Studien sammanställer forskningsresultat kring textsamtal i läsförståelseundervisning och fokuserar på grundskolans F-3. Genom textsamtal samspelar elever med varandra och därför kan en gemensam förståelse skapas för texten. Ett centralt begrepp i uppsatsen är elevcentrerade textsamtal, vilket innebär att elever är aktiva i samtalen och deras tankar står i centrum. Syftet med studien är att belysa textsamtalets betydelse för elevers läsförståelse och att klargöra hur textsamtalets strukturer kan stödja elevers läsförståelseutveckling. Det material som analyserats och sammanfattats är vetenskapliga artiklar, en rapport och en doktorsavhandling. Materialets utgångspunkt har varit strategier för textsamtal och dess betydelse för läsförståelse. Resultatet visar att elevcentrerade textsamtal gynnar elevers läsförståelse eftersom elever får möjlighet att dela tankar och idéer med varandra. Det visar även att läraren behöver använda modellering och stödstrukturer för att lärande ska ske. En annan viktig aspekt som framkom var att lärare behöver göra medvetna val av frågor i samtalen, frågor som är anpassade efter elevens lärande. Uppsatsen har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv, som kännetecknas av att lärande sker genom samspel med andra och att lärande sker inom den proximala utvecklingzonen. I diskussionen presenteras slutsatsen att läraren har en ytterst betydande roll i textsamtal även om samtalen är elevcentrerade och att undervisningen bör struktureras inom elevernas proximala utvecklingszon.

No description available.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka och presentera forskningsläget kring historiemedvetande. Arbetet fokuserar på att redogöra för hur begreppet historiemedvetande definieras inom forskning, vilken relation begreppet har med den svenska skolans styrdokument, samt presentera forskning kring hur historiemedvetande kan utvecklas hos elever. De frågeställningar vi besvarar på i detta arbetet är: “Hur definieras begreppet historiemedvetande inom forskning och hur kan det relateras till skolans styrdokument?” samt “Hur kan en historielärare arbeta med att utveckla elevers historiemedvetande enligt forskning?”. Genom informationssökning som metod i databaserna SwePub och Diva, har vi hittat och sammanställt forskning kring historiemedvetande. Det resultat vi kommer fram till i arbetet är bl a att det finns en enhetlig förståelse av begreppet historiemedvetande inom den historiedidaktiska forskningen. Vidare kommer vi fram till att det finns olika sätt att arbeta med och iscensätta historieämnets övergripande syfte, nämligen att utveckla historiemedvetande i klassrummet.

Auf die Tatsache, wie relevant Wortbildung in der deutschen Sprache ist, wurde schon oft hingewiesen. Jeder Text des Deutschen, egal ob mündlich oder schriftlich, ob fachsprachlich oder alltagssprachlich, enthält eine Vielzahl von Wortbildungen verschiedenen Typs. Wortbildungen sind ganz allgemein ein ökonomisches und sehr produktives Mittel der Wortschatzerweiterung im Deutschen. Aber nicht nur die reine Frequenz von wortgebildeten Einheiten verbunden mit der Tatsache, daß aufgrund der hohen Produktivität von bestimmten Wortbildungsmustern diese Einheiten meist nicht im Lexikon zu finden sind, ist ein Argument für ihre Vermittlung im DaFUnterricht; vielmehr spricht auch die spezifische funktionale Qualität von Wortbildungen für eine Einbringung in eine pädagogische Grammatik. Wortbildungen stellen ein grundlegendes Verfahren zur Bildung neuer Bezeichnungen dar, sie dienen als wichtiges Mittel der Textstrukturierung und -konstituierung und darüber hinaus auch als bedeutsames Stilmittel; kurz: sie sind ein wesentliches Strukturmerkmal der deutschen Sprache.

For many years, teachers and researchers have searched for the most effective way of teaching to increase the learning for the students parts. No matter wich teory, model, content etcetra, there will always be someone who either critize or honour your way of teaching. Teacherstudents today feel that they are given less and less teacher-controlled tuition and this may result in more and more indepedent learning and searching for the answers on their questions. One certain way of finding answers, specially for university students, is to take a look in the course books. More exactly, for this studie, books about history didactics. The aim in this studie is to analyse the content in five different books of history didactics with focus on the authors discussion about the textbook, motivation and criticism of the sources in teaching situations. The books are produced after 2011, with the establishment of the new curriculum, and the books target-audience is future and active teachers. The results shows that there is some similarities between the authors content, for example the discussion about values in the textbook and how to create motivation focusing on students creation of identity. One difference is how the teaching about criticism of different sources should be approched. On the same track the analyse shows the lack of criticism of the source on the internet, specially on different social media plattforms. There is, however, a big difficulty to create similar ways of teaching due to different classes and students etcetra. Every situation is unique.

