Denna studie syftade till att öka kunskapen om hur lärare i årskurs 3 arbetar med skönlitteratur i undervisningen och hur de främjar elevernas läsmotivation. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre klasslärare från olika skolor i årskurs 3. Varje lärare intervjuades separat. Genom intervjuerna kunde studiens forskningsfrågor besvaras och lärarnas arbetssätt gällande skönlitteraturundervisning i klassrummet kartläggas. Dessutom framkom vilka strategier lärarna använde för att öka elevernas motivation att läsa mer skönlitteratur. Resultatet visade att samtliga tre lärare identifierade fyra kategorier av litteraturundervisning i skolan: högläsning, tystläsning, gemensam läsning och ljudbok. Vidare visade det sig att skönlitteraturundervisningen i skolorna behandlades på ett liknande sätt i de olika klasserna, men att varje lärare ändå hade sina unika arbetssätt för att undervisa om skönlitteratur och öka elevernas läsmotivation. Vissa lärare motiverade sina elever genom belöningssystem medan andra använde sig av boktips för att stimulera elevernas läslust. Slutligen indikerade studien att mer forskning behövs kring elevernas individuella läsning.

No description available.

I denna studie var syftet och frågeställningarna att belysa vilka arbetsuppgifter en speciallärare i matematik har, i vilken utsträckning arbetsuppgifterna upplevdes relevanta utifrån examensordningen samt vilka faktorer som påverkade deras möjlighet att få jobba utifrån sin specialisering. För att besvara dessa frågeställningar intervjuades åtta speciallärare verksamma inom grundskolans alla årskurser. Resultatet presenterades och diskuterades utifrån studiens två frågeställningar och analyserades därefter Abbotts professionsteori. Resultatet visade att speciallärarnas främsta arbetsuppgift var att bedriva specialundervisning i olika former samt att kartläggningar och utredningar upptog mycket av deras tid. Ett område som få speciallärare upplevde tillhöra sina arbetsuppgifter var handledning och utvecklingsarbete. Studien visade att speciallärarens arbetsuppgifter ofta formades genom lokala förhandlingar på skolan snarare än att de byggde på några juridiska dokument, såsom examensordningen. Faktorer som speciallärare upplevde påverka deras möjligheter att arbeta utifrån sin specialisering var rektorns roll, skolans organisation och lokaler samt lärarnas förväntningar på dem.

Studien syfte är att utforska hur matematikböckers multimodala innehåll samt vägledning är anpassade till behov kopplade till neuropsykiatriska svårigheter. Tidigare forskning indikerar att exekutiva funktioner är kopplade till inlärning i matematik och att individer med neuropsykiatriska svårigheter har särskilda utmaningar när det gäller dessa funktioner. Resultatet av denna studie visar att det multimodala innehållet i matematikböckerna varierar gällande omfattning av relevanta illustrationer och att visuell vägledning i böckerna är bristfällig. Resultat indikerar även att det multimodala innehållet kan resultera i högre kognitiv belastning. Trots positiva egenskaper i de analyserade matematikböckerna saknas delar av de anpassningar eller aspekter som elever i neuropsykiatriska svårigheter gynnas av.

Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka vad matematiklärare i årskurs4–6 säger om deras arbete med representationsformer inom genren textuppgifter. Med entematisk analys av 10 intervjuer med lärare i årskurs 4–6 har vi ämnat att uppfylla syftet medstudien. Med en sociokulturell lins visar resultatet på att lärare tar hänsyn till elevernasförkunskaper genom att arbeta induktivt, deduktivt och abduktivt. Det framkom även attsammanhanget i textuppgifter representeras med vardagliga representationer ochdramatisering. Respondenterna reflekterar över att representationer kan ställa till det närelever inte befäster kunskapen som representationsformer har för syfte att förmedla genom attelever inte klarar sig utan konkretisering vid provtillfällen. Att reflektera över didaktiskadilemman kring representationer var också något respondenterna resonerade kring. Vårslutsats är därför att lärare beaktar elevernas förkunskaper, att externa representationer förkonkretisering används i ett lärande syfte samt didaktiska dilemman i sitt arbete medrepresentationsformer inom genren textuppgifter.

No description available.

