The aim of this study is to apply a power perspective upon textbooks used in the upper secondary school course of Swedish as a second language 3. Three different textbooks have been analysed from three perspectives regarding content, addressivity and activities. The analysis focuses firstly on to which extent and in which way the textbook authors connect language use on the basis of gender, social background and cultural belonging to aspects of power. Secondly, the ways in which the textbook authors invite pupils to negotiate about actualized conditions are examined. Ultimately, the balance between the four orientations constituting Janks (2010) interdependent framework for critical literacy education is described based on the textbooks’ tasks. The result shows that social background is prominent when two of the textbooks write about connections between language and power, whereas gender is assigned a marginalized position in all textbooks. The connections to power are mainly made by emphasizing the importance of mastering the dominant language, described as key to linguistic and cultural capital. The textbook authors often engage the pupil’s as well as external voices in their texts and rarely ascribe themselves roles of authorities. Regarding the framework for critical literacy, a problematic imbalance is caused by the lack of tasks that engage pupils in activities aiming to redesign their worlds in terms of social action.

Arbetet syftar till att skapa djupare kunskap kring vilka områden inom ämnet naturkunskap som lärare uppfattar att elever har svårt med, vad som orsakar svårigheterna, samt vilka strategier som lärarna använder för att motverka svårigheterna. Arbetet grundar sig i semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i norra Sverige. Resultatet från intervjuerna med lärarna visar att svårigheter grundas på brist på motivation, många och svåra begrepp samt på avsaknad av förkunskaper från grundskolan. Det är framförallt inom områdena genetik, ekologi och kemi som elever upplever svårigheter. Genom tydlig undervisning, god relation till eleverna och en förebyggande grundundervisning kan dessa svårigheter hanteras.

Regeringen införde en obligatorisk lovskola hösten 2017 för de elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiets olika program. Denna kvalitativa studien syftar till att öka förståelsen för hur lovskolan organiseras och hur informationen om de brister eleverna uppvisat överförs från ordinarie lärare till de lärare som undervisar på lovskolan. Studien fokuserar även på vilken roll specialpedagogen och specialläraren har i lovskolans organisation. Studien bygger på intervjuer från tre olika skolor runt om i Sverige. Den teoretiska utgångspunkten som denna studie har är läroplansteori. Resultatet visar på två modeller som skolorna väljer att använda sig av. Den ena modellen är att anordna lovskolan lokalt på sin egen skola och den andra modellen är att anordna lovskolan centralt via en utvecklingsgrupp i kommunen. Skolbyggnadens geografiska plats får stor betydelse för hur huvudmännen organiserar sina lovskolor. Med en liten organisation blir överförandet av kunskaper från ordinarie lärare mindre formell än vid den centralt styrda modellen av lovskola, där Skolverkets blanketter utgör grunden till förmedlandet av kunskaper. Den specialpedagogiska kompetensen används framförallt för att ge eleverna en trygghetskänsla vid lovskolans genomförande.

This essay examines how crime fiction can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. Three crime books from the bestseller list 2019 has been analysed using gender theory and a didactic literature theory. The three books are The Girl Who Lived Twice (2019) by David Lagercrantz, Lazarus (2018) by Lars Kepler and The golden cage (2019) by Camilla Läckberg. The books have been analyzed from a holistic perspective and with Maria Nikolajevas list over male and female characteristics. The result shows that there is both sterotypics portraits and normbreaking descriptions. The value system hold that the school shall promote equality between the sex and the school shall counteract stereotypical perceptions and help the pupils to become unique individuals. Based on theories by Louise M. Rosenblatt and Gunilla Molloy it suggest using crime fiction as possibility to discuss genus in the classroom.

The aim of this study is to investigate what a small group student teachers of English think of group work as a learning method. The survey was based on semi-structured interviews with eight student teachers of English. The result showed that the majority of these students believe that group work is a good learning method with many benefits, but it also has disadvantages. The benefits were the ability to work with fellow students and to take advantage of each other’s knowledge. The disadvantage that the majority of these students highlighted was that not everyone who participated in the group work contributed. The result also showed that the majority of these students developed their knowledge by working in groups. The conclusion of this study is that the majority of student teachers of English believe that group work is a good learning method with benefits but it also has disadvantages.

