Bakgrund: Diabetes är en folkhälsosjukdom. I Sverige är diabetes mellitus typ 2 (DMT2) den mest förekommande typen. Det är vanligast att personer över 40 år drabbas av DMT2 men även riskfaktorer som ärftlighet, livsstilsaspekter som kost, stillasittande, rökning och övervikt ökar risken för att insjukna. Egenvården har en betydande del i hanteringen av DMT2. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av egenvård vid diabetes mellitustyp 2. Metod: Detta är en beskrivande litteraturstudie baserat på 11 kvalitativa artiklar från sökmotorn PubMed. Artiklarna arbetades igenom med granskningsmallar och de kvarvarande artiklarna analyserades för att ta fram teman. Huvudresultat: Resultatet visade att stöd från både anhöriga och från hälso- och sjukvården var av betydelse i hanteringen av DMT2. Anhöriga stöttade vid bland annat läkemedelshantering samt att frånvaron av stöd från anhöriga lämnade personerna att klara sig själv. Ekonomi har också visats varit utmanande i egenvårdsarbetet för personerna. Material, läkemedel och kosthållning är dyrt för de personer som lever med DMT2. Stöd från hälso- och sjukvården baserades på den information som personer bör få angående DMT2 och egenvård. I resultatet visades den vara bristfällig i många fall.  Slutsats: Stöd och ekonomi har visats vara avgörande vid hantering av egenvård hos personer med DMT2. Den information och utbildning personerna har fått från hälso-och sjukvårdspersonal om DMT2 har stundtals varit bristfällig. För att personens förmåga till egenvård ska bevaras eller öka är det av betydelse att hälso-och sjukvårdspersonal får utbildning i hur kommunikation och information ges på ändamålsenligt sätt. / Background: Diabetes is a public health disease. In Sweden, diabetes mellitus type 2 (DMT2) is the most prevalent type. It is most common for people over the age of 40 to be affected by DMT2, but risk factors such as heredity, lifestyle aspects such as diet, being sedentary, smoking and being overweight also increase the risk of contracting the disease. Self-care has a significant part in the management of DMT2. Aim: The purpose of this study was to describe people's experiences of self-care in diabetes type 2. Method: This is a descriptive literature study based on 11 qualitative articles derived from the search engine PubMed. The articles were worked through using review templates and the remaining articles were analyzed to develop themes. Result: The result showed that support from both relatives and from the health care system were important in the management of DMT2. Relatives supported, among other things, medication management and the absence of support from relatives left the persons to fend for themselves. Finances have also been shown to be challenging in the self-care work for the persons. Materials, medicines and diet are expensive for the people living with DMT2. Health care support was based on the information people should receive regarding DMT2 and self-care. In the result, it was shown to be deficient in many cases. Conclusion: Support and finances have been shown to be crucial when managing self-care in people with DMT2. The information and training the people have received from healthcare professionals about DMT2 has sometimes been lacking. In order for the person's ability for self-care to be preserved or increased, it is important that healthcare personnel receive training in how communication and information is provided in an appropriate manner.

