Syftet med studien är att undersöka hur lärare resonerar didaktiskt kring SO-undervisning i årskurs f-3 i demokratifrågor och vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas i den undervisningen. För att kunna besvara detta syfte har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra informanter med varierande yrkeserfarenhet och aktuella undervisningsårskurser. Resultat för studien visar att informanterna har bra koll på varför det är viktigt att undervisa om demokrati, hur undervisningen ska genomföras och vad den ska innehålla. För att kunna uppnå skolans demokratiuppdrag behöver demokratiundervisningen genomsyra hela skolans verksamhet, utgå ifrån elevernas individuella förutsättningar, behov, intressen och erfarenheter, göra eleverna delaktiga i utformandet av sin utbildning och få de att inse att deras röst är betydelsefull. Kommunikation är a och o i demokratiundervisningen och ska ske både med och mellan elever, kollegor och vårdnadshavare.

Antalet flerspråkiga barn i Sverige är hög och förskolorna möter många flerspråkiga barn. Syftet med studien är att skapa en förståelse för förskollärares arbetssätt som främjar och stimulerar flerspråkiga barns språkutveckling. Läroplanen för förskolan (skolverket 2018) nämner att förskolan ska erbjuda varje barn rätt förutsättningar för att utmana och stimulera språkutvecklingen i såväl det svenska språket och i modersmålet. Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer där fem förskollärare med minst ett års erfarenhet svarade på frågor som hjälpte mig att besvara studiens frågeställningar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Studien belyser olika arbetssätt och metoder för att främja flerspråkighet hos barn i förskolan.

No description available.

Denna dokumentstudie undersöker, med hjälp av tematisk analys, kursplanerna för teknik på högstadiet och gymnasiet med utgångspunkt i teknisk läskunnighet för att undersöka hur väl förberedda eleverna är på gymnasiets teknikundervisning. De teman som framkom som gemensamma för både gymnasiet och högstadiets kursplaner var att eleverna skulle vara förtrogna med arbetssätt för teknikutveckling och att eleverna ska utveckla förmågan att förstå hur tekniken påverkar individer, samhället och miljön. Högstadiets kursplan hade också som tema att eleverna ska ha kunskaper om hur olika tekniska lösningar och tekniska system fungerar. Snarlikhten i syftena med kursplanerna gör att övergången sannolikt fungerar väl då eleverna blir förberedda på liknande innehåll men då undervisningen i teknik på högstadiet innebär stor frihet för läraren finns det risker att eleverna kommer till gymnasiet med stora skillnader i kunskap om teknik.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie av hur sex stycken verksamma pedagoger arbetar med ämnet historia i årskurs 4-6. Vårt syfte med undersökningen har varit att undersöka de intervjuade lärarnas metoder och didaktiska val i sin undervisning och hur de arbetar utifrån styrdokument. Vi har även undersökt hur de arbetar med elevers historiemedvetande. En del av syftet har även varit att för oss få en god grund att stå på och kunna motivera våra metoder och ämnesval.I vår studie har vi kommit fram till att historiemedvetande inte är ett väl känt begrepp för majoriteten av de intervjuade pedagogerna. Studien visar också att undervisningen främst styrs av olika styrdokument som kursplaner och lokala arbetsplaner. Genom studien fick vi även fram att pedagogerna undervisar individanpassat och utgår mycket från det materiel som finns tillgängligt på skolan. / We have made a qualitative interview study of how six active educators teach history in grades 4-6. Our purpose of the study was to examine the interviewed teacher’s methods and educational choices in their teaching and how they work from written policy. We have also investigated how they work with students’ historical consciousness. Part of the aim has also been to establish a good foundation and be able to justify our methods and subject choices.In our study, we found that historical consciousness is not a well-known concept for the majority of the interviewed teachers. The study also shows that the teaching is mainly driven by various policy documents such as curricula and local implementation plans. We also learned that educators teach individualized and the access to different material that is available at the school made a big difference.

Studier inriktade på andraspråkselever visar att bristande ordförråd påverkar läsförståelsen. Andraspråksforskare framhåller att det krävs att elever interagerar med text på olika sätt för att skapa en djupare förståelse. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur mellanstadielärare arbetar för att främja läsförståelse hos andraspråkselever. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för undersökningen. Datainsamling är av kvalitativ karaktär och har skett genom semistrukturerade intervjuer med sex grundskollärare utifrån kriterier att de undervisar i årskurs 4-6 samt undervisar i ämnet svenska och/eller svenska som andraspråk. Intervjuer har transkriberats och analyserats utifrån tematisk analysmetod. Resultatet visar att lärarna anser att lässtrategier som textsamtal och läsfixarna stöttar andraspråkselevers läsförståelse. Lärarna anser att medvetenhet om lässtrategier och ge tid till förståelse och repetition stärker läsförståelsen. Lärarna använder kooperativa arbetssätt, bildstöd och åldersadekvata texter samt samarbete med olika yrkesroller för att främja andraspråkselevers läsförståelse. Studiens resultat jämförs med aktuell forskning.