Denna studies syfte har varit att utforska den erfarenhet och kunskap som religionskunskapslärare har från undervisning av autistiska elever i religionskunskap. Lärarna som intervjuades är eller har varit verksamma undervisande religionskunskapslärare på skolor där undervisningen anpassas för elever med autism. För att ta del av lärarnas erfarenheter användes halvstrukturerade intervjuer som metod. Förhoppningen med denna studie är att bidra med kunskap till andra lärare samt blivande lärare som kommer möta autistiska elever i religionskunskapsundervisningen. För att analysera studiens material har religionsdidaktiska ansatserna tolkande ansats samt religiös litteracitet använts. Resultatet jämförs även med en studie om religionskunskapslärares erfarenheter i ordinarie undervisning. En möjlig slutsats som går att dra utifrån denna studies resultat och den tidigare forskning är att erfarenhet och/eller kunskap om anpassningar och autism är något som lärare helst behöver besitta, men att det är det enskilda individuella behoven som är centralt för att tillämpa adekvata anpassningar i religionskunskapsundervisningen med autistiska elever. Det framgår även av resultatet att i relationen med eleverna kan lärarna få syn på elevers enskilda behov och lärarens förmåga att bygga relationer med elever förefaller vara betydande. Utifrån de beskrivningar som religionskunskapslärare framhöll som arbetssätt för att förmedla ämnesinnehållet var enskilt arbete mest framträdande. Vilket även stämde överens med tidigare forskning. En generell slutsats som därför kan dras är att enskilt arbete förefaller vara lämpligt arbetssätt i religionskunskapsundervisningen med autistiska elever. Dock framkommer det av denna studies resultat att enskilt arbete inte vara enkom det arbetssätt som användes i AST-anpassade klasser. Gruppdiskussioner och helklassundervisningen var också framträdande i de beskrivningar om arbetssätt som denna studies intervjuade religionskunskapslärare framhöll, dock kräver det planering och förberedelse från läraren för att tillämpa diskussioner som arbetssätt. Att i religionskunskapsundervisningen synliggöra hur religiösa människor upplever religion och religiositet för att kunna uppnå kursmålet att kunna resonera utifrån olika perspektiv framstår som central. Därför kan ytterligare en slutsats dras att variation i hur ämnesinnehållet ska förmedlas till eleverna ska religionskunskapslärare inte vara främmande för i undervisningen med autistiska elever. Av resultatet framkom att struktur och tydlighet är centralt och förefaller vara en anpassning som tillämpas övergripande i religionskunskapsundervisningen med autistiska elever. De delar i undervisningen där struktur var främst framträdande är över hur lektionen ska se ut, klassrumsmiljön samt uppgifter och undervisningsmaterial. Struktur tillämpades således både som anpassning för undervisningsgruppen och individuellt. Studiens tidigare forskningen indikerar även att struktur ansågs vara ett lämpligt tillvägagångsätt för att elever i behov av stöd skulle förstå vad som efterfrågades av dem och således lyckas med sina studier. Syftet med denna studie var också att jämföra likheter och skillnader med erfarna lärare som undervisar religionskunskap i ordinarie undervisning med den AST-anpassade undervisningen i religionskunskap. Den utmärkande skillnaden i undervisning med AST-anpassade klasser och klasser i ordinarie undervisningen är hur ämnesinnehållet ska förmedlas till eleverna. I den ordinarie undervisningen anpassas arbetssätten mer utifrån elevgruppen medan i den AST-anpassade undervisningen anpassas arbetssätten utifrån elevers individuella behov och förutsättningar.

The purpose of this essay is to explore a new way to incorporate lived religion into everyday teaching. The aim is to theoretically examine the potential of using brochures from various churches to add nuance to religious teaching in school, which often tend to become abstract. Research have shown that integrating lived religion in school requires considerable time to be beneficial for students understanding of religion. Religious education in Swedish secondary school is one of the most time-limited subjects. To cover all necessary content, lessons often become abstract, with few elements highlighting the diversity within each religion due to the efficiency of this abstract approach. The essay´s theoretical framework is based on Thérèse Halvarsson Brittons lecture design, which helps to understand the potential of these brochures in a lesson context. All brochures were collected from eight different local churches representing various Christian communities. All available brochures were gathered and analysed thorough content analysis, then integrated into the theoretical framework to understand their use in everyday teaching. The results show that some brochures have the potential to be used in a classroom context to teach lived religion and demonstrate Christian diversity. Brochures from two of the churches have more potential than the others for use in everyday teaching. However, there is also a potential to use all the brochures to illustrate the diversity within Christianity. Although there is a theoretical potential to use the material in ordinary teaching, further studies are needed to determine how well the material adepts in practice.