Bakgrund: Typ 2 Diabetes Mellitus (T2DM) är en folksjukdom som ökar runt om i världen. T2DM behandlas främst genom att anpassa livsstilsvanor till ett hälsosammare liv. Forskning har visat att livsstilsförändringar ger goda effekter på att behandla T2DM, samt att livsstilsförändringar minskar risken för diabetesrelaterade komplikationer. Det är patienternas ansvar att tillämpa livsstilsförändringar samtidigt som sjuksköterskans roll att främja livsstilsförändringar är av stor betydelse. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor kan främja livsstilsförändringar hos patienter med typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts till ett resultat för att besvara litteraturöversiktens syfte. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar har använts. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors metoder att främja livsstilsförändringar var effektiva. De metoder som sjuksköterskorna tillämpade var motiverande samtal (MI), kontinuerligt stöd och kunskapsöverföring. Sjuksköterskor genomgick även utbildningar för att få ökad kunskap om T2DM och effektivare kunna främja livsstilsförändringar hos patienter med T2DM. De effekter som visades var minskat HbA1c-värde, midjeomfång, blodtryck, fasteblodsocker, vikt samt BMI. Sjuksköterskor och patienter upplevde att MI och patientutbildningar var effektiva metoder för att främja livsstilsförändringar, samt att sjuksköterskornas stöd och vägledning var centrala delar för att upprätthålla livsstilsförändringarna. Slutsats: Sammanfattningsvis visade litteraturöversiktens resultat att sjuksköterskans roll för att stödja och motivera patienter är av väsentlig betydelse för implementering och upprätthållning av livsstilsförändringar. Genom att litteraturöversikten visade både kvantitativa mätvärden och patient- och sjuksköterskeperspektivet, besvarade litteraturöversikten på ett mer djupgående sätt vad effekterna av sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner gav för resultat. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus (T2DM) is a common disease that is increasing around in the world. T2DM is primarily treated through adapting lifestyle habits to promote a healthier life. Research has shown that lifestyle changes have positive effects on treating T2DM, and they also reduce the risk of diabetes-related complications. It is the patients’ responsibility to apply lifestyle changes, and the nurse's role to promote lifestyle changes is therefore crucial. Aim: The purpose was to investigate how nurses can promote lifestyle changes in patients with Type 2 Diabetes Mellitus. Method: A literature review incorporating ten scientific articles has been conducted to compile findings that address the purpose of this literature review. Both qualitative and quantitative articles have been utilized. Results: The result indicated that nurses' methods for promoting lifestyle changes were effective. The methods employed by nurses included motivational interviewing (MI), continuous support and knowledge transfer. Nurses also underwent training to enhance their knowledge of T2DM and become more effective in promoting lifestyle changes for patients with T2DM. The observed effects included reductions in HbA1c levels, waist circumference, blood pressure, fasting blood sugar, weight, and BMI. Both nurses and patients perceived MI and knowledge transfer as effective methods for promoting lifestyle changes, emphasizing the crucial role of nurses' support and guidance in sustaining these changes. Conclusions: In summary, the result of the literature review highlights the crucial role of nurses in supporting and motivating patients to implement and sustain lifestyle changes. The literature review presents both quantitative measurements and the patients’ and nurses’ perspectives. This enabled a more nuanced and in-depth result of understanding the effects of the nursing interventions.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) ökar globalt. Sjukdomstillståndet kan lindras med en sund livsstil och en god egenvård. En stor andel personer med sjukdomen har svårt att följa rekommendationer för egenvård. Sjuksköterskan har därav en viktig roll för att egenvården ska bli optimalt utformad utifrån individuella perspektiv.    Syfte: Att beskriva personers upplevelser av följsamhet till egenvård vid diabetes mellitus typ 2.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats. Vetenskapliga artiklar hämtade från CINAHL och PubMed bearbetades med hjälp av Fribergs analyssteg.    Resultat: Nyckelfynden presenteras i tre kategorier med sex tillhörande subkategorier. Socioekonomiska faktorer presenteras som första kategori, med bostad, ekonomi, familjestöd och sociala aspekter som tillhörande subkategorier. Andra kategorin tar upp psykologiska faktorer, varav förnekelse, attityd och känslomässiga utmaningar benämns som subkategorier. Tredje kategorin är sjukvårdsinsatser, som redogör för relation, bemötande och informationsutbyte.   Slutsats: Egenvård vid DMT2 är utmanande. Socioekonomiska faktorer var förutsättningar för att kunna prioritera egenvård, där en stabil boendesituation och ekonomisk trygghet i kombination med stöd från både familj och samhälle gynnade en god följsamhet till egenvård. Psykologiska faktorer kunde skapa utmaningar kring förmågan att hantera egenvården. Det är av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal ger adekvat information och skapar individualiserade behandlingsplaner. Ett tillräckligt stöd från hälso- och sjukvården sågs kunna stärka personens motivation till att upprätthålla en god egenvård. Det är betydelsefullt att vårdpersonal och samhälle får en ökad förståelse för faktorer som påverkar följsamhet till egenvård för att kunna ge rätt stöd. / Title: People´s experiences of adherence to self-care in diabetes mellitus type 2. Background: Type 2 Diabetes Mellitus (T2DM) is increasing globally. The condition can be alleviated with a healthy lifestyle and considerable self-care. A large proportion of individuals with the disease struggle to adhere to self-care recommendations. Therefore, nurses play a vital role in optimizing self-care tailored to individual perspectives.  