The aim of the study was to explore the diabetes specialist nurse's work with improvements in primary care and to describe factors that promote and hinder the improvement work. Method: The method used was a survey-based quantitative cross-sectional study. A total of 84 diabetes specialist nurses in the Västra Götaland region answered the questionnaire. Data were analyzed statistically and presented descriptively. Open-ended questions were analyzed by qualitative content analysis. Results: The results of the study showed that 92% of the participants thought it was very important to do improvement work, 80% felt that they had very large or quite large opportunities to do improvement work and 86% indicated that they very often or quite often had ideas about improvement work. 73% of the participants had the opportunity to participate in improvement work. What was most clearly stated as important for being able to carry out improvement work was that they had support from management and time to be able to carry out improvement work. Conclusion: The diabetes specialist nurse's thinks it is important and often has ideas for improvement work. If the diabetes specialist nurse is given the conditions for conducting improvement work such as support from management, a working collaboration with other staff and time for reflection on improvement areas, it can lead to increased quality in diabetes care and better care for patients with diabetes.

Diabetes Mellitus typ 2 är ett vanligt och allvarligt folkhälsoproblem på global nivå. Sjukdomen uppkommer ofta till följd av ohälsosamma levnadsval som fysisk inaktivitet och osund kosthållning. Egenvård i syfte att stärka individers självkontroll och förändring av ohälsosamma levnadsvanor är därför en central del av diabetesvården. E-hälsa är ett tidsaktuellt hjälpmedel som kan användas för att identifiera hälsorelaterade behov och därmed stärka egenvården. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa aktuell forskning om hur individer med Diabetes Mellitus typ 2 upplever användandet av e-hälsa som stöd för egenvård i det vardagliga livet. Metoden är en systematisk litteraturöversikt baserad på 11 artiklar varav nio med kvalitativ design och två med mixad design. I resultatet framkom det att e-hälsa kan stödja individers egenvård på flera sätt; för att uppnå medvetenhet och acceptans i sjukdomen, för motivation till livsstilsförändring, för att involvera personer i omgivningen och för att kommunicera med hälso- och sjukvård. Deltagarna i studierna beskrev positiva upplevelser av e-hälsa. E-hälsa är ett bra stöd för egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2 och ett komplement till den redan befintliga diabetesvården. Förslag till framtida arbete är vidare utbildning inom e-hälsa till såväl vårdpersonal som individer. / Type 2 Diabetes Mellitus is a worldwide common and serious public health problem. The disease often arises as a result of unhealthy lifestyle choices such as physical inactivity and unhealthy diet. Self-care is therefore a central part of diabetes care in order to strengthen individuals self-control and to change unhealthy lifestyles. E-health is a modern tool that can help identify health related needs and thereby support selfcare. The aim of the literature review was to compile current research on how individuals with Type 2 Diabetes Mellitus experience the use of e-health as support to self-care in everyday life. The chosen method is a literature review based on 11 articles, of which nine has a qualitative design and two has a mixed design. The results showed that e-health can support everyone’s self-care in several ways; to achieve disease related awareness and acceptance, motivation in lifestyle change, involving people in the environment and to communicate with health care providers. The participants described positive experiences of e-health. E-health is a relevant support for self-care management in Type 2 Diabetes Mellitus and a complement to the existing diabetes care. A proposal for future work is further education in e-health for both health care providers and individuals.

