No description available.

Studiens syfte äratt undersöka förskollärares erfarenheter och användning av digital litteratur som ett verktyg i förskolans verksamhet. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet. Kvalitativa intervjuer av semi- och ostrukturerad form genomfördes med fem förskollärare verksamma i en kommun i norra Sverige. I studien framkommer det att den digitala litteratur som används av de deltagande förskollärarna är applikationen Ugglo. Resultatet visar på motsägelsefulla beskrivningar av användandet av digital litteratur. Den beskrivs av de deltagande förskollärarna både som ett organisatoriskt verktyg, på så sätt att det används för att sysselsätta barn när personaltätheten är låg, och som ett didaktiskt verktyg vid projekt- och temaarbete. Den digitala litteraturen lyfts av förskollärarna som ett gott komplement till traditionell litteratur samt som ett bra verktyg att använda i arbetet med flerspråkighet. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det bör finnas en medvetenhet om den digitala litteraturens fördelar när det gäller möjligheten att presentera text och bild för barnen och på så vis bidra till deras språk- och litteracitetsutveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur lärare i år 1–3 planerade och genomförde en problemlösningslektion samt få en uppfattning om vilka olika frågetyper som användes under lektionen. Hur förberedde läraren lektionen och vilken roll ansåg läraren att den hade, vilket belystes utifrån det sociokulturella perspektivet. En kvalitativ metod användes genom dels semistrukturerade intervjuer i vilka lärarna beskrev hur de såg på problemlösning och sin roll under lektionen. Dessutom användes observationer av problemlösningslektioner där lärarnas frågetyper bokfördes. Analys av frågorna kategoriserades utifrån ett framtaget analysverktyg. Detta genomfördes vid sju lektionstillfällen med olika lärare. Resultatet visade att lärare ledde lektionen, där arbetssättet och lektionens genomförande var i fokus. Lärarna ställde fler faktafrågor och färre reflekterande frågor.  Studiens slutsats blir att lärare bör utmana eleverna under problemlösningslektioner genom att ställa fler reflekterande frågor vilka behöver förberedas utifrån problemets matematiska innehåll.

In this paper I describe eight students’ opinions and feelings towards level-marking of tasks in mathematics textbooks and on tests. The way the level-markings are used by the students to achieve the grades' criterias are investigated as well as how their motivation is affected by these level-markings.  It was discovered in focused interviews that the students use the level-markings as a way of concretely visualize the grades’ criteria and as a guide when choosing tasks to work with. The students express how they get an immediate feedback of how they are performing compared to their goals but also that the markings contribute to a decrease in work effort. While discussing motivation it was discovered that students choose tasks from the level they earlier performed on. It is mostly the students’ endurance working with these tasks that is damaged by the level markings. Many of them focus primarily on the markings and make assumptions about their own forthcoming performance.

Genom en kvalitativ metod kartlägger studien sju pedagogers upplevelser av hur mångkulturella skolor och fritidshem didaktiskt arbetar med inkludering av elever med migrationsbakgrund sett ur perspektivet friluftsliv på fritidshemmet. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet och det situerade lärandet. Studiens resultat visar på olikheter i arbetssätt mellan de skolor som ingått i studien, där en av de tre undersökta skolorna har ett mindre arbete med friluftslivsundervisning och två av skolorna har ett mer ingående arbete. Studien slutsats är att språket som medierande redskap tillsammans med platsen spelar en stor roll för inkluderingen till friluftslivsundervisningen i skolan och fritidshemmet.

This essay aims to show how literary fiction can be combined with teaching aids in school while conducting lessons about historic events, or even outright replace teaching aids in this matter. This essay will also show how a teacher can work in an interdisciplinary way in the school subjects Swedish and History. The historic event that has been chosen for this research is the First World War. The method for this study is hermeneutic and it analyzes two literary works of fiction and a teaching aid for History at high school level. This study shows that literary fiction does not have to serve as a complementary source of knowledge when it comes to historic events because it can very well stand on its own two feet. Another conclusion from this study is that the feelings evoked from the text of literary fiction contributes to greater understanding of a historic event.

The aim of this study is to investigate how gender is embedded into English teaching course books in years seven and nine in secondary school in Sweden. The criteria used include male-to-female ratios regarding visibility as subjects and objects in texts, professions connected to men and women, the representation and presentation of well-known men and women, the presence of gender stereotypes as well as representation of women and men in pictures. Both quantitative and qualitative text analyses have been used and the result of the study shows that there is an inequality in terms of male-to-female ratios with men being overrepresented in all fields including presence in texts and pictures as well as having a larger representation of professions and well-known persons than women. The study further shows that while there are signs of efforts to combat gender stereotypes in the course books there are still many examples of gender stereotypes with women generally being pictured as more emotional and vulnerable, and men being pictured as more active and emotionless. Gender disparities are also visible in the form of women more often being shown to break gender stereotypes than men.

