Bakgrund: Sömn är en viktig del av ett väl fungerande, välmående liv och en förutsättning för god hälsa. Främja god sömn ökar chansen att upprätthålla god hälsa av patienterna, och ger dem energi att återhämta sig snabbare och därmed minska tid på sjukhuset. Syfte: Syftet med detta arbete är att ta reda på om sjuksköterskestudenter i sin sista termin har upplevt förekomsten av sömnproblem hos patienter under sin kliniska utbildning (VFU), vidtogs några åtgärder och i så fall vilka. Metod: Deltagarna var sjuksköterskestudenter i termin sex vid Uppsala universitet. Studenterna svarade på ett frågeformulär med frågor om deras erfarenheter av patienternas sömnproblem, med en enkätundersökning metod. Resultat: Totalt fanns det 94 deltagare och 92 av dem (97,9%) hade upplevt patienter med sömnlöshet under sin praktik och endast en student upplevde att patienter med sömnlöshet inte var ett problem för patienten. Resultaten av studien visar att nästan alla sjuksköterskestudenter har erfarenhet av patienter med sömnproblem. Dessutom visade resultaten att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn. Slutsats: Resultaten visade att eleverna känner att de saknar kunskap om sömn, därför är det viktigt att införa detta i utbildningen. Dessutom är det viktigt att redan utbildad personal håller sig informerad om evidensbaserad forskning och erbjuds undervisning om hur de kan optimera sömnkvaliteten för patienter och motverka sömnstörningar.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva strategier som sjuksköterskan kan använda för att patienten ska uppnå delaktighet i sin egen vård och behandling. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar söktes ur databaserna: PubMed, Cinahl. Resultat: De strategier för delaktighet som framkommit innefattade sjuksköterskan, patienten och organisationen i samspel. Viktigt för patientdelaktighet var en fungerande organisation, där tiden och möjlighet att träffa samma personal lyftes som viktigt. Personalens erfarenhet, kunskap och förmåga till empati kunde användas i vårdsituationen för att patienten skulle bli delaktig. Grunden för patientdelaktighet var kommunikation mellan patienten och sjuksköterskan. Klara roller gav samarbete, patienten visste vad som förväntades och delaktighet skapades. Bekräftades patienten blev patienten delaktig, för att patienten blev sedd som en unik individ. Patientens involvering och delaktighet i vårdprocessen skedde när han/hon fick tillräckligt med information och struktur på vården som planerades. Slutsatser: Det är viktigt med kommunikation i mötet mellan sjuksköterskan och patienten. Kommunikation består av att lyssna, ställa frågor, observera och informera. Att sjuksköterskan har kunskap om kommunikation och använder metoder för att kommunicera främjar patientens delaktighet.

Background: Home health care means that patients receive care in their home. Äldrevårdsenheten in Uppsala County treats people, over 65 years, in the patient's home and because of the fact that the quality of care from the patient´s perspective not have been studied previously, this study as part of the quality control of the business. Aim: The aim of this study was to investigate how patients, and family members, who receive care within the Äldrevårdsenheten in Uppsala County experiencing the care provided in the home. Method: Interview study with qualitative analysis. Results: Patients who are cared for within the Elderly Care Unit in Uppsala County Council has a positive experience of home care. Being cared for in the home creates a sense of security and calm in the patients rather than the stress and fear of long waits in the emergency department and planning advice from medical appointments . In contrast, perceived lack of physicians in home care and accessibility to health care staff. Conclusion: In general, patients in the Elderly Care Unit in Uppsala County Council very pleased with the opportunity to the treatment they received at home. However, there are some weaknesses that need improvement.

<p>När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.</p>

Bakgrund: Det finns två olika typer av kommunikation; verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation. Den icke verbala-kommunikationen rör allt som inte har med ord att göra exempelvis kroppsspråk, beröring och ögonkontakt. Studier visar en brist på icke-verbal kommunikation i akuta vårdsituationer samt att patienter önskar mer icke-verbal kommunikation från vårdpersonalen. Det är även viktigt att vårdpersonal ser patienter som unika individer. Syfte: Syftet meddenna studie är att beskriva hur icke-verbal kommunikation mellan vårdpersonal och patient uttrycks i vården. Metod: Detta examensarbete är baserat på en litteraturstudie där relevant litteratur för syftet sökts i diverse databaser. Tio stycken artiklar valdes ut som alla berörde den icke-verbala kommunikationen mellan vårdpersonal och patient. Resultat: Tre teman kunde identifieras; Rädsla och osäkerhet hos vårdpersonal, Vårdpersonalens personliga förutsättningar och Beröring – en balansgång mellan genuinitet och förtryck. Studien visar att det finns en oro och rädsla hos vårdpersonal för att göra fel och att missförstånd ska uppstå genom den icke-verbala kommunikationen. För att kunna bygga en vårdrelationmåste vårdpersonalen se patienten som en unik individ samt ha kunskap om icke-verbal kommunikation. Även vårdpersonalens personlighet spelar en roll i när den icke-verbala kommunikationen används. Diskussion: Enligt omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee genomgår vårdpersonalen och patienten flera faser för att kunna skapa en människa-till-människa relation. Det är därför viktigt att identiteter får framträda både hos vårdpersonalen och patienten. Att använda sig av icke-verbal kommunikation skapar även arbetstillfredsställelse både kort- och långsiktigt hos vårdpersonalen.

När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.

