<p>Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna. Fritidsläsning och medievanor spelar roll för hur eleverna läser och tar till sig skönlitterära texter. Tjejerna har en större litterär repertoar än killarna och visar en större förmåga att kunna kan beskriva och reflektera över sin läsning än killarna.</p>

<p>Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.</p><p>Eleverna fick utföra en MBL – laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL – utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.</p><p>Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen. Elevernas resultat på testfrågorna visade att den gruppen som fick MBL – pedagogik förbättrade sina resultat efter laborationen i större utsträckning än den gruppen som endast använde MBL-tekniken. Slutsats från projektet är att pedagogiken har stor betydelse för elevernas lärande.</p>

Dieser Beitrag nimmt eine didaktiktheoretische Perspektive ein. Drei didaktiktheoretische Konzepte (konstruktivistische, interaktionstheoretische und subjekttheoretische) werden daraufhin befragt, wie sie Subjektorientierung im didaktischen Handeln begründen und verstehen. Im Mittelpunkt stehen Fragen nach der Geltung subjektiver Wissensbestände und die theoretische Begründung der Beziehung zwischen Lehrenden und Lernenden. Nach einer Kritik des konstruktivistischen und interaktionstheoretischen Modells wird ein subjekttheoretisches Modell vorgeschlagen, das Subjektorientierung als Reflexion der Besonderheit individueller Handlungsproblematiken von Lernenden vor dem Hintergrund ihrer allgemeinen Vergesellschaftungsprozesse begründet.

Aus dem Inhalt: Die Bildungskonzeption der Gewerkschaft Öffentliche Dienste, Transport und Verkehr (ÖTV) verweist darauf, 'die Bildungsarbeit ständig weiterzuentwickeln' und sie an veränderte gesellschaftliche und gewerkschaftliche Rahmenbedingungen anzupassen. Deshalb ist das Projekt 'Weiterentwicklung der zentralen Bildungsarbeit'im Frühjahr 1998 initiiert worden, das eine inhaltliche Debatte über Sinn und Zweck zentraler Bildungsarbeit vorantreiben will.

Inhalt: 1. Fragestellung 2. Neue Perspektiven auf klassische Vermittlungsverhältnisse 2.1 Vermittlung als Inhaltsauswahl und -präsentation 2.2 Kooperative Lernverhältnisse: Neue Perspektiven auf Vermittlung 3. Zur Konzipierung von Vermittlungsverhältnissen als Verste-hens- und Beratungsverhältnisse 3.1 Vermittlung als Verstehens- und Beratungsleistung 3.2 Verstehen im Kontext von Anerkennung und Kritik

Der Beitrag stellt lerntheoretische und didaktische Begründungen sowie die bildungspraktische Umsetzung für ein didaktisches Konzept der Lernberatung im virtuellen Raum vor. Das Lernberatungskonzept wurde im Rahmen des vom BMBF geförderten Projekts be-online entwickelt. Einleitend wird der Frage nachgegangen, welche online-didaktischen Konzepte zur Unterstützung von Lernprozessen im virtuellen Raum vorliegen, um Anknüpfungspunkte und Differenzen für das Konzept der Lernberatung im virtuellen Raum aufzuzeigen.

