I de mätningar som PISA och PIRLS genomfört har pojkars resultat gällande läsförmågan försämrats de senaste åren. Pojkar tycks inte uppskatta läsning lika mycket som flickor och enligt forskning finns det en teori om att pojkar utvecklar sin språkmognad senare än flickor. Skönlitterära böcker är inte alltid så tilltalande för pojkarna och bearbetningen av det lästa sker inte på ett varierat sätt. Syftet med studien har varit att undersöka vilken attityd till läsning som pojkar i årskurs 6 visar sig ha samt hur skönlitterära böcker används i klassrummet. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med en fenomenografisk forskningsansats. Genom semistrukturerade intervjuer med 16 pojkar i årskurs 6 framkom det att flera av pojkarna hade en neutral attityd till böcker och läsning. Pojkarna förstod vikten av att läsa men efterfrågade ett mer varierat arbetssätt med läsningen. För att pojkarna ska läsa mer och uppskatta läsningen behöver bearbetningen av det lästa ske på ett annat sätt. Att läsa ska vara en gemensam aktivitet där upplevelsen ska delas med andra. / In the measurements conducted by PISA and PIRLS, boys' results regarding reading ability have deteriorated in recent years. Boys do not seem to appreciate reading as much as girls, and according to research there is a theory that boys develop their linguistic development later than girls. Fictional books are not always so appealing to the boys, and the processing of what they read is not done in a varied way. The aim of this study has been to examine boys’ attitude towards reading in sixth grade and how fictional books is used in the classroom. The study is based on a socio-cultural perspective with a phenomenological research approach. By semi structured interviews with 16 boys in sixth grade, it was found that many of the boys had a neutral attitude towards books and reading. The boys understood the importance of reading but asked for a more varied way of working with reading. To increase boys reading and get them to appreciate reading, the processing of what they read needs to be done in a different way. Reading should be a common activity where the experience is shared with others.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka argument lärare anger för att använda olika läromedel i matematikundervisningen i årskurs 1-3. För att få fram lärares tankar, argument och syften med användningen av olika läromedel skedde datainsamlingen genom intervjuer med fyra verksamma lärare. De läromedelstyper som berördes var läroböcker, konkret material och digitala verktyg. Utifrån litteraturgenomgången och intervjusvaren arbetades sju kategorier av argument fram: genomgång, skapa förståelse, färdighetsträning, individualisering, planering, motivation och komplettering. De sju kategorierna motsvarade olika argument lärare har för användningen av olika läromedelstyper. Resultatet antyder att läroböcker ofta används för att ligga till grund för undervisningen och konkret material används ofta för att konkretisera matematiken för eleverna. I resultatet framkommer det att argumenten för användning av digitala verktyg varierar beroende på vilken typ av digitalt verktyg det är. Studiens slutsats är att en läromedelstyp kan användas med många olika syften och att olika lärare kan ha olika argument för att använda samma läromedelstyp.

Denna studies syfte är att undersöka hur fritidspersonal upplever att de arbetar både med relationsskapande samt musik som ett relationsskapande verktyg. Studien vill också belysa hur fritidspersonalen upplever hur musik kan hjälpa elevernas välmående. Metoden för studien är en kvalitativ metod som utnyttjar olika former av intervjuer för att få fram empirin.    Resultatet av denna studie visar att relationer är det viktigaste fritidspersonalen kan arbeta med då all pedagogisk verksamhet bygger på goda relationer mellan elever och personal. Respondenterna överlag ställer sig positivt till att musik kan användas till relationsskapande. Respondenterna nämner även vikten av det sociala lärandet.