I detta examensarbete har vi skrivit och undersökt om hur eleverna upplever att deras lust att lära påverkas beroende på vilket arbetssätt som presenteras på lektionerna inom naturvetenskapen; teoretiskt eller praktiskt arbetssätt. Den forskning vi använt oss av i detta arbete framhåller vikten av att eleverna använder båda arbetssätten för att lära sig om naturvetenskap, dock ville vi undersöka om elevernas lust att lära påverkas av vilket arbetssätt vi använder på lektionerna. I vår undersökning har vi använt oss av Design based research för att kunna styra över innehållet av lektionerna för att kunna besvara vår frågeställning. I vår slutsats har vi kommit fram till att elevernas upplevelser av deras lust att lära påverkas marginellt av vilket arbetssätt som används, utan att det är andra faktorer som har större betydelse för deras upplevelser av vad som påverkar deras lust att lära.

Studien som genomförts i denna uppsats syftar till att utifrån lärarens perspektiv undersöka på vilka olika sätt digitaliseringen av undervisningen i samhällskunskap kommer i uttryck i gymnasieskolan samt vilka eventuella för-respektive nackdelar digitaliseringen innebär för undervisningen i ämnet. Datainsamlingen inför denna studie har skett genom aktionsforskning med hjälp av observationer och informella samtal med tre olika gymnasielärare som undervisar i samhällskunskap. Därefter har resultatens analyserats efter aktörnätverk-teorin, teorin har dock sen arbetets början funnits med i hela processen och utgör en del av arbetets design. Att gymnasielärare som undervisar i samhällskunskapsämnet digitaliserar sin undervisning råder det inga tvivel om. Men hur gör dem egentligen? De olika sätten är många, det finns både likheter och skillnader mellan vilka digitala verktyg som används. Vad som påverkar vilka digitala verktyg som används av respektive lärare kan i sin tur bero på en mängd olika faktorer, bland annat inställning till digitaliseringen och de digitala verktyg som finns (finns ju oändligt många), denne kompetens vad gäller området, arbetsområde etcetera. Vidare ger dessa faktorer olika effekter som kan se annorlunda ut beroende på om och hur de olika digitala verktygen används. Exempel på olika effekter är de för-och nackdelar som studien visar på att digitaliseringen innebär för undervisningen i samhällskunskap. Studiens resultat visar på att det finns många olika sätt att digitalisera undervisningen i samhällskunskap i gymnasieskolan på. Det finns många olika digitala verktyg som lärare i ämnet idag använder sig av, bland annat smartphones, olika webbaserade spelprogram i form av Kahoot, digitala sökmotorer (exempelvis Google) samt lärplattformar för att nämna några. Fördelar som digitaliseringen innebär för undervisningen av ämnet är att den gör information mer lättillgänglig än förr –nu kan elever till exempel använda diverse lärplattformar för att kommunicera med sin lärare, lämna in uppgifter, få feedback med mera. Samtidigt visar studiens resultat på ett antal nackdelar med digitaliseringen. Att lärare och elever med hjälp av den kan kommunicera via till exempel lärplattformar, bidrar även till en ökad arbetsbelastning för lärarna vilket utgör ett exempel på en nackdel med digitaliseringen av undervisningen i ämnet.

De senaste åren har resultat från nationella prov indikerat på att den muntliga förmågan inom engelska har avtagit. Syftet med denna kunskapsöversikt är att beskriva vad forskning säger om vad som får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska utifrån kommunikationens innehåll. Utifrån frågeställningen: Vad motiverar elever till att samtala på engelska i klassrummet? har vi systematisk tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om motivation och andraspråk. Resultatet visar att spel och videosamtal motiverar elever till att samtala på engelska och att deras självbild är en viktig aspekt inom motivationen. Resultatet visar även att lärarens interaktioner i klassrummet påverkar elevers motivation till samtal. Enligt vår kunskapsöversikt säger forskningen att spel, yttre motivationsfaktorer, tekniska hjälpmedel och elevers självbild får elever att utveckla sin muntliga kommunikation i engelska. Den didaktiska implikationen av vår kunskapsöversikt är att lärare bör vara öppna för dessa fyra svar på vad som motiverar och det bör vara en del av lektionsplaneringen. Ute i verksamheten hade det varit intressant att följa upp vilken utveckling samtal på engelska får av att spela spel. Det hade även varit intressant att forska vidare kring ytterligare metoder lärare kan använda för att motivera elever till samtal på engelska.