Sex education in Sweden is viewed as a subject that can be incorporated into many different school subjects in Swedish upper secondary school. Teachers in Swedish, however, are rarely educated in sex education, it is up to themselves to make sure that they have the knowledge and means to incorporate sex education into their lessons in Swedish. In this study seven textbooks for the courses Swedish 1 and 2 were analyzed to investigate whether they provide teachers and students with content connected to sex education. The study also focuses on what sort of sex educational content is present or absent, in the textbooks. The results are then compared to a previous study that analyzed textbooks in Swedish during the previous curriculum. The results show that in Swedish 1 2.5 % of all the content is related to sex education, compared to 6.5 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish A. Moreover, 10.2 % of the texts in the textbooks for Swedish 2 are related to sex educational content, compared to 8.7 % in the corresponding course during the previous curriculum, Swedish B. The most common sex educational contents in the textbooks are "Love" and "Relationships". The least common sex educational contents in the textbooks were "Masturbation", "Reproduction, biology, the body" and "Pornography".

This study examines Swedish high school pupils and their attitudes towards lyric poetry. Further more it is also a study to test if a lyric poetry conversation session can change already existing attitudes towards lyric poetry among Swedish high school pupils. The results showed that the pupuls didn’t have much of expiriences of lyric poetry. Therefore a determination of their attitudes is very hard to state. Their main picture of lyric poetry was that it consists with poems that were shorter than other text forms and contained rhyme. The lyric poetry conversation session worked although very well as a learning instrument for high school kids, but as an attitude changer it will remain hard evaluated because of the pupils minor experiences, and also because of the short time this study continued.

Syftet med studien är att undersöka textillärares och elevers reflektioner kring textilt återbruk i vardagen och i textilslöjden. Textilt återbruk är ett begrepp som används i samband med att begagnade kläder och textilier återanvänds till nya produkter. Förekommer det textilt återbruk i textilslöjden och hur arbetar lärare med textilt återbruk? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med en textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9. Vidare har en enkät använts och besvarats av 173 antal elever i årskurs 8 och 9, samt 14 antal lärare i textil slöjd. Från inspirationsböcker har produkter valts ut och dessa produkter syddes upp av begagnade kläder som var till underlag för intervjuerna med eleverna och textilläraren. Med dessa produkter ville jag få insikt i vad eleverna har för åsikt om produkterna och om de anser att de kan sy någon av dessa produkter i textilslöjden samt vad som inte intresserar eleverna att sy. Resultatet av intervjuerna, visar att eleverna inte var lika positiva till textilt återbruk som textillärarna. Enkätundersökningen visar att textillärarna är positiva till textilt återbruk och att alla arbetar med textilt återbruk mer eller mindre. Det fram kom i enkätundersökningen att vissa av lärarna introducerar arbete med textilt återbruk i klasserna med att visa film, tv-program och litteratur om hur det går till att framställa tyger och kläder i värden. Därefter får eleverna själva skapa något med textilt återbruk. De elever som svarade på enkäten var mer positiva till att arbeta med textilt återbruk än de elever som intervjuades. Mitt viktigaste resultat i undersökningen var att alla lärare arbetade med textilt återbruk och på det sättet sprids kunskapen vidare om hur viktigt det är med ett miljötänk och att eleverna får vetskap om hur textiler tillverkas och hur det påverkar miljön.

Studiens ansats var att undersöka vilka strategier för förhandling och kommunikation eleverna i en förskoleklass uppvisade under fri lek och hur detta hängde samman med elevgruppens lokala kamratkultur. Syftet var att undersöka hur eleverna använde strategier för kommunikation i leken och om leken kan ge möjligheter för språkutvecklande arbete. Observationer av den fria leken gjordes med hjälp av filmkameror och stödanteckningar och transkriberades sedan för vidare analys. Studien utgick från ett sociokulturellt perspektiv samt Corsaros teorier om kamratkultur. Analysen visade att språket var ett centralt verktyg inom strategierna för kommunikation för de observerade eleverna att använda vid förhandling i lek. Genom och inom leken skapade de sig nya kunskaper om språket och det sociala samspelet. Eleverna använde sig av både det verbala språket och kroppsspråket i samspelet mellan varandra och uppvisade goda kommunikativa förmågor genom att använda dessa verktyg på olika sätt. De skapade gemensam mening om olika ord och begrepp och förhandlade om kamratkultur genom språket. Vi såg hur eleverna omformade delar av vuxenkultur för att skapa sig eget utrymme och undkomma regler och normer satta av vuxenvärlden. De olika strategier för kommunikation som eleverna använde sig av gav olika möjligheter att påverka gruppen och de normer och kunskaper som formades där.