Syftet med studien Leisure-time teachers work with equality and gender roles är att utifrån en genusmodell synliggöra fritidslärares såväl medvetna som omedvetna arbete med jämställdhet. Frågeställningarna utgår från tre nivåer i genusmodellen, den strukturella, den symboliska och den individuella. Den strukturella nivån önskar synliggöra hur verksamheten organiseras, den symboliska om hur verksamheten arbetar för att motverka de traditionella könsmönstren. Till sist synliggörs genom den individuella nivån lärares egna uppfattningar om jämställdhet och hur pojkar och flickor bemöts. Studien har genomförts genom intervjuer med fyra fritidslärare och pedagoger.  Resultatet av hur fritidshemmets organiseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv visar att det inte är ett prioriterat arbetsområde. Lärarna för omedvetet vidare en traditionell syn på kön genom hur de arbetar med varandra, exempelvis med arbetsuppgiftsfördelning. Aktiviteter med eleverna uppdelas efter scheman och personliga intressen. Fritidshemmets arbete med att motverka de traditionella könsmönstren visar att de omedvetet för dem vidare till eleverna. Det finns förväntningar på att pojkar ska vara högljudda och inte lyssna medan flickor anses vara lugna och hjälpsamma. Medvetenhet kring jämställdhetsarbetet med att motverka traditionella könsmönster och vad det kan innebära i den pedagogiska praktiken saknades.  Lärares egna värderingar och förhållningssätt visar att de tycker det är viktigt att vara förebilder för eleverna. Men genom sitt förhållningssätt förmedlar de omedvetet en traditionell syn på kön och uppfattningen att manligt är mera värt än kvinnligt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur lärare i årskurs 1–3 använder sig av nyheter ur ett didaktiskt perspektiv. Den använda metoden för studien är semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Resultatet visar på att det finns ett flertal syften med nyhetsförmedling i undervisning, exempelvis för att utveckla förmågor såsom att diskutera och argumentera, för att förstärka och komplettera andra kunskaper och för att hjälpa elever utveckla ett källkritiskt tänkande. Slutsatser som dras är bland annat att det är viktigt med nyhetsförmedling i undervisning för att elever ska bli självständiga och demokratiska medborgare i framtiden.

Under fem veckor genomfördes detta utvecklingsarbete som var förankrat i aktionsforskning. Syftet med utvecklingsarbetet var att genom samlingar som övergångsmetod skapa tydlighet för eleverna. Arbetet är förankrat i aktionsforskning och genomfördes under en period av fem veckor. Eleverna som deltog gick i första och andra klass. I arbetets nulägesanalys framgår det att det funnits samlingar innan men att de sedan tagits bort. Jag har i mitt utvecklingsarbete valt att återinföra dessa samlingar genom att användningen av andra metoder. Tre olika former av samlingar genomfördes. En samling genomfördes i övergången mellan skoltid och fritidstid. De andra två genomfördes i övergången mellan aktivitet och mellanmål samt mellanmål och aktivitet. Samlingarna som utfördes i utvecklingsarbetet gav olika resultat. Det blev ett blandat resultat av samlingarna som genomfördes. En del moment blev lyckade och eleverna fick tydlighet i vad de skulle göra under dagen på fritidshemmet. En del elever tog också egna initiativ genom att skapa en dialog i samlingarna. Andra moment blev mindre lyckade eftersom resultatet visade att alla moment inte var utformade för att passa alla elever. Reflektioner över detta och alternativa lösningar som hade fungerat bättre är något jag tar med mig. Intervjuer och samtal gjordes med både eleverna samt personalen på fritidshemmet. Utöver intervjumaterialet användes en loggbok där personliga reflektioner skrevs ner under arbetets gång.

Ofta upplevs matematikämnet som svårt, då är det viktigt att eleverna har möjlighet till en god fysisk klassrumsmiljö där de får förutsättningar att utveckla sin matematiska förmåga. I en fysisk klassrumsmiljö får eleverna stöttning av kamrater och lärare och de får möjlighet att påverka sin utbildning. Viktiga delar i den fysiska klassrumsmiljön är att eleverna ska få möjlighet lugn och ro, få vara med och påverka sin undervisning samt att få stöttning av både lärare och kamrater.

Denna uppsats undersöker två svenska läroplaner, Lgr62 och Lgr11. Undersökningen svarar på hurdana föreställningar de två läroplanernas övergripande delar förmedlar om gruppering utöver årskursbunden klass, och hur föreställningarna förhåller sig till tre teoretiska utgångspunkter i Vygotskys teorier. Även skillnader i analysresultaten för läroplanerna lyfts. Undersökningen utfördes som en hermeneutisk analys av sådana skrivningar i de två läroplanerna som var relevanta för analysen. Det empiriska materialet och analysen presenteras i löpande text, med citat ur läroplanerna som stöd för analysen. Studiens resultat visar att Lgr62 förmedlar en positiv föreställning och att Lgr11 inte förmedlar en tydlig föreställning om gruppering. Läroplanernas föreställningar går också att koppla till de teoretiska utgångspunkterna. Resultaten motiverar fortsatt forskning om läroplaners innehåll.

