Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som ökar globalt. För att förhindra progression av typ 2 diabetes (T2D) behöver personen leva ett sundare liv. En bra balans mellan fysisk aktivitet, kost och medicinering kan vara avgörande i behandlingen av T2D. Egenvård är även en viktig del av behandlingen. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie är att beskriva hur personer med diabetes typ 2 upplever sin egenvård. Metod: En allmän litteraturstudie som består av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Vid analysering av artiklarna används tematisk innehållsanalys. Resultat: Två huvudteman identifierades, Hantering av egenvård samt subteman: Hinder och motivation till egenvård, Utmaningar med glukoskontroll, Utmaningar med kost, Utmaningar med fysiskaktivitet samt Utmaningar med medicinering. Andra huvudtema var Stöd vid egenvård samt subtema: Stöd från närstående och vänner samt Bristande stöd från hälso- och sjukvården. Resultaten visade att egenvård vid diabetes upplevdes utmanande, på grund av alla krav som sjukdomen ställde i vardagen. Slutsats: Det finns många hinder för att patienter med T2D skall kunna hantera sin egenvård. Det finns även kunskapsbrister både hos personer med T2D och deras närstående, när det kommer till sjukdomen och egenvårdshantering.

Introduktion/Bakgrund: Diabetes är en allvarlig och växande folksjukdom. Egenvård är en viktig del i behandlingen av diabetes mellitus typ 2 och patienter behöver själva ta ansvar för att utföra egenvården. Motivation kan tolkas som en process och är en viktig faktor för att patienterna ska kunna utföra egenvården och vad som motiverar kan skilja sig emellan patienter. Syfte: Att belysa patienters motivation till att utföra egenvård vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudien baserades på Polit & Becks (2021) niostegsmodell. Elva vetenskapliga artiklar från två databaser: Cinahl och PubMed, användes. Artiklarna kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2021) granskningsmallar. Resultat: Resultatet presenterades med fyra teman: Stöd från vårdpersonal, anhöriga och medpatienter, Användning av tekniska hjälpmedel, Sätta upp plan och mål och Rädsla för komplikationer som belyser vad som kan motivera patienter till att utföra egenvård. Slutsats: Patienterna blev motiverade av att få information och stöd av vårdpersonal, anhöriga och personer med samma sjukdom. Att använda tekniska hjälpmedel som stöd i egenvården ansågs motiverande. Upprättandet av plan och mål samt att se konkreta förbättringar hjälpte till att motivera patienterna. Patienterna upplevde att rädsla för att utveckla komplikationer relaterat till DM2 fungerade som en motivationsfaktor.

No description available.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en vanlig form av diabetes. Sjukdomen debuterar ofta efter 40 års ålder. Sjukdomen ger komplikationer i flera organ och organsystem. Vanliga senkomplikationer vid diabetes typ 2 är neuropati och diabetessår. Neuropati drabbar alla typer av nerver men det är framförallt ben och fötter som är utsatta. Fotsår anses vara de mest förebyggbara komplikationerna av diabetes. Diabetesfotsår har negativ påverkan på livskvalitet och kan leda till amputationer. Fotsår är ett komplext och livslångt problem för patienter med diabetes. Syfte: Att beskriva vuxna personer upplevelser av att leva med fotsår relaterade till typ 2 diabetes. Metod: Studien genomfördes genom allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Studien baserades på åtta vetenskapliga artiklar och analyserades utifrån Fribergs metod. Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier och fem underkategorier utifrån analysen av vetenskapliga artiklar. Huvudkategorier och underkategorier som identifierades beskriver vuxna personers upplevelser av att leva med fotsår relaterade till diabetes typ 2. Huvudkategorier var att uppleva fysiska besvär, emotionella upplevelser, att uppleva ekonomisk påverkan och att uppleva social påverkan. Huvudkategori att uppleva fysiska besvär består av tre underkategorier: upplevelse av smärta, upplevelse av minskad självständighet och upplevelse av förlust av rörlighet. Huvudkategori att uppleva negativ påverkan på känslolivet omfattar två underkategori: att uppleva negativa känslor och att uppleva oro för framtiden. Slutsats: Personers upplevelser visar att fotsår relaterade till diabetes typ 2 är ett utbrett och komplicerat hälsoproblem. Fotsår har stor inverkan på de psykologiska, fysiska och sociala aspekterna i livet. Sjuksköterskans omvårdnadsarbete kring personer med fotsår ska omfatta ett helhetsperspektiv på patientens situation inkluderade bland annat aktivitet och rörlighet, smärta, psykosociala och kulturella faktorer.