Bakgrund:Diabetes mellitus typ 2 (DM2) är en folksjukdom som innebär ett tillstånd av kronisk hyperglykemi. Sjukdomen har ökat och uppskattas fortsätta öka globalt. Samhälleliga insatser är väsentliga för att bevara människors hälsa och sätta stopp på den snabba ökningen. Kost, fysisk aktivitet, glukosmätning samt medicinering är alla en del av den egenvård som DM2 kräver. DM2 klassas som en kronisk sjukdom, en sådan sjukdom som kan påverka de drabbade individerna både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan har en central roll i vården av patienter med DM2 för att utbilda, informera, vårda och stötta dem. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelse av egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar, hämtade från databaserna CINAHL complete och Pubmed. Dessa analyserades genom Fribergs beskrivning.  Resultat: Sex huvudteman identifierades. “Källor till stöd vid diabetes”, “Att vara i kontroll över sin sjukdom”, “Känslor, attityder och förhållningssätt till egenvård”, “Kost och fysisk aktivitet”, “Ekonomiska aspekter”, “Hälso- och sjukvårdspersonalens roll vid egenvården av diabetes”. Sammanfattning: Stöd från närstående vid egenvård samt kunskap och utbildning kring DM2 var centrala faktorer för deltagarna i studierna. Vid bristande kunskap var egenvård svårt att uppnå men vid god kunskap upplevdes en känsla av kontroll över sjukdomen. De mest förekommande hindren för egenvård var relaterade till kost, ekonomi och sociala sammanhang. Vårdpersonalen behöver förbättra den information och utbildning som är nödvändig för patienter med DM2 för att de ska kunna uppnå god egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DM2) is a public health disease that implies a state of chronic hyperglycemia. The disease has increased and is estimated to globally continue to increase significantly. Societal inputs are essential to preserve people's health and to stop the large increase. Diet, physical activity, glucose monitoring and medication are all a part of the self-care that DM2 requires. DM2 is classified as a chronic illness, a kind of illness that can impact the affected individuals both physically and mentally. Nurses have a central role in the care of patients with DM2 to educate, inform, care and support them. Aim: The aim was to explore patients experience of self-care in diabetes type 2. Method: A literature review with 10 scientific articles, chosen from the databases CINAHL complete and Pubmed. These were analyzed through Fribergs description. Results: Six main themes were identified. “Souces of support within diabetes”, “To be in control of the disease”, “Feelings, attitudes and approach in self-care", “Diet and physical activity”, “Economic aspects”, “Healthcare professionals roll within the self-care of diabetes”. Conclusion: Support from loved ones with self-care and knowledge and education about DM2 were key factors for the participants. In lack of knowledge was self-care difficult to achieve but with good knowledge, was a feeling of control over the illness experienced. The most occurring obstacles for self-care was related to diet, economy, and social settings were among other things. Healthcare providers need to improve the information and education that is necessary for patients with DM2 so that they can achieve good self-care.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT-2) är idag ett stort hälsoproblem, allt fler människor diagnostiseras. Diabetes mellitus kan leda till en rad allvarliga komplikationer. Livsstilsförändringar kan förebygga DMT-2. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Allmän litteraturstudie med induktiv ansats, innehållande 13 resultatartiklar som kodades och senare skapades kategorier. Resultat: Resultatet i litteraturstudien delades in i två kategorier: Upplevda hinder och Upplevd motivation. Resultatet visade olika upplevelser av livsstilsförändringar. Några patienter hade kunskap om livsstilsförändringar men valde att inte göra de och andra patienter upplevde att livsstilsförändringar hade blivit en del av livet. Vidare upplevde vissa patienter frestelser som de inte kunde motstå och andra en rädsla för komplikationer. Konklusion: Patienter upplevde att livsstilsförändringar var en stor omställning i livet men patienters upplevelser varierade relaterat till förändringarna. / Background: Today, type 2 diabetes mellitus (DMT-2) is a big health problem, and more people are being diagnosed. Diabetes mellitus can lead to a number of serious complications. Lifestyle changes can prevent DMT-2. Aim: The aim of this study was to explore patients’ experiences of lifestyle changes in type 2 diabetes mellitus. Method: A general literature study with an inductive approach including 13 scientific articles were used for the result and coded into categories. Results: The result of the study was divided into two categories: Perceived obstacles and Perceived motivation. The results showed different experiences of lifestyle changes. A few patients had knowledge about lifestyle changes but chose not to make them and other patients experienced that lifestyle changes had become a part of life. Moreover, some patients experienced temptation they could not resist and others a fear of complications. Conclusion: Patients experienced that lifestyle changes were a major change in their lives, but related to the change itself, patients' experiences varied.