Skolmatematiken är ett ämne som länge haft negativa associationer och stereotyper kopplade till sig. Förutom det har matematiken i skolan också många negativa känslor relaterade till sig där matematikångest blivit ett allmänt känt begrepp. Stereotyper inom matematiken är även något som inte bara förekommer i skolan utan är även en del i den allmänna vardagen då vi stöter på dem via traditionell eller sociala medier. Tidigare forskning inom området har fokuserat på att kartlägga de allmänna stereotyper som finns samt undersöka matematikens stereotyper kopplade till genus. Målet med denna studie är att utforska gymnasieelevers olika stereotyper inom matematiken och klargöra vilka färdigheter och förmågor de elever som anses bra respektive dåliga inom ämnet besitter samt vad eleverna anser krävs för att bli bra på matematik. Intervjuer med totalt sex gymnasieelever från olika program och olika skolor runt om i Sverige genomfördes och användes för analysen. Resultatet av studien visade att de allmänna stereotyper kring ämnet som eleverna uttryckte stämmer till stor del in på de stereotyper som tagits fram i tidigare forskning. Exempelvis menade eleverna att matematik handlar om att komma fram till lösningar och att ämnet i sig kan beskrivas som något oförutsägbart och den matematiska förmågan associerades med något som var medfött. De elever som anses bra på matematik menade eleverna var engagerade och aktiva under lektionerna och har möjlighet att hjälpa andra. De besitter även förmågan att ”se” lösningar och samband samt använda olika metoder. Till sist menade eleverna att för att lyckas inom ämnet krävs det att man lägger ner mycket tid på studierna. Dessa förmågor och färdigheter som eleverna lyfte var utmärkande för de som anses bra på matematik kunde till viss del relateras till tidigare forskning kring färdigheter för problemlösning.

I denna studie undersöktes hur analogier kunde användas i fysikundervisning. Studien var avgränsad till att enbart behandla analogier om Bohrs modell av väteatomen och dess energitillstånd. Analogierna var hämtade från olika svenska läromedel för kursen Fysik 2. Studiens syfte var att reda ut hur läromedlen presenterade analogierna för läsaren samt vad lärare och elever själva tänkte om dessa. För att uppnå syftet besvarade studien vad som karaktäriserade läromedlens analogier samt hur lärare och elever karaktäriserade och värderade analogierna. För att besvara studiens frågeställningar användes metodtriangulering, där en del av metoden innebar att analysera läromedlens analogier med Dedre Gentners strukturmappningsteori. Därefter genomfördes semistrukturerade fokusgruppsintervjuer, en med en grupp lärare och en med elever som läste kursen Fysik 2. Intervjusvaren analyserades utifrån resultaten från mappningen. Resultatet av analysen visade att av de tre analogierna som ingick i studien var satellitanalogin den som värderades högst av strukturmappningsteorin. Dock visade analysen av intervjuerna att den lite enklare hyllanalogin respektive gruvschaktsanalogin värderades högre av intervjupersonerna. Över lag kan konstateras att användandet av analogier i både texter och undervisning är positivt för en stegvis utveckling av elevers förförståelse mot vetenskapliga förklaringsmodeller. Studien visade även att elever spontant använder sig av analogier. En slutsats blev att klassrumsdiskussioner kan vara ett viktigt men tidskrävande inslag för att analogier av hög kvalitét ska vara effektiva för inlärning. Dock kan flera enklare analogier med mer begränsade användningsområden vara effektiva om de kompletterar varandra.

Detta examensarbete är en studie om modersmålsundervisning i förskolan.Studien fokuserar mer på hur förskollärare stödjer barn att utvecklamodersmålet i förskolan. Samt vilka resurser används och hur är samarbetetmed hemmet när det gäller modersmålsutveckling. I studien deltar sexförskollärare som arbetar i sex olika mångkulturella förskolor. För attundersöka hur förskollärare stimulerar barns modersmålsutveckling och vilkaresurser är tillgängliga i förskolan används kvalitativa intervjuer i studien.Resultaten visar att förskollärare stimulerar modersmålet under olika momenti förskolan och använder mest digitala verktyg som resurs för att stödjabarnens modersmål. Studiedeltagarna har olika erfarenheter när det gällermodersmålsstöd i förskolan. Det är vårdnadshavarna som ibland inte vill attbarnen får stöd med modersmålet i förskolan, de vill att barnen ska fokuserabara på det svenska språket i förskolan.

I denna studie är syftet att undersöka hur barn inkluderar och exkluderar varandra i den fria leken och hur de gör ett tillträde i en påbörjad lek samt vilka tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier de tillämpar i den fria leken. Vi valde observationsmetoden som vårt tillvägagångssätt i vår studie, och för vår datainsamling använde vi oss av Tellgrens översättningar av Corsaros 15 olika tillträdesstrategier och uteslutningsstrategier.  Våra resultat visar att vissa barn lyckas bättre med att få tillträde i en pågående lek. De barn som inte lyckas att få tillträde i en påbörjad lek som andra barn har startat, gör de det med hjälp av en pedagog eller försöker de med olika inträdesstrategier tills de lyckas. Det leder till att vissa barn byter strategier när de ser att de har misslyckats med en strategi. Vi har sett att det är vanligt i barns lekar att både få tillträde och bli utesluten i barns fria lek. Vi har även fått syn på att ju fler barn använder det verbala språket genom att interagera med andra barn, desto lättare får de tillträde i en pågående lek. Slutsatsen är det viktigt att pedagogerna är närvarande på ett rimligt avstånd under fria lekar så att de kan ingripa ifall behovet uppstår.