Aim: To describe people´s experiences of adherence to self-care in type 2 diabetes mellitus.  Method: A qualitative litterature review with an inductive approach. Scientific articles were retrieved from CINAHL and PubMed and analyzed using Friberg´s analysis steps.  Results: Key findings are presented in three categories with six associated subcategories. Socioeconomic factors are presented as the first category, with housing, economy, family support and social aspects as its subcategories. The second category addresses psychological factors, including denial, attitude and emotional challenges as subcategories. The third category pertains to healthcare interventions, detailing relationship, treatment and information exchange.  Conclusion: Self-care in T2DM is challenging. Socioeconomic factors are prerequisites for prioritizing self-care, where a stable housing situation and financial security, combined with support from both family and the community promote good adherence to self-care practices. Psychological factors can create challenges in managing self-care. It is crucial for healthcare professionals to provide adequate information and create individualized treatment plans. Adequate support from the healthcare system has been shown to strengthen a person´s motivation to maintain effective self-care. It is important for healthcare personal and the community to gain better understanding of the factors that influence adherence to self-care in order to provide appropriate support.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en folkhälsosjukdom som ständigt växer både i Sverige och globalt. Egenvårdsåtgärder sätts in i tidigt skede av behandlingen där kostförändringar har en central del.Sjukdomen innebär ofta behov av förändringar gällande kost, motion och livsstil i resten av livet samt för många innebär det även regelbunden medicinering. Kunskap och förståelse kan vara viktiga faktorer för att anpassa sig till den nya livsstilen. I sjuksköterskans ansvar ingår att främja hälsa och att vägleda patienten till en hälsosam livsstil, detta genom att se till personens egenvårdsbehov och utifrån det bidra med stöd samt kunskap. Med kunskap och bättre förståelse om vad kostförändringar har för påverkan på individen kan sjuksköterskor bättre hjälpa, stödja samt förbättra personers upplevelser.  Syfte Att undersöka upplevelser av att genomföra förändringar av kostvanor hos personer med diabetes mellitus typ 2. Metod Självständigarbetet är skriven enligt en litteraturöversikt som metod. Sökning för litteratur söktes via de två databaserna PubMed och Cinahl Complete där tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar valdes ut. Dessa kvalitetsgranskades sedan enligt Friberg (2017) granskningsmodell och granskningsfrågor innan resultatet sammanställdes.  Resultat Resultatet delades upp och presenterades i tre huvudteman, dessa var: känslomässiga och fysiska aspekter av kostförändringar, faktorer som utmanar eller begränsar samt faktorer som underlättar eller stödjer. Slutsats Kostförändringar ses ofta som begränsande och utmanande att tillämpa. Bristande kunskap kring kostförändringar bidrog till osäkerhet och mer djupgående information från vårdpersonal önskades ofta. Utomstående stöd ansågs även hjälpsamt. / Background Diabetes mellitus type 2 is a public health disease that is constantly growing both in Sweden and globally. Self-care measures are introduced in the early stages of treatment, were dietary changes play a central role.The disease often involves a need for changes in diet, exercise and lifestyle for the rest of their life’s and for many it also involves regular medication. Knowledge and understanding can be important factors in adapting to the new lifestyle. The nurse’s responsibility is to promote health and guidance the patient to a healthy lifestyle by adressing their self-care needs and providing support and knowledge. With knowledge and a better understanding of the impact of dietary changes on the individual, can nurses better help, support and improve people's experiences. Aim Was to investigate experiences of implementing changes in dietary habits among people with diabetes mellitus type 2. Method The independent work is written according to a literature review as a method. Search for literature was searched via the two databases PubMed and Cinahl Complete where ten qualitative scientific original articles were selected. These were the quality reviewed according to Friberg’s (2017) review model and review questions before the results were complied. Results The results were divided and presented in three main themes, these were: emotional and physical aspects of dietary changes, factors that challenge or limit and factors that facilitate or support. Conclusions Dietary changes are often seen as limiting and challenging to apply. Lack of knowledge about dietary changes contributed to uncertainty and more in-depth information from health professionals was desired. External support was alsoconsidered helpful.