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en global folksjukdom. Det finns cirka 171 miljoner människor som lever med diabetes i världen idag. Mer än 500 000 personer i Sverige har diagnosen och 150 000 av dem lever med sjukdomen utan att känna till det. Diagnosen är livslång och det finns inget botemedel mot den. Egenvården har en central del i behandlingen.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva personers upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ 2.    Metod: En litteraturgenomgång skall utföras utifrån Fribergs modell. Vetenskapliga artiklar som nyttjas till detta arbete är nio kvalitativa studier samt en kvantitativ studie från databaserna Cinhal complete och PubMed.    Resultat: Upplevelser gällande egenvård vid diabetes mellitus typ 2 upplevs vara problematiskt bland studiedeltagarna. Tre huvudteman presenterades i litteraturöversiktens resultatdel; Nya levnadsvanor, behov av stöd samt upplevelser kring utförandet av egenvård. Ett samband var att olika personer upplevde egenvård vid diabetes mellitus typ 2 problematiska.    Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 2 aktualiserar en omställning i livet. Livskvalitén kan försämras av sjukdomen, i många fall tas inte sjukdomen på allvar vilket kan leda till ett allvarligt tillstånd eller döden.  Personer kan uppleva problematik när det kommer till att upprätthålla egenvården relaterat till brist på kunskap om sin egna sjukdom. Upplevelser kring egenvården är betydelsefulla för personer som lider med diabetes typ 2 och för vårdpersonalen som vårdar. / Background: Type 2 diabetes mellitus is a global public disease. There are about 171 million people living with diabetes in the world today. More than 500 000 people in Sweden have the diagnosis and 150 000 of them live with the disease unbeknownst to them. The diagnosis is lifelong and there is no current cure for it. Self- care is a central part of the treatment.   Aim: The purpose of this study is to describe peoples´ experiences of self-care in connection with diabetes mellitus type 2.    Method: A literature review will be made based on Friberg's model. Selected scientific articles for the literature review are nine qualitative studies and one quantitative study from the selected databases Cinhal complete and PubMed.    Results: The experiences regarding self- care in type 2 diabetes mellitus are perceived to be problematic among study participants. In the result section of the litterture review, three themes were presented, such as new lifestyles, need for support, experiences regarding performance of self- care. Regarding self- care in diabetes mellitus type 2 can be problematic among various people.   Conclusion: Living with diabetes mellitus type 2 means undertaking an incredible adjustment and change in life. The quality of life is affected by the disease, in many cases the disease is not taken seriously which can lead to a serious condition or death. People may experience problems when it comes to maintaining self- care, for example due to a lack of knowledge about their own illness. Experiences around self- care are important for people suffering from diabetes mellitus type 2 and for the caregivers.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av världens största folksjukdomar där åtta och en halv procent av världens befolkning är drabbade. Vårdens resurser är begränsade och ett stort ansvar läggs på patientens egenvård. Sjuksköterskans uppgift är att motivera och stötta dessa patienter utifrån deras egen kapacitet och livssituation. För att på bästa sätt lyckas med detta är det viktigt att utforska vad patienterna själva har för upplevelser av vad som främjar deras egenvård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vad som främjar egenvårdskapacitet vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tio stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna MEDLINE och CINAHL. För att få senaste evidens användes artiklar från 2009-2019. Artiklarnas resultat analyserades och tematiserades enligt Fribergs metod. Resultat: Flera främjande faktorer framkom i analysen. Dessa faktorer delades in i fyra huvudteman: Sociala relationer - viktigt för god egenvård, Vikten av en god vårdrelation, Kunskap och information som främjande faktorer och Den inre egenvårdskapaciteten. Sociala relationer delades in i två underteman: Stöd från familj och vänner som främjande faktor och Värdet av stöd från andra i liknande situation. Diskussion: Litteraturöversiktens resultat visar att stöd från familjen är en av de viktigaste faktorerna för god egenvård och i vårdrelationen bör sjuksköterskan ta tillvara dessa resurser genom att kartlägga patienternas sociala nätverk. Utbildning och stöd för familj och anhöriga bör prioriteras mer i arbetet med patientens egenvård. Resultatet har diskuterats mot Orems egenvårdsteori. / Background: Type 2 diabetes is one of the world's largest diseases and today about eight and a half percent of the world’s population are affected. The care resources are limited and a great responsibility is placed on the patient’s self-care. The nurses’ responsibility is to motivate and support these patients based on their own capacity and life situation. In order to achieve this, it’s important to explore the patients’ experiences of what promotes self-care. Aim: To describe patients' experiences of what promotes self-care in type 2 diabetes. Method: A literature review where ten qualitative articles from the databases MEDLINE and CINAHL were used. To get the latest evidence only articles from 2009 – 2019 were used. The results of the articles were analyzed and thematized according to Friberg. Results: Several facilitators emerged in the analysis. These facilitators were divided into four main themes: Social relations - important for self-care, The importance of a good care relationship, Knowledge and information as promoting factors and Inner self-care capacity. The theme of social relationships was divided into two sub-themes: Support from family and friends as a facilitator and The value of support from others in a similar situation. Discussion: The results of the literature review shows that family support is one of the most important facilitators when it comes to self-care. Nurses need to utilize these resources by mapping patients' social network. Education and support for family should be given more priority to help patients with their self-care. We discussed the result against Orem's self-care theory.