Abstrakt  Bakgrund: Akutmottagningen är en del av hälso- och sjukvårdens system där vårdmötet ofta blir kort och snabbt, detta gör att sjuksköterskans och patientens förståelse för varandra blir viktiga. Eftersom många av patienterna befinner sig i en sårbar situation är det viktigt att vara tydlig och informera patienten för att de ska få en känsla av ett vårdande möte. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av det vårdande mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats som baseras på tio vetenskapliga artiklar  Resultat: Tre huvudteman identifierades med två tillhörande subteman av patientens upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning som visades i studiens resultat. Första temat var Vikten av att få vägledning med subteman “informationens betydelse” och “förväntningarna på vårdandet”. Andra temat var Den påverkande omgivningen med subteman: “Vårdmiljöns påverkan på patienten” och “I väntan på att få vård”. Tredje och sista temat var Behovet av att känna sig omhändertagande med subteman: “Respektfullt bemötande" och "Förtroendefullt möte”. Slutsats: Tydlig information var en viktig aspekt för att skapa ett vårdande möte med sjuksköterskan. För att patienten skulle uppleva ett bra vårdande möte fanns olika faktorer som låg till grund för detta. Kunskap om de brister patienterna upplevde kring det vårdande mötet, ger en möjlighet för sjuksköterskor att utveckla sitt arbete för att uppnå en god vård.

Die vorliegende Arbeit befasst sich mit der Generierung einer Methode, welche als Schablone zur Entwicklung von Patienten-Monitoringsystemen herangezogen wird. Das primäre Ziel dieser Methode besteht darin, dass während des Entwicklungsprozesses die Aspekte technischer, organisatorischer, datenschutzrechtlicher sowie ethischer Natur mit einfließen und Beachtung finden, sodass ein weitgehend reibungsfreier und unproblematischer Entwicklungsablauf eingehalten werden kann. Infolgedessen können auch vielerlei potentielle Probleme der soeben genannten Aspekte präventiv verhindert werden, wodurch unnötige Entwicklungsiterationen verhindert werden können und folglich eine Ressourceneinsparung erzielt wird. Schwerpunktmäßig liegt der Fokus auf dem innerhalb der Methode definierten Vorgehensmodell, wobei hier eine grobe sequentielle Einteilung zwischen den initialen Analysephasen sowie den darauffolgenden Umsetzungsphasen definiert ist. Diese sequentielle Abgrenzung stellt einen Kompromiss dar, um einerseits restriktive Bestimmungen der anfangs genannten Problematiken und Herausforderungen Rechnung tragen zu können und andererseits innerhalb der Sequenzen der Methode genügend Flexibilität für agile Fragmente zuzulassen. Die Beschreibung des Vorgehensmodells fokussiert sich insbesondere auf die ersteren Analysephasen, deren Zielbestimmung neben der Analyse der einfließenden Aspekte auch in der Synchronisation eines einheitlichen Wissensstandes zwischen dem medizinischen und technischen Personal besteht. In dieser Hinsicht spielt das in dieser Dissertation entwickelte Simulationsframework eine essentielle Rolle. Insgesamt werden in dieser Arbeit Verfahren und Werkzeuge zur Anwendung der Methode als Entwicklungsschablone bereitgestellt, wodurch die Entwicklung von Patienten- Monitoringsystemen unter Beachtung der genannten Herausforderungen ausgeführt werden kann.

Att använda inkontinensskydd innebär ett lidande för den äldre patienten och en betydande kostnad för samhället. Detta kan med olika insatser i omvårdnad påverkas och förbättras. Urininkontinens är ett problem där prevalensen tenderar öka då äldre personer flyttar in på vård- och omsorgsboende. Efter inflyttning till vård- och omsorgsboende ska patienten få en vård- och genomförandeplan upprättad, gällande insatser som patienten är i behov av. Syftet med studien är att undersöka hur patientens problematik med urininkontinens dokumenteras i vårdplanen och hanteras på vård – och omsorgsboende i genomförandeplanen. Frågeställningar som är kopplade till syftet: Hur journalförs och dokumenteras patientens urininkontinens i vårdplanen? Hur är omsorgsbehovet i genomförandeplanen utformat? Och hur relateras vårdplanen till genomförandeplanen? Metoden som användes i studien är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av vård - och genomförandeplaner. Vidare undersöktes genom granskning av dessa dokument om överensstämmelse förekommer mellan dem. Resultatet visar att flertalet patienter inte har en upprättad vård- och genomförandeplan om urininkontinens och hur omvårdnaden kring patientens besvär med urininkontinens ska utformas. Samstämmigheten mellan vård- och genomförandeplaner visar på att det finns brister. Vidare visas behovet av basala utredningar och tydligare beskrivningar av omvårdnadsåtgärder. Det finns ett behov av att utveckla omvårdnaden av patienter med urininkontinens genom utbildning och utveckling av arbetsrutiner. Tvärprofessionellt samarbete och arbete med olika kvalitetsregister kan utvecklas och förbättras

Bakgrund: Kronisk njursvikt är i världen ett växande folkhälsoproblem och patienter kan komma att behöva peritonealdialysbehandling. Dialys är en livsavgörande åtgärd för att patienten ska överleva då njurarna är ett livsviktigt organ. Behandlingsmetoden är krävande och kan komma att ha stor inverkan på patientens liv. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa aspekter av livskvalitet hos patienter som behandlas med peritonealdialys. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg och studien inkluderade 11 stycken vetenskapliga artiklar. Studien är induktivt genomförd. Resultat: Aspekter som påverkade livskvaliteten var påverkan på psykisk status, arbetssituation och ekonomisk status, äldre och yngre patienter samt deras sociala begränsningar, erhålla stöd från närstående och sjukvårdspersonal samt fysisk påverkan av behandlingsmetoden. Slutsats: Aspekterna som framkom i resultatet hade påverkan på patienternas livskvalitet.