Sammanfattning I denna undersökning har sju lärare som undervisar i teknikämnet årskurs 7-9 intervjuats i syfte att undersöka deras val av innehåll utifrån omgivande faktorer och deras ämnessyn.Frågorna som ställts i uppsatsen har haft för avsikt att ge kunskaper för att beskriva omgivande faktorer som påverkar valet av innehåll samt i vilken mån läraren behandlar teknikämnet i relation till etik, hållbar utveckling och olika samhällsfrågor. De omgivande faktorerna handlar om teknikämnets plats bland övriga ämnen på skolan, företrädesvis NO-ämnena. Det handlar också om den fysiska miljön i form av tillgång till rum som lämpar sig för praktiskt arbete, tillgång till material och verktyg samt tid till förfogande. Till omgivande faktorer kopplas också lärarens utbildning och behörighet samt hur det kollegiala ser ut på skolan där läraren är verksam. Undersökningens empiri har analyserats genom DiGironimos dimensioner som kan sägas ramar in vad teknik är, Klasanders emfaser som behandlar de ingångsvärden som läraren har samt Lundqvist som pekar på att läraren är den som ger riktning i lärandet. Analysen har lett fram till slutsatsen att omgivande faktorer spelar stor roll för valet av innehåll och en konsekvens av det är att lärarna i mindre uträckning ordentligt kopplar teknik till värderingar som etik, hållbar utveckling och samhälle. Det visar sig också att Skolinspektionens rapport om teknikämnet stämmer väl överens med det som den här uppsatsen visar.

Syftet med den här studien har varit att granska hur lärare använder den nya läroplanen Lgr11 då de planerat undervisningen. Jag har även tagit del av hur lärare arbetade då Lpo94:s läroplan var gällande för att därefter undersöka om lärare använder läroplanen i samma grad då som nu. Med utgångspunkt i intervjuer, textanalyser av Lpo94 och Lgr11 samt utifrån annan litteratur och forskning, så har en mindre kartläggning blivit möjlig. Metoden har varit kvalitativ genom att lågstandardiserade intervjufrågor använts. Det övergripande perspektivet är didaktiskt då undersökningen syftat till att undersöka lärares användning av läroplan och faktorer som påverkat dem vid lektionsplaneringarna. Studien har behandlat allmändidaktiska förutsättningar, vad som påverkat de intervjuade lärarnas val i planering av undervisning samt vilka skillnader som lärarna beskrivit att övergången från Lpo94 till Lgr11 medfört. En del av de resultat som framkommit visar hur lärarna efter införandet av Lgr11 tagit mer tid för bearbetning av läroplanen. Tidsaspekten verkar ha varit en central faktor för att en fördjupad insikt hos lärarna har kunnat inträffa. I jämförelse med Lpo94 har lärarna vidare uppfattat Lgr11 som mer konkret och strukturerad.