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes mellitus typ 2 är ett globalt växande problem. Målet med behandlingen är normala blodsockernivåer och egenvård är en viktig del av behandlingen. Många personer med diabetes mellitus typ 2 upplever stigma av diagnosen. Stigmat upplevs i det sociala livet och på arbetsplatsen.  Syfte: Syftet var att belysa för sjuksköterskan vilken inverkan stigma av diabetes mellitus typ 2 har på vuxna med diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturöversikt. 16 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL, Pubmed och PsycINFO användes till grund för resultatet.  Resultat: Fem teman framkom i resultatet. Känslomässig inverkan, viljan att gömma sin diagnos, strategier för att gömma sin diagnos, inverkan på sociala livet och inverkan på egenvården.  Slutsats: Den negativa inverkan som stigmat har på personer med diabetes mellitus typ 2 skulle kunna orsaka en kaskadeffekt som grundar sig i en negativ inverkan på det känslomässiga, som i sin tur leder till en negativ inverkan på det sociala livet och egenvården. Sjukvården har en betydande roll i hur personer upplever stigma av diabetes mellitus typ 2. Genom att belysa den negativa inverkan stigmat har, kan hälso- och sjukvårdspersonal anpassa vården till patienten och därmed bidra till en ökad vårdkvalitet och främja hälsa för personer med diabetes mellitus typ 2. / Background: The number of people with type 2 diabetes mellitus is a globally growing issue. The goal with treatment is normal blood sugar levels and self-care is an important part of treatment. Many people with type 2 diabetes mellitus experience stigma of the disease. Stigma is experienced in the social life and in the workplace.  Aim: The aim of this study was to illuminate to the registered nurse what affect stigma of type 2 diabetes mellitus has on adults with type 2 diabetes mellitus.  Method: A literature review. 16 articles retrieved from the databases CINAHL, Pubmed and PsycINFO have been the basis for the objective.  Results: Five themes emerged in the result. Emotional affect, the will to hide the diagnosis, strategies to hide the diagnosis, impact on the social life and impact on the self-care.   Conclusion: The negative affect that stigma has on people with type 2 diabetes mellitus could cause a cascade affect that is based on a negative affect on emotions, which leads to negative affects on the social life and self-care. Health care has a significant role in how people experience the stigma of type 2 diabetes mellitus. By illuminating the negative affect that stigma has, healthcare professionals can adjust the care to the patient and contribute to a care with higher standard and enable good health for people with type 2 diabetes mellitus.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i världen och drabbar allt yngre personer. Det finns mycket som patienterna själva kan göra för att påverka sjukdomen i form av egenvård till exempel fysisk aktivitet. Syfte Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet för vuxna patienter med diabetes mellitus typ 2. Metod Detta var en litteraturstudie där 11 originalartiklar med kvantitativ ansats granskades och analyserades. Huvudresultat Fysisk aktivitet förbättrade både kroppsliga funktioner, biomedicinska markörer samt livskvaliteten hos patienterna. Resultaten påverkades av träningsform och intensitet av fysisk aktivitet de utövade. Blodsockersänkande läkemedel hämmade de goda resultaten av den fysiska aktiviteten. Slutsats Fysisk aktivitet var en effektiv behandlingsform där de mest gynnsamma resultaten visade sig. Effekten berodde på träningsform, intensitet och patientens följsamhet. Sjuksköterskans kan ha en betydelsefull roll när det kom till att motivera, informera och stötta patienter mot en hälsosammare livsstil. / Background Diabetes mellitus type 2 is a condition that is increasing in the world and targets the youth. There is much that the patients can do themselves to influence the disease in form of self-care, for example through physical activity. Aim The aim was to describe the effect of physical activity on adult patients with type 2 diabetes mellitus. Method This was a literature study in which 11 original articles with a quantitative approach had been reviewed and analyzed. Results Physical activity improved both bodily functions, biomedical markers and patients’ quality of life. The results were influenced by the type of exercise and intensity of physical activity they practiced. Hypoglycemic drug inhibited the good results of physical activity. Conclusion Physical activity was a effective form of treatment where the most favorable results were shown. The effect depended on the form of exercise, intensity and the patients’ compliance. As a nurse it can be important to motivate, inform and support the patients towards a healthier lifestyle.