Bakgrund Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom vars prevalensen ökar i världen. Behandlingen består av läkemedel och egenvårdsåtgärder, innehållande bland annat hälsosam kost och ökad fysisk aktivitet. Stöttande anhöriga kan öka följsamheten för behandlingen.     Syfte Att undersöka effekter av fysisk träning för personer med DMT2. Metod En kvantitativ litteraturanalys genomfördes. Databassökning i Pubmed och Cinahl. Nio randomiserade kontrollerade studier granskades enligt Olsson och Sörensens mall för kvantitativa studier. Analysen av studierna gjordes i enlighet med Popenoes mall. Resultat Interventionerna bestod av tre olika typer av träning: Aerob fysisk aktivitet, muskelstärkande fysisk aktivitet och högintensiv intervallträning. Studierna varierade i längd mellan 10 veckor och ett år och mätvärdena var bland annat hba1c, olika typer av kroppsfett och plasmaglukos. Minskning av fettmassa var signifikant i alla studier förutom en och hba1c minskade signifikant i tre studier.   Konklusion Resultatet kan tyda på att en minskning av fett kan ske vid träningsinterventioner, att MFA kan öka den fettfri massa och att HIIT och AFA kan öka kondition för personer med DMT2. / Background Type 2 diabetes mellitus is a disease whose prevalence is increasing worldwide. Treatment consists of medication and self-care measures, including a healthy diet and increased physical activity. Supportive family members can increase adherence to treatment. Aim To investigate the effects of physical exercise on people with diabetes mellitus type 2 Methods A quantitative literature analysis was conducted. Database search in PubMed and Cinahl. Nine randomised controlled trials were reviewed according to Olsson and Sörensens template for quantitative studies.  The studies were analysed according to the Popenoe template. Results The interventions consisted of three different types of exercise: Aerobic physical activity, muscle-strengthening physical activity and high-intensity interval training. The studies varied in length from 10 weeks to one year and the measurements included hba1c, fat mass and plasma glucose. Reduction in fat mass was significant in all but one study and hba1c decreased significantly in three studies. Conclusion The results may indicate that a reduction in fat can occur with exercise interventions, that MFA can increase fat-free mass and that HIIT and AFA can increase fitness for people with DMT2.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en global folksjukdom som med lämpliga åtgärder kan förebyggas och behandlas, vilket minskar risken för komplikationer och dödsfall. Behandlingen grundar sig till stor del i egenvård vilket är något som många personer upplever som utmanande. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen som innebär att stötta, vägleda och motivera personer till att genomföra nödvändiga livsstilsförändringar.   Syfte: Syfte var att belysa den inverkan personer med diabetes typ 2 upplever att sjuksköterskans konsultationer har på egenvården.  Metod: Arbetet är en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats. 11 originalartiklar analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: I resultatet framkom två kategorier och sex underkategorier. Kategorier; Ett behov av interaktivt stöd med personen i fokus och Ett behov av relationell trygghet för bättre egenvård Slutsats: Personer upplevde sjuksköterskans vård som betydelsefull. Dock så påvisar det föreliggande resultatet att personer upplevde att ytterliga stöd behövs. Bra information, personcentrerad vård och ett generellt gott möte leder till ökat självförtroende och till bättre egenvård. I enlighet med detta tycks bristande kunskap och ett likgiltigt bemötande minska egenvårdsförmågan och leda till sänkt självsäkerhet i hanteringen av sin sjukdom. / Background: Diabetes type 2 is a global public disease that can be prevented or treated with appropriate measures, which reduces the risk of complications and death. The treatment is largely based on self-care, which many find challenging. The nurse has an important role in the treatment, which involves supporting, guiding and motivating patients to lifestyle changes that prevent complications.  Aim: The purpose was to highlight the impact that individuals with type 2 diabetes perceive nurse consultations have on self-care.  Method: The study is a general literature review with a qualitative approach. 11 original articles were analyzed using Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.  