Forskningen som berör fritidshemmets didaktik finner ingen entydig didaktisk metod eller perspektiv som kan implementeras i alla situationer på fritidshemmet. Vi ställer frågorna till fritidslärarna: Vilka didaktiska val använder du och hur motiverar du valen?  Vår studie syftar till att skapa förståelse för vilka didaktiska val fritidsläraren gör i sin undervisning samt hur dessa val motiveras. Vi har valt att använda oss av ett fenomenografiskt perspektiv då vi låter våra informanter skapa didaktikens mening och betydelse. Undersökningen behandlar tidigare kurslitteratur, vetenskapliga artiklar, samt egen insamlad empirisk data genom parintervjuer. Vi kommer använda oss av kvalitativa intervjuer för att skapa en djupare förståelse för fritidslärarens didaktiska val. Intervjuerna har genomförts med både fritidspedagoger och fritidslärare oberoende av lärarlegitimation. För att simplifiera kommer vi benämna både fritidspedagoger och fritidslärare för benämningen fritidslärare, detta är för att undvika otydlighet och förvirring. I resultatkapitlet summeras datan för att finna likheter men framförallt skillnader mellan de didaktiska valen som grundar sig i ett fenomenografiskt perspektiv.

Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur lärare menar att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dessa till fördjupat lärande hos eleverna, samt hur de menar att det kan utvecklas. Studiens forskningsfrågor är: Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de fångar upp naturvetenskapliga frågor och funderingar och leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna? Hur beskriver lärare verksamma i årskurs F-3 att de bemöter och besvarar naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på, och hur påverkar det undervisningen? Vilka faktorer påverkar lärarens möjlighet att fånga upp elevernas frågor och funderingar i NO-undervisningen, enligt verksamma lärare i årskurs F-3? Studien är kvalitativ och gjord ur ett lärarperspektiv. Datainsamlingsmetoderna var intervjuer och enkäter och datamaterialet bearbetades genom att materialet sorterades in i teman. De mest framträdande resultaten i studien är att lärare i studien ibland värderar faktasökande, praktiska moment och relationen till eleven i undervisningen högre än de ämneskunskaper eleverna utvecklar. Elevernas intresse för ämnet, en god relation till eleverna samt ett tryggt och gott klassrumsklimat prioriterar lärarna i studien särskilt högt i årskurserna F-3. Därför prioriterar studiens lärare även lärares erfarenhet och didaktiska kompetens högt, utöver lärares ämneskunskaper. Lärare i studien tar upp att didaktisk kompetens och erfarenhet kan kompensera för bristande ämneskunskaper. Tillgång till fakta på internet gör att studiens lärare inte känner att de behöver kunna besvara alla frågor och funderingar inom NO, och sökmotorer på internet används flitigt. Många lärare i studien skulle vilja organisera sin NO-undervisning mer efter elevernas frågor och funderingar men upplever att det inte finns tid eller resurser nog för att det ska vara möjligt. Studiens huvudsakliga resultat är att lärarna i studien beskriver att de möter elevernas tankar och funderingar både med direkta svar och med följdfrågor samt att de leder dem vidare till fördjupat lärande hos eleverna med en mängd olika metoder så som diskussioner, undersökningar och experiment. Lärarna i studien hanterar ofta naturvetenskapliga elevfrågor som de inte vet svaret på genom att söka upp svaret på internet, gärna tillsammans med eleverna. Detta medför att fokus flyttas från ämneskunskaperna till praktiska aspekter som hur man söker fakta och källkritik. Det framkommer också att vissa av studiens lärare ser det som viktigare att bemöta eleverna på ett bra sätt än att kunna ge rätt svar. Lärarna i studien upplever att tiden är den mest begränsande faktorn för hur väl de kan bemöta och besvara elevernas frågor och funderingar och leda dessa till fördjupat lärande hos eleverna. Detta styrs i sin tur av flera andra faktorer som gruppstorlekar, styrdokument, men också deras egna planeringar.