Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framställs i läroböcker skrivna för gymnasieskolan i ämnet Religionskunskap. De fyra syftesfrågorna som jag har besvarat är; hur mycket utrymme får asatro eller andra föreställningar som kan kopplas till asatro i läroböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i någon/några av läroböckerna? Hur väl stämmer läroböckernas innehåll med ämnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhällsproblem? Den metod som jag har använt mig av är ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de läroböcker som jag analyserat inte stämmer särskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehåll. Men oavsett att läromedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons återkomst i dagens samhälle ger möjlighet för religionskunskapen som ämne att vara en del i ett ämnesövergripande samarbete, med både historia och samhällskunskap.

Den här uppsatsen handlar om rörelsen intelligent design, som tror att en intelligent skapare ligger bakom stegen i evolutionen. På så vis blir inte evolutionen en slumpmässig sak, utan en sedermera intelligent designad evolution. Den här intelligenta skaparen är med andra ord Gud. Uppsatsens ämnar  undersöka intelligent design och gymnasieskolan, närmare bestämt hur ID korrelerar med didaktik. Rent konkret är syftet med uppsatsen att se hur man i de centrala didaktiska frågeställningarna bemöter intelligent design i religionsläroböcker på gymnasial nivå. De fyra frågeställningar uppsatsen utgår ifrån är följande : Vilken tyngd och utrymme får intelligent design i undervisningsmaterialet? Hur beskrivs intelligent design i jämförelse med hur bibelns skapelsetro eller kreationism framställs? Kan idén om intelligent design inspirera elevernas intresse och frågor om religion och tro? Varför ska man undervisa om intelligent design? För att besvara dessa frågor består huvuddelen av uppsatsen av ett litteraturstudium med hermeneutisk inriktning av tre läroböcker på gymnasialnivå. I bakgrunden tas även grundläggande information och historik om intelligent design upp. Av materialet som studeras kan jag dra slutsatsen att intelligent design får en relativt liten roll i undervisningsmaterialet och att intelligent design ofta sammanställs med kreationism. Förslag ges på hur intelligent design kan inspirera eleverna till intressanta diskussioner i ämnet religionskunskap genom att  erbjuda ett tredje perspektiv, en blandning av vetenskap och tro som kompletterar varandra. Utifrån detta och andra argument ges goda orsaker för att undervisa om ID i skolan.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter.

I denna studie presenteras tre lärare och deras arbetssätt när de arbetar med de teoretiska delarna i musikundervisningen. Studien skildrar hur musiklärare kan undervisa teoretiskt i ett klassrum där eleverna är vana vid att arbeta praktiskt-estetiskt. Den visar också kreativa exempel på hur den teoretiska undervisningen kan bedrivas för att väcka intresset för teoretiskt arbete hos eleverna. Perspektivet på studien är utifrån ett lärarperspektiv där musiklärare under olika lektioner i olika årskurser har observerats och lärarna har sedan intervjuats. Empirin är analyserad utifrån ett fenomenografiskt och didaktiskt perspektiv. Resultatet visar flera olika arbetssätt som lärare kan använda sig av när de undervisar i musikämnets teoretiska moment. Lärarna talar om vikten av att använda olika medier när kunskapen förmedlas, det vill säga att informationen ges via bild, video, tal eller praktiska övningar för att eleverna ska hålla motivationen uppe under en hel lektion. Resultatet visar också hur lärarna ofta förmedlar teoretisk kunskap som kan komma att hjälpa eleverna i det praktiska musicerandet. Alla lärare är överens om att elevernas inställning till musikämnets teoretiska delar är negativ, men att denna inställning kan ändras över tid med hjälp av de olika metoderna som beskrivs i resultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares perspektiv på ett ämnesintegrerat arbete. Med hjälp av intervjuer undersöks sex gymnasielärares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den ämnesintegrerade undervisningen. Förutsättningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bästa tänkbara situationen för ämnesintegrering utifrån intervjumaterialet. Den didaktiska triangeln används som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrån de tre viktiga grundpelarna lärare, elev och innehåll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen. Här används ramfaktorteorin och ramfaktorerna avgör villkoren för undervisningen. Ramfaktorerna som används är tid, personal, skolans ledning och organisation samt platser. Studiens resultat visar att lärarnas främsta motiv till ämnesintegrering är elevernas förståelse för innehållet som är ett ämnesmässigt motiv. Det är också viktigt att lärarna har en vilja och ett intresse för ämnesintegrering vilket är ett pedagogiskt motiv. Kontexten skolan är avgörande för förutsättningarna och bästa möjliga situation. Främst är det ramfaktorerna tid samt skolans ledning och organisation som är avgörande för ämnesintegreringen. De är också de största hindren tillsammans med personalens ovilja att samarbeta. Ett oväntat resultat är lärarnas uppfattning av vissa ämnens karaktär som kan bli ett hinder då de är svårare att integrera än andra. De intervjuade lärarna anser att möjligheter finns i förutsättningarna och i SO-ämnens tvärvetenskaplighet samt kursers gemensamma mål som möjliggör ett samarbete i bedömningen.

