This paper aims to investigate how high school teachers in the subject religious studies are working with assessment and grading in relation to the Swedish curriculum LGR 11. The issues will be explored through interviews with working secondary school teachers. To build a good foundation for the reader, the study will make a couple of definitions and a detailed description of the background of the curriculum, the teacher's role as well as what grading and assessment actually is. Next comes the choice of method and it will be presented. The study used the qualitative interview method. To strengthen further the study also presents some previous research on the topic as well as a couple of theories and these will be couples again in the analytical part of the study. The study result show how high school teachers in religious struggles with grading and assessment of their students and how they are trying to work in different ways to facilitate their work. The interviews also shows that student performance, commitment and skills are sometimes improved the more the teachers explained what is required to achieve the various grade levels. But there are also students that feel pressured and don’t want to know what is required from them.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur pedagoger använder digitala verktyg inom grundsärskolan utifrån ett didaktiskt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats som är abduktiv för att studera och analysera den verklighet som finns i skolan i arbetet med digitala verktyg. Datainsamlingen skedde på sex grundsärskolor i södra Sverige, från åk 1-10. Heldagsobservationer med låg grad av struktur samt halvstrukturerade parintervjuer var de metoder som användes. Analysen skedde sedan i flera steg. Först gjordes en kvalitativ innehållsanalys för att få fram teman och kategorier. Sedan gjordes en analys utifrån det sociokulturella perspektivet och till sist ur ett didaktiskt perspektiv med en fördjupning på undervisningsstrategier. Resultatet av vår analys visade att ur ett sociokulturellt perspektiv blev samspelet framträdande. Eleverna hjälpte varandra mer spontant och lärarna planerade för samspel på ett mer medvetet sätt. Pedagogerna ansåg att det var positivt för eleverna i grundsärskolan att använda digitala verktyg. Men för att få ett positivt lärande hos eleverna krävs det att pedagogen är engagerad, intresserad och närvarande. Ur ett didaktiskt perspektiv blev det mest framträdande att pedagogerna ansåg att eleverna lärde sig både auditivt, visuellt och taktilt genom att arbeta med digitala verktyg. Digitala verktyg är också ett alternativt verktyg för elever med motoriska svårigheter och kommunikations svårigheter. Det var också tydligt att pedagogerna ansåg att eleverna blev motiverade genom arbete med digitala verktyg. Samverkan med hemmet blev enklare genom att pedagogerna använde sig av olika sociala medier. Varför pedagogerna använde sig av digitala verktyg, var att det ur ett samhällsperspektiv är en nödvändig kunskap för eleverna. Dessa kunskaper gör eleverna delaktiga i det tekniksamhälle som är under ständig utveckling. Vi tolkar det som ett framtidsperspektiv.

ABSTRACT Since Robert D. Putnam first wrote about the causes behind the regional differences in economic and political development in Italy, the theory of social capital has truly flourished in the fields of social science. This days you constantly hear politicians and scholars stressing the important role of the quality of the social fabric to a society’s wellbeing. There all looking at ways to construct policies and institutions that help the spread of social capital. Yet, the question of what makes and breaks social capital remains in large part unanswered. Putnam became famous by arguing that engagement in civil clubs and unions has a causal tie to social capital. Many scholars has criticized that thesis and instead stressed the role of universal public institutions, economic equality and many other theories. This study focuses on the potential role of deliberative democracy, or more accurately put, deliberative didactics, for the strengthening of pupils social capital. Deliberative democracy is a form of governing that focuses on collective agreement through discussions on equal terms. According to the theory, deliberative discussions forces people to understand and respect each other’s differences, and teaches them to cooperate. This will, they argue, strengthen both the individual and the community’s social capital. This study focuses on what schools can do to stimulate a deliberative atmosphere and how a deliberative atmosphere correlates with the pupils’ social capital. I’ve done this by handing out question sheets to Swedish High school kids. I’ve then used SPSS to do a regression- and factor analysis of their answers. The result shows a correlation at R=0,444 between a student’s appreciation of the deliberative atmosphere at their school and their social capital. Other interesting results was the strong affect that being comfortable in speaking to the class had to kids social capital, to what extent teachers graded the group rather than each kid separately, how the kids trusted each other as well as people in general, and so on.