Fysisk aktivitets viktiga roll på kroppsliga funktioner såväl fysiska som kognitiva har alltmer uppmärksammats under de senaste decennierna. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet inte enbart gynnar kroppen, hälsan och den motoriska utvecklingen, utan även bidrar till en ökad inlärning- och koncentrationsförmåga. Detta är en erkänd och etablerad slutsats som ett flertal forskare kommit fram till i sina undersökningar, vilket påvisas i vår tidigare forskning. Syftet med föreliggande studie är därför att undersöka de didaktiska val som förskollärare gör i samband med rörelseaktiviteter och i utformningen av förskolans miljö, vi har därmed fördjupat oss i hur och till vilket ändamål förskollärarna erbjuder barnen didaktiskt lärarledda rörelseaktiviteter och hur de ges möjlighet till fysisk aktivitet för att gynna både den motoriska och kognitiva utvecklingen. Vi har också fördjupat oss i om det finns någon didaktisk tanke kring miljöns utformning på förskolan ur ett rörelseperspektiv. Vi har i vår tidigare forskning således kommit fram till att det är i skolan och förskolans miljö som barnen erbjuds störst möjlighet till fysisk aktivitet och det är därför viktigt att pedagogerna erbjuder rörelse. Den metod vi har använt är intervju med förskollärare och genom dessa har vi tagit del av information som vi sedan analyserat. Analyserna har genomförts med hjälp av didaktiska grundbegrepp och vi har kommit fram till att det i vår studie förekommer olika förhållningssätt och arbetssätt hos förskollärarna. Inom förskolans verksamhet tenderar förskollärarna att göra medvetna men också omedvetna didaktiska val både inom de planerade lärarledda rörelseaktiviteterna men även inom miljöns utformning i förskolan. Studiens ändamål var inte att komma fram till en generell slutsats utan att få insikt i hur förskollärarna i vår studie arbetar för att möjliggöra, stimulera och tillgodose barns rörelsebehov och främja den motoriska och kognitiva utvecklingen utifrån förskolan och förskollärarnas didaktiska val gällande miljöns utformning och pedagogens lärarledda rörelseaktiviteter.

I den här studien har vi fokuserat på hur pedagogerna på två olika förskolor med naturvetenskaplig inriktning utformar naturvetenskapliga lärandesituationer för de yngsta barnen i åldrarna ett till tre år. Vi har också försökt att urskilja ämnesdidaktiska redskap som används i naturvetenskapligt arbete för vår valda åldersgrupp. Studien är utförd med kvalitativ metod där två olika intervjumetoder har använts. Vi har använt oss av video stimulated reflection och semistrukturerad intervju, för att få möjlighet att få reda på så mycket som möjligt av pedagogernas uppfattning av ämnesdidaktiska redskap och deras sätt att utforma naturvetenskapliga lärandesituationer på. Vi har använt oss utav konventionell innehållsanalys som hjälpmedel att analysera resultatet. Vårt resultat visar att det viktigaste i naturvetenskapligt arbete med barn i åldrarna ett till tre år är att alltid utgå ifrån deras intresse. På den första förskolan anses det svårare att planera aktiviteter för de yngsta barnen då dem är mer styrda av sitt eget intresse. På den andra förskolan arbetade dem med teman och hade planerade aktiviteter varje dag. Pedagogerna vi intervjuade på båda förskolorna hade en positiv inställning till ämnet, vilket motsätter den tidigare forskningen. Det framgår i empirin att pedagogerna tycker det är viktigt att man vet vad man gör och varför man gör det. Det visar på en didaktisk medvetenhet hos pedagogerna.