Elevers möte med skolan innebär ett möte med ett brett innehåll som innefattar en uppsjö av olika sätt att använda språk. Denna variation i språkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de språkliga praktiker som kringligger texterna. När det däremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begränsad; detta gäller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen är således att öka förståelse inom området. I studien intervjuades 12 elever i årskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande. De huvudsakliga teoretiska influenserna hämtades från genre och fenomenografi. Samtalet baserades på elevernas egna texter i narrativ och beskrivande genre. I analysen söktes beskrivningskategorier av elevernas olika sätt att uppfatta texttypers skilda strukturer. Respektive elevuppfattning jämfördes sedan mot den nivå av funktion och organisation som återfanns i elevens egen berättande text. Ur analysen trädde två skilda beskrivningskategorier fram: ett dynamiskt genrebegrepp och ett statiskt genrebegrepp. Elever i den förstnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av textens funktion. Medan elever i den sistnämnda kategorin uppfattade textens organisation som en produkt av den skrivprocess och det textinnehåll som kringligger texten. Resultatet av textanalysen visade att de berättande texter som producerades av elever med ett dynamisk genrebegrepp i högre grad var mer utvecklade än motsvarade elevtexter skrivna av elever med ett statiskt genrebegrepp. I slutskedet vägdes resultatet mot tidigare forskning om elevers skrivande. Där fördes en diskussion om huruvida elevers uppfattningar av metaspråk, texttyper och textskapande kan öka vår förståelse för elevers möte med olika genrer.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur lärare uppfattar att de förhåller sig till eleverna, när de gör sina undervisningsval i kursen Religionskunskap A på gymnasiet. I förhållande till detta har elevers studieinriktningar varit en faktor som studerats, för att undersöka om dessa har inverkan på undervisningen.Materialet till undersökningen har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem yrkesverksamma religionslärare i Uppsala. Intervjuerna har spelats in med en mobiltelefon och därefter transkriberats ordagrant. Intervjumaterialet har analyserats genom en innehållsanalys, där materialet sorterats i likheter och olikheter.Lärares undervisningsval har ställts i relation till om lärare utgår ifrån religionsundervisningens selektiva traditioner. Dessa rör kristendomens starka ställning och undervisning med världsreligioner i fokus istället för elevers egna livsfrågor. Valen har även ställts i förhållande till om lärarna utgår ifrån en undervisningstradition som syftar till att eleverna ska lära om eller lära av religioner.I undersökningen har det framkommit att lärarna i hög grad utgår ifrån eleverna och främst deras intressen, när de ska göra undervisningsval i religionsämnet. Detta pekar på att de intervjuade lärarna inte utgår ifrån den selektiva tradition som rör världsreligionernas dominans, utan låter elevers livsfrågor och intressen stå i fokus, vilket främjer en undervisningstradition som gör att eleverna lär sig av religioner och inte om.Det har visat sig att elevernas studieinriktningar har inverkan på lärares undervisningsval i vissa fall. Exempelvis har det klargjorts att vissa studieinriktningar läser mer religion än andra, vilket präglar innehållet. Detta visar på att det är studieinriktningen i sig som är avgörande, vilket inte berör religionsundervisningens selektiva traditioner.Det har även framkommit att flera lärare väljer att undervisa mer om islam, eftersom det uppdagats att många elever har fördomar mot muslimer. Detta visar på att lärarna i undersökningen inte utgår ifrån den selektiva traditionen gällande kristendomens ställning. Det visar även på att det finns ett stort samhällsproblem, som måste förebyggas.

Syftet med denna intervjustudie är att få en fördjupad förståelse för speciallärares syn på sitt arbete med elever i matematiksvårigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallärare använder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svårigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklärandet.Studien utgår från en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallärare som undervisar i grundskolans år 1-6.I resultatet synliggörs speciallärares uppfattningar om vad som försvårar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklärande. I resultatet framträder hur speciallärare arbetar med svårigheter och hinder och det framgår vilka strategier de använder i arbetet med eleverna. Speciallärarna uttrycker att elevens svårigheter kan bero på ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallärare beskriver sitt arbete med eleverna. En förutsättning som många av speciallärarna nämner som viktig i matematikutvecklingen och matematiklärandet är att eleven har förståelse för en grundläggande taluppfattning och begreppsförståelse.

Med utgångspunkt i skolans demokratiuppdrag och i det faktum att mycket lite forskning bedrivits om fascismdiskursen i läroböcker, har denna studie syftat till att undersöka fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska ur ett tidsperspektiv. Frågeställningarna som legat till grund för studien har varit: Hur konstitueras fascismdiskursen i svenska läroböcker för ämnet spanska? samt Hur har fascismdiskursen förändrats under tidsperioden 1967-2009? För att besvara dessa frågeställningar har spanskböckernas beskrivning av Francisco Franco, hans parti och regim, francotiden samt fascismen studerats genom en diskursanalys. Undersökningsmaterialet har hämtats från 22 svenska spanskböcker utgivna 1967-2009. Studiens tillvägagångssätt har varit att fastställa ekvivalenskedjor kring vissa nodalpunkter, och genom att analysera dessa identifiera mönster i beskrivningen av fascismen. Resultatet av denna analys har visat att fascismdiskursen i spanskböckerna blir alltmer negativ under tidsperioden 1967-2009, i och med att Franco och francotiden tillskrivs alltmer negativa egenskaper och en berättarröst som tar avstånd från fascismen, frankismen och diktaturen framträder allt tydligare. I beskrivningen av francotiden observeras en successiv hegemonisk intervention genom vilken en negativ diskurs får hegemoni över en positiv. Läroböckernas benämning av Franco och francotiden genomgår en drastisk förändring vid kalla krigets slut 1990 då de börjar benämnas som diktator och diktatur. Även fascismen kopplas under senare tid samman med diktaturen men beskrivs under hela tidsperioden som våldsam och i negativa ordalag.