Geografiämnets innehåll har länge präglats av en traditionell syn vilket har gjort att lärare ofta inte följt styrdokumentens anvisningar. En förhoppning hos många ämnesföreträdare har varit att det nationella provet i geografi som infördes våren 2013 för årskurs 9 skulle fungera som ett föredömligt exempel och på så vis förändra undervisningsinnehållet. Syftet med denna studie är att diskutera hur lärare och elever i årskurs 9 uppfattar ämnet geografi efter att Lgr 11 införts, och med särskild tonvikt på om nationella provet kan tänkas ha bidragit till en förändring av det traditionella ämnesinnehållet till ett mer framtidsinriktat innehåll. För att uppnå detta har kvalitativa intervjuer med geografilärare i årskurs 9 samt fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs 9 och elever som gått ut årskurs 9 genomförts. Resultatet visar att den traditionella synen på ämnet fortfarande förekommer, men även att kursplanens innehåll får allt större plats i undervisningsinnehållet. Lärarna anser att nationella provet i geografi påverkar dem i deras val av undervisningsinnehåll men att det har både sina för- och nackdelar. Det går även att urskilja ett framtidsperspektiv hos lärarna men att en mörk framtidsbild målas upp för eleverna. Studier har visat att framtidshopp är viktigt för att elever ska engagera sig, och nationella provet har möjlighet att påverka lärarna att inte bara modernisera undervisningsinnehållet utan också implementera hopp om framtiden.

Den här uppsatsen har tagit sin utgångspunkt i forskning som pekar på att det finns en klyfta mellan de gymnasieelever som identifierar sig som religiösa respektive ickereligiösa. Religionskunskapsämnet (GY11) skulle kunna vara en brobyggare dem emellan. För att förenkla ett möte begrundade uppsatsen om den religiösa terminologin skapade hinder och om det hade kunnat avhjälpas med ett abstraktare språk. I uppsatsen översattes åskådningar och religioner till kunskapssystem, vilka definierades som socialt konstruerade. För att åskådliggöra den inverkan kunskapssystemen har på hur världen kategoriseras, användes begreppet politisk ontologi. Begreppet användes för att analysera religionskunskapsämnet i GY11. Därefter visades hur politisk ontologi kunde användas didaktiskt i undervisningen med hjälp av ontic. Det skulle kunna vara ett sätt att påvisa att lärarna och eleverna befunne sig i en metafysik som influerade hur deras verklighetsbild konstruerats. Genom att se verkligheten som en social konstruktion, resonerade uppsatsen, fick eleverna verktyg att kunna analysera hur en religiös respektive en ickereligiös åskådning inverkade på hur världen kategoriserades, samt skulle kunna ställa frågor om dess möjlighetsbetingelser vore uttömda. / This thesis has started with the premiss shown in research which point to a gap between pupils in the Swedish upper secondary school who identify themselves as either religious or non-religious. Religious education (GY11) could be the link between them. This thesis assumed that an abstract terminology could have facilitated the meeting between the two groups. Therefore religious and non-religious worldviews were translated into systems of knowledge, which were socially constructed. The concept of political ontology was used to visualize how systems of knowledge were categorizing the world. The concept was used to analyse RE described in GY11. Thenceforth it was shown how political ontology could be used didactically in a classroom context through the concept of ontic, whereby the teacher could demonstrate that the pupils were in a metaphysical realm which influenced how they accepted a reality which was endogenously objective. By seeing the reality as socially constructed, assumed the thesis, could the pupils receive tools to be able to analyse how either a religious or a non-religious worldview affected how the world were categorised, and to be able to ask questions if the conditions of possibility were exhausted.

Undervisningen i hållbar utveckling har sedan mitten av 1990-talet använts som en av tre dominerande miljöundervisningstraditioner i skolan. Hållbar utveckling är idag inget eget ämne, men kursplanen för årskurserna 4-6 lyfter fram begreppet i flertalet ämnen samt att området ska ses ur ett ämnesövergripande perspektiv. Då hållbar utveckling ska undervisas under hela grundskolan har litteraturstudien inriktats på hur undervisningen bedrivs i årskurserna 4-6 och vilken betydelse läraren har för elevernas förståelse. Genom en översikt av aktuell forskning har likheter och skillnader funnits mellan en rad olika arbetssätt. Studien har främst ett fokus på miljöperspektivet inom hållbar utveckling. Studien visar att det finns flera sätt att arbeta med hållbar utveckling som eventuellt kan ha både för och nackdelar. Simulering via datorspel samt utomhuspedagogik är områden forskarna lyfter fram. Studien tar även upp vilka handlingar som är vanligt förekommande i miljöundervisningen. Slutligen presenterar studien en diskussion där resultatet kopplas till våra tidigare erfarenheter och framtida yrkesroll. Något vi finner intressant i studien är avsaknaden av forskning som vänder sig till årskurserna 4-6.