Denna systematiska litteraturstudie genomförs i syfte att undersöka vad befintlig forskning säger om användningen av skönlitteratur i undervisningen av teknik och naturvetenskap för årskurserna F-3. Frågeställningarna är enligt följande: - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur underlätta barns förståelse för teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur uppmuntra barns begreppsbildning i teknik och naturvetenskap? - I vilken utsträckning kan, enligt tidigare forskning, skönlitteratur bidra till att förbättra barns inställning till teknik och naturvetenskap? Några av de centrala begreppen i uppsatsen är begreppsbildning, teknik och teknisk allmänbildning, naturvetenskap och naturvetenskaplig allmänbildning, och skönlitterära barnböcker. Artiklarna som analyserats har främst hittats via databasen ERIC. Den litteratur det refereras till utöver artiklarna är till stor del kurslitteratur på grundlärarprogrammet F-3. Området är underbeforskat och vidare forskning anses vara befogad. Resultatet av analysen tyder på att skönlitteratur på ett bra sätt kan komplettera undervisningen av teknik och naturvetenskap, men att lärare måste vara aktiva i sitt val av de skönlitterära böcker som används. Analysen visar också att både skönlitteratur och läromedel kan innehålla förenklingar och stereotypa föreställningar som, om de får stå oemotsagda, riskerar att motverka undervisningens syfte - att grundlägga en teknisk och naturvetenskaplig allmänbildning. En saga må vara liten och oansenlig, men i kombination med rätt frågor kan den inverka på elevernas syn på teknik och naturvetenskap som i förlängningen påverkar deras framtida yrkesval.

This study investigates the view of grammar knowledge that appears in the steering documents and six textbooks for Swedish in upper secondary school. The research was carried out with the research questions “What view of grammar knowledge appears in the curriculum?”, and “What view of grammar knowledge appears in the textbooks?”. The study was conducted with a qualitative content analysis of applicable parts of the curriculum and relevant meta-texts and student activities from the textbooks. The results show that the steering documents and the textbooks to varying degrees differ with respect to various aspects of the concept view of grammar knowledge, compared with each other and within the different groups of materials. Moreover, the results illustrate that the steering documents, with their general expressions, allow a broader view of grammar than the view which each individual textbook offers.

Den historia som förmedlas och når ut till elever genom populärkulturen och då framförallt filmmediet har en genomslagskraft som ingen historiebok eller lärare kan mäta sig med. Sedan början av 1900-talet har filmindustrin återskapat historia på den vita duken och efter ett biobesök har sannolikt filmen påverkat många människors historiesyn och uppfattningar om det förflutna. Filmen ger även till skillnad från andra läromedel en gemensam och stark känslomässig upplevelse där alla kan delta samtidigt. Den öppnar upp för fler elever att kunna använda sina förmågor och ställer inte samma krav på läsförståelse som traditionella läromedel. Film som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen kan uppfattas och användas på olika sätt, antingen som ett hjälpmedel för djupare reflektioner, kritiskt tänkande och analyser eller som belöning och avkoppling utan någon som helst didaktisk eftertanke.   Syftet med denna litteraturstudie blir således att belysa vilka möjligheter och utmaningar forskningen lyfter fram med att använda historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg i historieundervisningen samt dess roll som historieförmedlare

I gymnasieskolans ämnesplan för matematik står det att undervisningen ska ge elever förutsättningar att utveckla förmåga att följa, föra och bedöma matematiska resonemang. Lektionens genomgång är ett tillfälle där läraren har en unik möjlighet att skapa förståelse hos eleverna. Den här studien undersöker hur lärare nyttjar genomgången i syfte att utveckla elevers resonemangsförmåga och vad som påverkar lärare i deras utformning av dessa genomgångar. Resultatet av semistrukturerade intervjuer med sju matematiklärare på gymnasiet säger att samtliga anser sig nyttja genomgången till att utveckla elevers resonemangsförmåga genom muntliga och eller skriftliga aktiviteter. Generellt ansåg lärarna genomgången som väl lämpad att utveckla elevernas förmåga att föra och följa resonemang, medan att utveckla förmågan att bedöma resonemang bäst gjordes utanför genomgången. Det som enligt lärarna påverkar utformningen av dessa genomgångar mest är faktorer rörande elevgruppen så som gruppens ambitioner, att de vågar prata och ha fel, dagsform och förmåga att lära sig matematik, följt av lärarens motivation och praktiska begränsningar så som tid.