In a multicultural society such as Sweden opposition between different ethnical groups can be hard to avoid. In the educational arena there is legislation and there are guidelines that aim to avert any kind of xenophobia directed at individuals or groups. As teachers occupy the end point of the educational chain the execution of these guidelines is for the most part left up to them. This paper aims to study how teachers handle situations where xenophobia is present and if so how they work preemptively against it. It also takes a closer look into the notion of professionalism within the teacher force with the aim of trying to answer whether teachers reach the requirements of professionalism. To do so we apply Gunnar Berg’s definition of the term 'professionalism' together with other scholars' thoughts on the subject. To study this phenomenon nine interviews with pre-written questions were performed with teachers in social studies and history at the high school level. There was also time given for interviewees to voice any other concerns they had. Our results showed that all social study teachers were aware of their preemptive work against xenophobia, while only two of the history teachers deliberately planned for it. In this context the majority of teachers interviewed conducted themselves to some degree of professionalism. Our conclusion regarding teachers' notions of professionalism is that it depends what requirements are set on the definition of the concept. In this study we can see a great deal of autonomy in the teachers interviewed, however, it ultimately depends on the context in which you judge professionalism.

Denna studie syftade övergripande till att ta reda på vilka sätt högläsning används som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolan, och mer specifikt till att ta reda på hur de medverkande lärarna reflekterar kring högläsning, hur lärarna reflekterar kring högläsningsprocessen (före, under och efter högläsning) samt att ta reda på vilka slags texter som högläses och hur dessa väljs ut. Undersökningen baserades på halvstrukturerade intervjuer med åtta gymnasielärare och resultaten som studien uppvisade analyserades utifrån diskursanalys som metod, och kopplades till den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter studien vilar på. Resultaten av undersökningen visade att de tillfrågade gymnasielärarna reflekterar kring högläsning som en metod att använda som introduktion till arbetsområden. Lärarna menade också att metoden används om de vill väcka elevers intresse, engagemang och läslust genom att välja litteratur eleverna tycker om, och om de vill arbeta språkutvecklande, genom att välja litteratur som utmanar eleverna språkligt och innehållsmässigt. Samtliga lärare poängterade lärarens roll vid arbete under och efter högläsning, där de framhöll läraren som språklig förebild. Några av lärarna reflekterade kring förberedelser innan högläsning, men många framhöll tiden som ett hinder. Huruvida högläsning är något som främst läraren bör ägna sig åt, eller något som eleverna bör göra, resonerar lärarna lite olika kring, men samtliga av de medverkande lärarna menar att de högläser för sina elever när innehållet i texter är det väsentliga.

Zugl.: Heidelberg, Univ., Diplomarbeit, 2006 / Titel auf der Beil.

Zugl.: Salzburg, Univ., Diss., 2005