Syftet med detta arbete är att kartlägga hur programmering i matematikundervisning framställs i några svenska facktidskrifter. Fokus ligger på matematiska förmågor, centralt innehåll samt strategier och konkreta resurser för arbete med programmering i matematikundervisning. Metoden bygger på två delar; dels en innehållsanalys av tidningsartiklar, samt en sekundär analys av de första resultaten med hjälp av ramverket TPACK. Resultaten visar att problemlösning är den dominerande matematiska förmågan, och att centralt innehåll- och strategier även kopplas samman med problemlösning. Slutsatser som dras är att tidningsartiklarna till stor del behandlar pedagogiska-, teknologiska- och matematiska aspekter av undervisning vilket är sådan information som efterfrågats av forskning. Exempel på sådant stöd som förekommer i artiklarna är undervisningsexempel- och modeller, samtidigt som andra efterfrågade stöd som utvärderingsmodeller sakna

Sverige är ett mångkulturellt samhälle och att vara flerspråkig är inget ovanligt. Att ha goda grunder inom läsförståelse är en förutsättning för att kunna bli en delaktig samhällsmedborgare.  I detta examensarbete undersöks fyra olika lärares syn på vad de anser som framgångsfaktorer för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse. Empirin består därmed av intervjuerna av de fyra lärarna.  Resultatet illustrerar att de intervjuade lärarna anser att elevernas olika språk ska inkluderas i undervisningen, att det görs anpassningar, användandet av arbetssätt som högläsning och genrepedagogik samt att samarbeta med hemmen, och med studiehandledare och modersmålslärare som behärskar elevernas modersmål, är framgångsfaktorer för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse.

I skolans uppdrag ingår att förbereda elever för att verka i samhället och möta en komplex verklighet som snabbt förändras. Många av de problem som samhället ställs inför kräver lösningar med bidrag från flera olika discipliner. Ämnesövergripande undervisning är ett arbetssätt som hjälper elever att se sammanhang och helheter och inkluderas i många länders läroplaner, även Sveriges. I de svenska läroplanerna finns ambitioner om att arbeta ämnesövergripande men på vilket sätt och i vilken utsträckning framgår inte. Den här undersökningen har syftat till att undersöka vilka erfarenheter och attityder lärare som undervisar i svenskämnet har av ämnesövergripande undervisning. Undersökningen genomfördes genom en digital enkät som besvarades av 89 lärare på högstadie- eller gymnasienivå. Undersökningen tyder på att det finns urskiljbara mönster i hur ämnesövergripande undervisning genomförs. Samarbetet sker oftast i form av ett temaarbete där svenskan i hög utsträckning står för formen, t.ex. genom att skriva en text eller muntlig framställning. Respondenterna anser att svenskämnet oftast samverkar genom ett ömsesidigt samarbete med andra ämnen. Det finns stora likheter mellan respondenternas syn på för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning som framkommit i tidigare forskning. I den här undersökningen har det också framkommit nya perspektiv som tycks vara karaktäristiska för just svenskämnet, såsom att alla elever i samma klass kan läsa olika svenskkurser och att svenskämnet i större utsträckning tycks fungera som ett ”hjälpämne” jämfört med andra ämnen. Detta kan motivera ytterligare forskning där svenskämnet ligger i fokus.

No description available.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur sex lärare, tre som arbetar på SFI och tre ämneslärare i grundskolan och gymnasieskolan har för attityder kring flerspråkighet och om det ges möjlighet till en flerspråkig undervisning i deras klassrum. I studien diskuteras synen på flerspråkighet, det sociokulturella perspektivet på lärande, transspråkande och modersmålsundervisning. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer och via dem kunde frågeställningarna, lärarnas attityder till flerspråkighet, hur de skapar ett flerspråkigt klassrum och hur de arbetar språk-och kunskapsutvecklande besvaras. Resultatet visade att lärarna har en positiv inställning till flerspråkighet och att andraspråkinlärarna gärna får använda sina modersmål i undervisningen, både för att utveckla det svenska språket samt ta till sig nya kunskaper. Lärarna tycker också att det är svårt att planera undervisningen efter elevernas modersmål då lärarna inte kan de olika språken och alla sex arbetade lite olika för att utveckla elevernas språk- och kunskaper. Sammanfattningsvis tyckte deltagarna att det är det svenska språket som ska läras ut och att eleverna ska utsättas för svenskan, men att modersmålet och andra språk som eleverna kan är en resurs och ett hjälpmedel för att lyckas med det.