Assessment is a permanent part of history teaching, and the interest in assessment is highly current in the Swedish educational system. One aspect is formative assessment and feedback as a tool for learning; another aspect is that assessment tends to be more and more formalized. Earlier research on written assignments and tests show that history teachers often focus on assessing history knowledge as content and memorizing school textbook. Thus the risk is that history education and assessment does not correspond to the new curricula and rating scale with a wider range of goals. This study investigates the ongoing assessment in the history classroom, frequently entitled ”the black box”. Four history teachers in Swedish upper secondary school were interviewed about assessment, and their classroom assessments in a series of lessons were observed and recorded. The requested historical competencies in teachers´ questioning and feedback are interpreted through the concepts of the historical thinking tradition. Similarities and differences are discussed. Results show a great variety in questioning and feedback. Closed questions are present, but are not in majority, and encouraging feedback is more frequent than rejective. All teachers have the same principle – first order concepts or content come first, then second order concepts or thinking about the first order concepts. Among the second order concepts comparision stands as a universal tool to understand content and handle second order concepts. Cause and consequence combined with continuity and change (most focus on change) also appear to be common in the classroom assessements. More rare are historical persectives and significance. Most teachers consider the classroom assessment as valuable chances to get to know pupils´ history knowledge, but one teacher consider the ongoing pupils’ statements as far more reliable than the written ones, when it comes to grading. The over all result indicates that classroom assessments can involve more than history knowledge as memorized content like single facts. / Tidigare forskning har visat att historielärares arbete med bedömning av skriftliga elevarbeten ofta tenderar att begränsas till innehålls- och minneskunskaper, och att historiska kunskaper som förmågor kommer på undantag. De allra flesta lärare gör dock fortlöpande klassrumsbedömningar, som är integrerade i undervisningen. I denna studie intervjuas fyra gymnasielärare i historia om sin bedömningspraktik, och deras klassrumsbedömningar observeras och spelas in. Empirin ställs i relation till och analyseras med kunskapsbegrepp från det historiska tänkandets didaktik. Resultatet visar att medverkande lärare följer principen att innehållskunskaper utgör en grundläggande kunskapsbas, men att andra aspekter av historiska kunskaper också iscensätts, t.ex. orsak-konsekvens, förändring-kontinuitet och i viss mån perspektivtagande samt signifikans. Tydligast framträder förmågan att jämföra som ett redskap att såväl förstå innehåll som att dra slutsatser.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka matematiska aktiviteter eleverna möter i matikundervisningen genom läroboken. För att besvara detta analyserades fyra matematikböcker avsedda för det första skolåret. Varje elevbok med tillhörande lärarhandledning analyserades med intentionen att ge en bild av vilka matematiska aktiviteter eleverna möter. Frågeställningarna bygger på att matematiska aktiviteter är sådant som eleverna möter i den dagliga matematikundervisningen. Vidare undersöktes hur fördelningen av de matematiska aktiviteterna såg ut i respektive elevbok. Då elevboken och lärarhandledningen skiljer sig åt i strukturen valdes en kombination av en i huvudsak kvalitativ studie med en kvantitativ metod för att kunna genomföra analysen. För att ge en enhetlig bild av vad eleverna möter för matematiska aktiviteter i elevböckerna under årskurs 1 togs beslutet att analysera böcker avsedda för både höstterminen och vårterminen. Studiens teoretiska bakgrund, Bishops sex matematiska aktiviteter, har legat till grund för hur böckerna analyserades. För att besvara studiens frågeställningar konstruerades ett analysverktyg med utgångspunkt i teorin. Resultatet visar att eleverna möter olika matematiska aktiviteter i de undersökta läroböckerna, dock har räkna en klart dominerande ställning.