Result: The results revealed two categories and six subcategories. Categories; A need for interactive support with the person in focus and A need for relational security for better self-care. Conclusion: People found the nurse's care significant. The results show that people felt that additional support from the nurse is necessary. Good information, person-centered care and good meetings lead to better self-confidence and self-care. In accordance with this, a lack of knowledge and an indifferent attitude seem to reduce self-care skills and lead to lower self-confidence in managing one's illness.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DM2) är en global hälsoutmaning med ökande prevalens. Trots evidensbaserade riktlinjer för egenvård finns många fall av bristande följsamhet. Genom att undersöka personernas upplevelser av den förskrivna egenvården är förhoppningen att en djupare förståelse kan uppnås och integrera detta i framtida omvårdnadspraxis. Syfte: Syftet med detta arbete är att beskriva egenvårdsupplevelser hos personer som lider av Diabetes Mellitus Typ 2. Metod: Allmän litteraturstudie med kvalitativ design som följer Polit och Becks niostegsmodell. Originalartiklar inhämtades från databaserna Pubmed och Cinahl och analyserades med Braun och Clarks modell för tematisk analys. Resultat: Resultatet bygger på data från åtta originalartiklar och identifierar tre huvudteman, formulerade som relationer: ”Relationen till hälso- & sjukvården”, ”De sociala relationernas betydelse” samt ”Relationen till sig själv”, vilka i sin tur beskrivs utifrån två underteman vardera. Slutsats: Studien visade att originalstudiernas deltagare upplevde både emotionella och praktiska utmaningar, men också känslor av hopp och framgång. Familje- och närståendestöd var viktiga trygghetsfaktorer, och kontinuitet i kontakten med vårdpersonal visade sig ha en betydande inverkan på hur egenvården upplevdes. Fortsatt forskning behövs för att förstå dessa upplevelser bättre och hur de påverkar egenvårdsförmågan hos de personer som lider av DM2, och bidra till en förbättrad och mer jämlik vård, särskilt för dem som upplever svårigheter med egenvården. / Background: Diabetes Mellitus type 2 is a global health challenge with increasing prevalence. Despite evidence-based guidelines for self-care, there are many cases of lacking compliance. By exploring people's experiences of prescribed self-care, the hope is to achieve a deeper understanding and integrate this into future nursing practices. Aim: The purpose of this study is to describe self-care experiences among persons suffering from Diabetes Mellitus Type 2. Method: A general literature review with a qualitative design that follows Polit and Beck's nine-step model. The data was collected from original studies found in the databases Pubmed and Cinahl and was analyzed using Braun and Clark's model for thematic analysis. Results: The results are based on eight original studies and identifies three main themes, expressed as Relationships: “The relationship to health care”, “The importance of social relationships" and “The relation to oneself", each theme is described as two sub-themes. Conclusion: The study revealed that participants in the original studies experienced both emotional and practical challenges, alongside feelings of hope and success. Family and peer support were crucial sources of comfort, and continuity in healthcare contacts significantly influenced the perception of self-care. Further research is needed to better understand these experiences and their impact on self-care abilities in people suffering from DM2, aiming to contribute to improved and more equitable healthcare, especially for those facing difficulties with self-care.

Bakgrund: Diabetes är en av världens största folksjukdomar där diabetes mellitus typ 2 är den variant som är vanligast och ökar mest. För att kunna leva med sin sjukdom och uppnå bra livskvalité måste en livsstilsförändring genomföras. Då rutiner och vanor är baserat på den livsstil man har kan dessa förändringar vara påfrestande för individen.  Syfte: Att beskriva hur vuxna personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livsstilsförändring kopplat till sjukdomen.  Metod: Studien är en litteraturöversikt Databaser som använts är Cinahl Complete och Nursing Allied Database. Antalet artiklar som analyserats är tolv stycken. Både kvalitativa och kvantitativa ansatser har inkluderats i litteraturöversikten.  Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman Upplevelsen av implementering av livsstilsförändring, Motiverande faktorer, Upplevelsen av den inre kampen, Behovet av socialt stöd. Första temat är indelat i två underteman; Individanpassad information samt Möjligheter och hinder vid hållbar livsstil.  Diskussion: Upplevelsen att genomgå en livsstilsförändring har diskuterats och analyserats utifrån Orems egenvårdsteori samt konsensusbegreppet hälsa.