Abstrakt  Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är ett globalt folkhälsoproblem som påverkar 537 miljoner människor världen över 2021. Sjukdomen kan leda till komplikationer, men genom att införa hälsosamma levnadsvanor kan risken för komplikationer förebyggas och minskas. Därför blir livsstilsförändringar ofta en aktuell fråga för personer med sjukdomen.  Syfte: Studiens syfte var att beskriva vuxna personers erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2.  Metod: Studien baserades på tio kvalitativa studier. Databassökningar utfördes i PubMed, PsycINFO och CINAHL. Analysprocessen genomfördes med inspiration av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och 13 underkategorier. Huvudkategorierna var: hantera besvärande känslor, omständigheter som utmanar, att finna det som krävs för att lyckas och att finna en balans i livet.  Konklusion: Livsstilsförändringar kan innebära att personer kämpar med flera besvärande känslor och personens omgivning har en betydelsefull inverkan på om genomförandet lyckas eller ej. Sjuksköterskan bör ha en helhetssyn i samtal kring livsstilsförändringar och stödja personen i alla delar som påverkar genomförandet, och inte bara informera om vad som behöver göras. / Abstract  Background: Type 2 diabetes mellitus is a global public health problem affecting 537 million people worldwide in 2021. The disease can lead to complications, but adopting healthy lifestyles can prevent and reduce the risk of complications. Therefore, lifestyle changes become an important issue for individuals with the disease.  Objective: The aim of this study was to describe the experiences of adult individuals who have undergone lifestyle changes in managing type 2 diabetes mellitus.  Method: The method used in this study was based on a review of then qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed, PsycINFO, and CINAHL, and the analysis process was conducted using Friberg's five-step model.  Results: The analysis resulted in four main categories and 13 subcategories. The main categories are: managing distressing emotions, challenging circumstances, finding what it takes to succeed, and finding a balance in life.  Conclusion: Implementing lifestyle changes can involve struggling with several distressing emotions, and the individual's environment has a significant impact on whether implementation is successful or not. Nurses need to take a holistic view in discussions about lifestyle changes and support individuals in all aspects that affect implementation, rather than simply informing them of what needs to be done.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en allvarlig och växande folkhälsoutmaning globalt, somkräver effektiv hantering och vård. Det är en kronisk metabolisk sjukdom som påverkarglukosmetabolismen i kroppen. Det finns två huvudtyper av diabetes: typ 1, enautoimmun sjukdom där kroppens egna celler attackerar insulinproducerande betaceller,och typ 2, där kroppens vävnader blir insulin resistenta. Diabetes typ 2 utvecklas gradvisoch påverkar flera organ i kroppen, vilket leder till höga blodsockernivåer och olikakomplikationer. Syfte: Studien syftar till att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ2. Metod: En litteraturöversikt med beskrivande design genomfördes, där vetenskapligaartiklar valdes ut baserat på kvalitativa studier om patienters erfarenheter av egenvård viddiabetes typ 2. Huvudresultat: Resultaten visar att patienter värderar stöd från anhöriga och vårdgivaremen efterfrågar mer konkret och individanpassad vägledning. Två huvudtemanidentifierades: patienters erfarenheter av stöd för egenvård och patienters erfarenheterav livsstilsförändringar. Utmaningar med livsstilsförändringar bidrog till oro och stress. Slutsats: För att effektivt hantera diabetes typ 2 behövs förbättrat stöd från både anhörigaoch vårdgivare samt tydligare vägledning. Detta kan bidra till att patienter bättre kanhantera sin sjukdom och förbättra sin livskvalitet.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en folksjukdom med ökande prevalens över hela världen. Sjukdomen innebär ofta stora livsstilsförändringar som kan påverka livskvaliteten för personerna. Litteraturstudien kan ge sjuksköterskor en djupare förståelse för vilka faktorer som kan påverka livskvaliteten vid DMT2. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att kartlägga faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med DMT2. Metod: Studien designades som en litteraturstudie där nio kvantitativa studier ingick. Studierna extraherades från databaserna PubMed och CINAHL. Dessa har kvalitetsgranskats, analyserats och sedan sammanställts. Resultat: Det finns ett flertal faktorer som kan påverka livskvaliteten vid DMT2. Faktorer som identifierats var flertalet olika kliniska och sociodemografiska. Särskilt signifikant påverkan hade fysisk aktivitet och psykiska faktorer. Fysiska faktorer visade en positiv påverkan medan psykiska faktorer visade en negativ påverkan på livskvaliteten vid DMT2.   Konklusion: Framtida forskning bör undersöka varför dessa faktorer påverkar livskvaliteten vid DMT2. Interventionsstudier kan med fördel utföras för att undersöka vilka interventioner som kan minska den negativa effekt som faktorerna kan ge.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en utbredd sjukdom och sjuksköterskan spelar en betydande roll i att förhindra sjukdomens förlopp. Motiverande samtal (MI) är en dokumenterad och effektiv metod som syftar till att skapa en process för förändring genom att främja beteendeförändring och inre motivation hos patienten. Genom en hälsosam livsstil kan sjukdomens framsteg hämmas och komplikationer undvikas. Patienternas egen förmåga till egenvård är en central del av sjukdomshantering. Trots omfattande förebyggande åtgärder sker ingen väsentlig förbättring av patienternas hälsotillstånd. Många påverkas negativt och sjukdomen kan leda till förtidig död.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar.Metod: Litteraturstudien fokuserar på kvalitativa studier inom ämnesområdet. Tio artiklar identifierades genom sökningar i databasen Pubmed genom högskolan i Gävles bibliotek. Induktiva metoder användes för att formulera kategorier baserade på de inkluderade tio vetenskapliga artiklar.Huvudresultat: Sjuksköterskors rådgivning står inför utmaningar som bristande struktur, tidsbegränsningar och bristande motivation. Organisatoriska hinder, exempelvis resursbrist, komplicerar processen ytterligare. Starka relationer och ett personcentrerat tillvägagångssätt är nyckeln för att underlätta positiva beteendeförändringar hos patienterna. Sjuksköterskor insåg vikten av att utveckla metoder för motiverande samtal med diabetespatienter. Genom ökad erfarenhet och kompetens förbättrades samtalen, vilket ledde till positiva upplevelser för både sjuksköterskan och patienterna.Slutsats: Studien sammanfattar sjuksköterskors upplevelser av att motivera personer med diabetes typ 2 till livsstilsförändringar från tidigare studier. Resultaten ökar förståelsen för deras arbete, stödjer befintlig forskning och ger ny insikt om vägledning i dessa samtal. Trots att hinder och brister identifieras, samt betydelsen av använda metoder, pekar studien på behovet av djupare forskning inom området.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hinder och framgångsfaktorer för följsamhet av egenvården för vuxna personer med diabetes typ 2. Bakgrund: Typ 2-diabetes är en epidemi i världen och kommer enligt studier bara att bli värre med tiden. För en patient med typ 2-diabetes är egenvård en nödvändig del för att behandla sjukdomen, detta består av att upprätthålla glykemisk kontroll med läkemedel, insulin, självövervakning av blodsockernivåer men det är också viktigt med korrekt diabetesvänlig kost och motion. Metod: En litteraturöversikt av 15 studier med vuxna diabetes typ 2-patienter utan kognitiv svikt. En tematisk analys gjordes av de insamlade uppgifterna. Resultat: Mentala hinder var en av de största faktorerna, som fungerade som både framgångsfaktor och hinder för egenvård. Andra stora framgångsfaktorer var demografiska faktorer och sociala faktorer. Andra hinder för egenvårds följsamhet med störst förekomst i studierna var fysiska faktorer, livsfaktorer och ekonomiska faktorer. Slutsats: Alla faktorer verkar vara kopplade till att påverka patientens psykiska hälsa därför följsamhet, genom att skapa olika miljöer med olika stöd och möjligheter. I enlighet med Orems egenvårdsunderskottsteorin. Klinisk tillämpning: Resultaten kan användas för att förbättra sjuksköterskans vård genom att anpassa vården till patientens omständigheter. / Objective: The objective of this literature review study was to examine a patients self-care adherence facilitators and barriers. Background: Diabetes type 2 is an epidemic in the world and will get according to studies only worse with time. For a patient with diabetes type 2 is the self-care a necessary part to treat the disease, this consists of maintaining glycemic control with medicines, insulin, self-monitoring of plasma glucose levels but it´s also important with proper diabetes friendly diet and exercise. Method: A literature review of 15 studies with adult diabetes type 2 patients without cognitive impairment. A thematic analysis was done of the data collected. Result: Mental barriers was one of the biggest factors, working as both facilitator and barrier to self-care adherence. Other major self-care facilitators were demographic factors, social factors. Other selfcare- adherence barriers with most occurrence in the studies were physical factors, life circumstances factors and economic factors. Conclusion: All factors seem to be connected to affect the patient’s mental health therefore the adherence, by creating different environments with different support and opportunities. In accordance with Orem´s Self-care Deficit Nursing theory. Clinical implications: The results can be used to improve nurse´s care by customize the care to the patient’s circumstance.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ2 (DMT2) är en folksjukdom som förväntas öka globalt varje år. Egenvård är avgörande för att minska utvecklingen av DMT2 och fördröja komplikationer genom att tillämpa hälsosam livsstil samt främja och bibehålla en god hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna individers erfarenhet av egenvård vid Diabetes mellitus typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats användes. Fribergs femstegsmodell tillämpades under analysprocessen. Resultat: Utmaningar med egenvård inkluderade att individerna inte var följsamma och glömde att ta sina mediciner. Genom att dela erfarenheter om DMT2 bidrog individerna till kunskapsutbyte och lärde sig av varandras strategier för att främja god hälsa. Stöd från sjukvård, familj och vänner ökade motivationen för att förändra livsstil och följa behandlingsplanen. Brister i kompetens och uppföljning från sjukvården skapade osäkerhet hos individerna. Slutsats: Individens inställning och hälsosamma livsstil är avgörande för egenvården av DMT2, vilket kan minska risken för komplikationer. Stöd från sjukvården och anhöriga är betydelsefullt och kan främja en hälsosam livsstil och välbefinnande.  Nyckelord: Diabetes Mellitus Typ 2, egenvård, erfarenhet, kvalitativ, livsstil. / Title: The individual's experience of self-care in Diabetes Mellitus Type 2-A qualitative literature review.  Background: Diabetes mellitus type 2 is a complex public health issue that’s expected to increase globally each year. Self-care is crucial to reduce the progression of DMT2 and delay complications by adopting a healthy lifestyle to promote and maintain good health. Aim: The aim was to describe the experiences of adult individuals with self-care in Diabetes mellitus type 2. Methods: A qualitative literature review with an inductive approach was used. Friberg´s five-step model was applied during the analysis process. Results: Challenges with self-care included individuals not being compliant and forgetting to take their medications. By sharing experiences about DMT2, individuals contributed to knowledge exchange and learn from each other strategies to promote good health. Support from healthcare, family and friends increased motivation to change lifestyle and follow the treatment plan. Lack of competence and follow-up from healthcare providers created uncertainty among individuals.  Conclusion: The individual's attitude and healthy lifestyle are crucial for self-care of Diabetes Mellitus type 2, which can reduce the risk of complications. Support from healthcare providers and family members is significant and can promote a healthy lifestyle and well-being.  Keywords: Diabetes mellitus typ 2, experiences, lifestyle, qualitative, self-care.