Syftet med undersökningen var att jämföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde på räknande i lärobok. Jämförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lärandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att få en bild av vad räknande i boken gav, vilken matematik som användes i karaktärsämnen på verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt. Metoden byggde på att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades därefter från de teoretiska utgångspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill säga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta. Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och är viktigt kan eleverna ha svårt att ta till sig den för de använder den alltför sällan. När de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svårare problem och räknade flitigare än då de arbetade i boken. Det var omväxlande och gav läraren möjlighet till bedömning av eleverna.

Detta examensarbete har undersökt lärare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat på hur bakgrundsmusik påverkat klassrumsmiljön, och i vilken utsträckning den passar in i elevers olika lärstilar och vilka avsikter lärarna har. Arbetet har delats upp i två delstudier där sex lärare och tolv elever har intervjuats. Resultatet ur lärarintervjuerna visade att lärarna motiverar användningen av bakgrundsmusik med att skapa en klassrumsatmosfär som passar alla elever samt att lärarna motiverat lärandet, kopplat till musikanvändning. Resultatet av elevintervjuerna visade att de upplevde bakgrundsmusik som både något positivt och negativt samt att lärarnas avsikter med användning av bakgrundsmusik inte stämde överens med hur eleverna har upplevt och erfarit musiken.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka lärares attityder gällande litteraturkanon och lärares didaktiska synsätt och uppfattningar gällande litteratur. Och om dessa attityder påverkar undervisning och litteratururval. Frågeställningarna har varit: 1. Hur motiverar lärare sina litteratururval till undervisning? 2. Hur resonerar lärare didaktiskt kring litteratur i skolan? 3. Går det att urskilja ett samband mellan didaktiska synsätt och synsätt på litteraturkanon? Metoden som används i studien är kvalitativa samtalsintervjuer med fyra verksamma svensklärare på gymnasienivå. Resultatet visar att lärarna är eniga om att läsning är viktig men att utrymmet för läsning har minskat. De menar att det som påverkar deras litteratururval mest är vad som finns att tillgå på skolan och de ekonomiska aspekterna rörande det. Dessutom påverkas de av styrdokument och kursmål. Lärarna har olika synsätt på svenskämnet och att de strävar åt ena eller andra hållet utifrån tre konstruktioner av svenskämnet som Malmgren och Molloy formulerat och diskuterat. En av lärarna menar dock att hennes undervisning är en kombination av de olika konstruktionerna. Lärarna i studien menar att svenskämnet mer och mer kommit att bli ett färdighetsämne än något annat och att kulturarv och erfarenhetspedagogik får stå tillbaka. Endast en av lärarna är negativt inställd till kanon men gemensamt är att lärarna anser att det finns en outtalad litteraturkanon i Sverige som de påverkas av. En större studie utifrån denna med en bredare undersökningsgrupp skulle kunna ge ett tydligare resultat med högre reliabilitet. Det skulle även vara intressant att kombinera denna studie med en undersökning av elevers uppfattning om litteratur, litteratururval och litteraturkanon för att få en mer övergripande bild av situationen med läsning hos Sveriges unga.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna används i religionsundervisningen på gymnasiet. Dels av lärare och dels hur läromedlen handleder läraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslår som lämpliga arbetssätt för integrering av urkunder i undervisningen, men även vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel källmaterial, i jämförande analyser och förståelse för religionernas ursprung. Jag valde att använde mig av en kvalitativ studie eftersom den lämpade sig bäst för mitt syfte. För att få ett vidare perspektiv på min undersökning genomfördes både en litteraturstudie och en intervjustudie. Genom litteraturstudien fick jag en konkret bild av vilken didaktisk vägledning läromedelsböckerna bistår lärarna med för att integrera urkunderna i sin undervisning. Med intervjustudien fick jag svar på hur lärarna arbetar med urkunderna, vilken betydelse de anser att urkunderna har för undervisningen och lärarnas egen syn på läromedlens vägledning i att på ett didaktiskt lämpligt sätt integrera urkunderna i undervisningen.Resultatet av min undersökning visar att lärarna anser att urkunderna är av stor vikt och utgör de primära källorna till religionerna. Trots detta får de inte stort utrymme i deras undervisning. De anser inte heller att läromedlen är till stor hjälp för att integrera urkunder i undervisningen. Detta står i kontrast till vad jag kom fram till i min undersökning av läromedlen. Analysen visade att vissa böcker ger god didaktisk vägledning till att inkludera urkunder i religionsundervisningen.