Syftet med undersökningen har varit att öka kunskapen om hur lärare i estetiska- och teoretiska ämnen uppfattar begreppen formativ och summativ bedömning samt hur lärarna arbetar med bedömning i sina ämnen. För att uppnå syftet ställdes fyra forskningsfrågor: Hur uppfattar lärarna i undersökningen begreppen formativ och summativ bedömning? Hur arbetar de fyra lärarna med bedömning i sina ämnen? Vilka likheter och skillnader finns i de fyra lärarnas bedömningspraktik? Vilka motsättningar mellan det formativa och det summativa upplever de fyra lärarna i sin bedömningspraktik? För att besvara frågeställningarna intervjuades fyra lärare verksamma på gymnasiet och grundskolan, årskurs 7 – 9 i kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Två lärare undervisar i bild, de övriga i teoretiska ämnen och i musikämnet. Resultatet visade att de fyra lärarna har en liknande uppfattning om begreppen formativ och summativ bedömning. I det dagliga arbetet med formativ bedömning ställde samtliga lärare frågor till eleven för att föra arbetet framåt. Skillnaden var hur lärarna dokumenterade och förmedlade sin bedömning till eleverna. Lärarna i de teoretiska ämnena använde mer skriftlig feedback och gjorde summativa delbedömningar som redovisades i bedömningsmatriser medan lärarna i bild fokuserade mer på den formativa bedömningen och gjorde den summativa bedömningen i slutet av en kurs eller i slutet av ett läsår då bedömningsmatriser ansågs hindra eleven att våga chansa i sitta rbete.

Abstrakt Denna kunskapsöversikt undersöker vilka faktorer som påverkar elevers läslust. Kunskapsöversiktens slutsats och diskussion ämnar även besvara vilka didaktiska upplägg som kan göra skillnad genom kunskapen om påverkande faktorer. Granskningen utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att både yttre och inre motivationsfaktorer påverkar läslusten. Till de yttre hör läsande förebilder, textval och didaktiska val. De faktorer som hör till inre motivation är textval, känslor och meningsfullhet. Att textval förekommer i båda temana är då resultatet visat att detta både kan vara en yttre omständighet men förekommer även genom elevens egen påverkan.  Samtliga faktorer kan ha både positiv och negativ påverkan på läslusten och genom den fördjupade vetskapen om dessa variabler ges förslag på hur skolan kan skapa goda förutsättningar för elevens läslust.

The purpose of this study is to examine the attitudes towards reading and literature that exist among adolescent youth in rural areas. The fact that young people read less now than before, and that their ability to read has decreased significantly over time, has been difficult to miss if one has followed the school policy discourse in recent years. A group of young people who are often left out of the reporting on school results are the young people who live outside the urban areas.   Using a questionnaire, this study aims to investigate the following: the attitudes that exist around fiction among the said group of young people; what could make them read more; and finally, how and which fiction they assimilate.   Based on Pierre Bourdieu’s theory of fields habitus and cultural capital this essay concludes that there is an urgent need to motivate the adolescent youth to read, otherwise there is a serious risk of them becoming an alienated group in the Swedish society, due to a lack of cultural capital.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur rollspel kan användas för att främja elevers förmåga att perspektivera sina kunskaper om preventivmedel och sexuell hälsa. Genom att analysera elevernas diskussioner om fördelar och nackdelar med preventivmedel, var målet att öka förståelsen för elevers delaktighet inom ämnet och identifiera kritiska områden som framträder i deras samtal. Studien använde ett pluralistiskt förhållningssätt inom sexualundervisningen och främjade elevledda lektioner för att skapa en ram där olika perspektiv kunde uttryckas och elevernas egna kunskaper och uppfattningar beaktades. I denna studie genomfördes en insamling och analys av empiriskt material med hjälp av kvalitativa analysmetoder, där den praktiska epistemologiska analysen användes för att undersöka hur elever kunde få möjlighet att perspektivera sina kunskaper om preventivmedel och sexuell hälsa genom rollspelsutformning. Tidigare forskning betonade betydelsen av sexualundervisning i skolan och samhället, samt elevers delaktighet i denna undervisning. Studien byggde vidare på dessa insikter och visade att rollspel var en effektiv metod för att främja elevers perspektivering och tillämpning av kunskaper om preventivmedel och sexuell hälsa. Rollspelen skapade en säker och engagerande miljö där eleverna kunde utforska, diskutera och ifrågasätta olika synpunkter i ämnet.