Bakgrund: Allt fler insjuknar i diabetes varje år och för att minska risken för komplikationer av sjukdomen är egenvård nödvändigt. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stötta patienter och kompensera bristande egenvårdskapacitet. Intresset för detta ämne väcktes då författarna uppfattat svårigheter hos patienter att sköta sin egenvård och de ville därför identifiera verktyg för att kunna stötta dessa individer. Syfte: Belysa patienters erfarenhet av faktorer som hindrar eller främjar egenvård vid diabetes typ 2. Metod: Litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete, Academic Search Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Database. Kvalitativa studier har varit i fokus för litteraturöversikten. Matriser har använts för att sammanställa resultatartiklarna som sedan har analyserats och tematiserats. Resultat: Flertalet faktorer framkom som kunde vara till hjälp eller förhindra individernas egenvård. Dessa presenteras i två huvudteman; hindrande faktorer för egenvården och främjande faktorer för egenvården. Egenvård vid diabetes typ 2 påverkades av både inre och yttre förhållanden. Brist på motivation och förståelse för egenvården var ett återkommande problem. Under huvudtemat främjande faktorer visas bland annat hur coping, compliance och self-efficacy kunde påverka egenvården positivt. Diskussion: Det framkom att individens självkänsla och sinnesstämning påverkar egenvårdskapaciteten och möjligheten till förändring. Sjuksköterskor behöver få möjlighet att förbättra sina kunskaper om livsstilsförändring och diabetesråd för att bättre kunna stötta dessa patienter och själva få en större förståelse. Resultatet har delvis diskuterats utifrån Orems omvårdnadsteori om egenvård. / Background: Diabetes is an increasing problem and self-care is of great importance to prevent complications. Nurses have an important role in supporting or compensating in areas that the patient is not sufficient enough to self-manage. The interest in this topic originated in several clinical encounters with patients showing self-care deficits and tools for supporting these patients are in demand. Aim: The aim of this literature review is to illuminate patients’ experiences of barriers and promoters of self-care in type 2 diabetes. Method: Literature review. The result is based on 13 scholarly articles. The articles were identified from searching the databases Cinahl Complete, Academic Search Complete, PubMed and Nursing & Allied Health Database. This literature review focused on qualitative studies. A matrix method was used in compiling the results. The results were then analyzed and categorized. Results: Many factors affect individuals' ability of self-care. These are presented in the main themes: "Barriers" and "Promotors". Both internal and external factors influence a persons’ ability of self-care. A recurrent problem and barrier were lack of motivation and understanding of the importance of self-care. Coping, compliance and self-efficacy have a positive influence on self-care as demonstrated in the promotors theme. Discussion: Self-image and a persons’ emotional state affect his or hers self-care capacity and ability to change habits. Nurses need opportunities to improve their knowledge and understanding about lifestyle and diabetes counselling in order to help these patients. The results of this literature review were partially discussed using Dorothea Orem's "Self-care nursing deficit theory".

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete med patienter diagnostiserade med diabetes mellitus typ-2 (DM2) följer riktlinjer och lagar. Centrala delar i omvårdnaden är personcentrerad vård, delaktighet, patientutbildning och egenvård. Tidigare forskning påvisar att det finns brister i utbildningen av patienter med diagnosen och att en stor del sjuksköterskorna inte har tillräcklig pedagogisk utbildning. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskor i primärvården arbetar i första fasen av arbetet med patienter nydiagnostiserade med DM2. Metod: Kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer med en induktiv ansats och innehållsanalys som analysmetod. Resultat: De centrala fynden i studien är att de intervjuade sjuksköterskorna i arbetet med vården av patienter med DM2 strävar efter att ge så god vård de har möjlighet till genom patientutbildning, delaktighet och egenvård. Det gör de genom att vara lyhörda och arbeta på ett personcentrerat sätt. Slutsats: Sjuksköterskorna i studien strävar alla efter att arbeta personcentrerat där lyhördhet, delaktighet och egenvård är i fokus. I stort är de nöjda med hur arbetet fungerar, men skulle vilja ha mer tid och resurser. / Background: Nurses working with patients diagnosed with diabetes mellitus type-2 (DM2) follow guidelines and laws. Key components of the care is person-centered care, participation, patient education and self-care. Previous research show that there are shortcomings in the education of patients diagnosed with DM2 and that a large number of nurses do not have adequate pedagogical training. Objective: The aim of this study is to highlight how nurses in primary care work in the first phase with patients newly diagnosed with DM2. Method: Qualitative study based on semi-structured interviews with an inductive approach and content analysis as a method for analysis. Results: The main findings of the study are that the interviewed nurses in their work with patients with DM2 strive to provide the best care possible through patient education, participation and self-care. They do this by being responsive and working in a person-centered way. Conclusion: The nurses in the study all strive to work person-centered where attentiveness, participation and self-care is in focus. Overall they are satisfied with their work, but would like to have more time and resources.