Det övergripande syftet med studien är att beskriva en lärares olika former av kommunikation i en dansundervisningssituation inom frivilligverksamheten för vuxna och ungdomar. Hur ser lärarens kommunikation ut, hur kan den förstås och vilka konsekvenser kan den få för elevernas lärande? I uppsatsen används begreppet undervisningsdesign. För att kunna besvara forskningsfrågorna har jag valt att videodokumentera danslektionssekvenser som sedan analyserats och tolkats utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Dansundervisning ses i studien som en institution där de historiskt formade traditionerna och normerna sätter ramarna för danspedagogens kommunikation. Drygt två minuters videospelad tid transkriberades av en danslektionssituation, med fokus på danspedagogens handlingar och verbala yttranden. De transkriberade handlingarna och yttrandena analyserades därefter som text, där både tal, ljud, rörelser, mimik och gester var analysobjekt. Analysbegreppen plockades ur Rostvalls och Wests (2001) avhandling Interaktion och kunskapsutveckling: en studie av frivillig musikundervisning, där jag har utvecklat analysbegreppen i relation till området jag studerat i en abduktiv analys. Den vanligaste kommunikationen var instruerande handlingar och yttranden där danspedagogen på olika sätt förevisar och instruerar danseleverna i vad de ska göra. Vid tillfällen då danspedagogen på något sätt vill förvissa sig om att danseleverna hänger med i övningen eller vill skapa kontakt föredras den handlingsmässiga kommunikationen framför den verbala. Ett vanligt kommunikationssätt var alltså prövande/sökande handlingar med social fokus, där bland annat elevernas behov av hjälp uppmärksammas, vilket kan ha positiva effekter på elevernas möjligheter att lära. Ur undersökningsmaterialet framvaskades också strategiskt språk- respektive handlingsbruk som innebär ett bekräftande eller befästande av danspedagogens rollfunktion på danslektionen, ett kommunikationssätt som visar på att det är danspedagogen som alltså bestämmer när, var, hur och vad på lektionen. Analyserande och problematiserande yttranden i form av längre sammanhängande feedback och förklaringar återfanns inte i de studerade sekvenserna. Detta kan påverka elevens verbala reflektion och även förståelse i situationen. Emotionella och expressiva handlingar och yttranden förekom sparsamt. Vidare har de olika dansinriktningarna med olika stil- och teknikskolor eventuellt gjorts till norm för vad som är lämpligt som innehåll i undervisningen vilket alltså kan spegla institutionen dansundervisning. Danspedagogens kommunikation ska förstås med bakgrund av bland annat detta och mästarlärartraditionen.

Sammanfattning I denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen. Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området. Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper. Genom temaarbeten som utgår ifrån barnens egna idéer ges barnen möjligheten att jobba med, stimulera och utveckla alla sina sinnen. När du läser någonting i en bok kan du läsa det och sedan glömma bort det. Estetiskt lärande ger däremot kunskaper som sitter kvar i hela kroppen och glöms inte lika lätt bort. Nyckelord: Estetik, didaktik, temaarbete, skapande, sinneskunskap

Målet med föreliggande arbete var att undersöka följande två frågor: 1. Vilka svårigheter har elever ofta med derivata? 2. Vilka teorier är centrala för den matematikdidaktiska forskningen om dessa svårigheter? Metoden som använts kallas "meta-syntes" och är en typ av forskningsöversikt som förutom att sammanställa resultat även transformerar, analyserar och renodlar dem. För att svara på den första forskningsfrågan gjordes ett stort urval av artiklar. Dessa gicks igenom, varefter sex av dem utvaldes att representera de svårigheter vi ansåg vara de vanligaste på grundval av det ursprungliga urvalet. Valet av teorier som skulle utgöra svaret på vår andra fråga baserades på såväl kvalitativa som kvantitativa kriterier. Det kvalitativa kriteriet bestod i att teorierna skulle utgöra centrala beståndsdelar i renonerandet kring de svårigheter som fråga ett gällde. För det kvantitativa kriteriet låg antal referenser till grund. Om en artikel med en speciell teori som huvudtema refererades till oftare än en annan med en annan teori som huvudsakligt tema, så ansågs den förra som mer central. Resultatet vad gäller vanliga svårigheter med derivata sammanfattades i fyra kategorier: förkunskaper, språk, tolkning av grafer och representationspreferens. Vårt svar på fråga två utgörs av två teorier: Tall &amp; Vinners teori om begreppsbilder och begreppsdefinitioner och Sfards teori om operationell och strukturell förståelse. Teorierna förklaras och exempel ges på hur dessa teorier kan användas för att resonera kring elevers svårigheter med derivata. Nyckelord: matematikdidaktik, derivata, gymnasiet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna. Fritidsläsning och medievanor spelar roll för hur eleverna läser och tar till sig skönlitterära texter. Tjejerna har en större litterär repertoar än killarna och visar en större förmåga att kunna kan beskriva och reflektera över sin läsning än killarna.