Den mobila förskolan är bussar som är omgjorda för att vara anpassade för en förskoleverksamhet. Dessa förskolebussar är utrustade med bilbarnstolar, plats för varmhållning av mat samt förvaring för olika pedagogiska material. Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger didaktiskt planerar och genomför verksamheten i den mobila förskolan, med dess specifika begränsningar och möjligheter. De teoretiska utgångspunkterna vi valt att utgå ifrån i denna studie är didaktik och pragmatism. Vi anser att pedagogerna gör aktiva val som utgår från de didaktiska frågorna under hela dagen. Det är alltså inte bara i de pedagogiskt styrda aktiviteterna som de didaktiska frågorna eftersträvas.    Under studiens gång har vi fått möjlighet att observera tre olika förskolebussar under en dag vardera. Vi har dessutom fått möjlighet att intervjua fyra förskollärare på olika förskolebussar om deras planering, valen de ställs inför samt höra hur en dag kan se ut på den mobila förskolan. Vi har även intervjuat en förälder som har sitt barn på förskolebussen för att ge bredd till vår studie. De resultat som framkommit under studiens gång är att alla förskolebussarna utseendemässigt ser likadana ut men att verksamheterna skiljer sig åt. Skillnaderna kan bero på pedagogernas olika didaktiska val, vilka baseras på erfarenheter som pedagogerna har med sig. Det har även framkommit under intervjuerna att pedagogerna tar tillvara på barnens intressen när planeringen sker. Under våra observationer synliggjordes detta i viss mån, vi kan inte vara säkra på att de är barnens intressen som tas tillvara på när det var mycket fri lek. För att kunna säkerhetsställa att det är barnens intressen som styr verksamheten skulle det behövas fler observationer och möjligtvis barnintervjuer.

Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas. Studien visar att attityden dessa lärare har till att använda digitala verktyg till stor del formas av deras egen förtrogenhet med tekniken parallellt med deras benägenhet till att prova digital teknik i undervisningen. Detta kan utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärarnas lärande förstås som att läraren skapar sin förståelse för verktyget och dess användningsområden genom att använda IKT-verktygen inom undervisning. Därigenom skapas ett specifikt socialt och kulturellt sammanhang ihop med eleverna som i kombination med diskussionen kring IKT i omgivningen samt kravet från skolledning på att digitalisera sin undervisning också bidrar till lärarens förståelse för IKT. Utöver den egna erfarenheten visar sig även resurser, som tillgången till fungerande utrustning i klassrummet och den upplevda bristen på teknisk support, vara bidragande faktorer till lärarnas attityder kring IKT i undervisningen.

<p>Sammanfattning</p><p>I denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstå varför lärare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag också beskriva och förstå vad lärarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lära sig och utveckla genom estetiken, och även hur detta bör gå till, dvs. vilka metoder de använder för att nå målen.</p><p>Som undersökningsmetod använde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lärare med olika lång erfarenhet inom området.</p><p>Genom arbetet med detta examensarbete (genom läsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen är delaktiga och får inflytande i sitt eget lärande och sociala utveckling. Estetiken öppnar många dörrar för barnen och de får lära sig att det finns flera olika sätt att lära och ta till sig kunskaper på. I estetiskt lärande är också ofta den lärande processen viktigare än målet, alltså på vilket sätt man får kunskaper. Genom temaarbeten som utgår ifrån barnens egna idéer ges barnen möjligheten att jobba med, stimulera och utveckla alla sina sinnen. När du läser någonting i en bok kan du läsa det och sedan glömma bort det. Estetiskt lärande ger däremot kunskaper som sitter kvar i hela kroppen och glöms inte lika lätt bort.</p><p>Nyckelord: Estetik, didaktik, temaarbete, skapande, sinneskunskap</p>

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få insikt hur musiklärare för grundskolans senare år planerar, genomför och organiserar “Musikens sammanhang och funktioner”, en del av musikämnets centrala innehåll. Det centrala innehållet är obligatoriskt och ska ingå i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebär att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete är att få kunskap om frågeställningar angående musiklärares förhållningssätt till att undervisa inom detta specifika område. Den metoden som valdes är den kvalitativa intervjun. De som deltog i dessa intervjuer var fyra musiklärare, två män och två kvinnor, med lång erfarenhet av musikundervisning riktad mot elever i grundskolans senare år. Resultaten visar på att det finns ett samband mellan informanternas utbildning, musikaliska bakgrund och hur de planerar, genomför och organiserar musikundervisningen. Resultaten pekar även på att undervisningen inom Musikens sammanhang och funktioner mest är inriktad på momentet musikhistoria och då i synnerhet pop- och rockmusik. Resultaten visar också att Musikens sammanhang och funktioner inte får något större utrymme av den totala undervisningstiden.