Syftet med vår studie är att undersöka hur unga män i åldern 16-25 år ser på manlighet och kvinnlighet. Vår studie bygger på en kvantitativ metod i form aven enkät som metod vilken granskar en eventuell koppling mellan de populärkulturella tidskrifterna Moore/Slitz, Rocky, övriga serietidningar och Sonic samt övriga specialtidskrifter och unga mäns syn. Enkäterna har delats ut till tre skolor i södra Halland. Utfallet av studien visar på unga mäns schablonmässiga och stereotypa könsbild samt en tydlig koppling mellan läsning av vald tidskrift och synen på manligt och kvinnligt. Undersökningen visar även på ett samband mellan unga mäns könssyn och samhällets socialiseringsprocess. Detta resultat reflekterar vi kring utifrån ett feministiskt samt didaktiskt perspektiv, då vi som lärare är ålagda att arbeta för ett jämlikhetstänkande mellan könen inom skolvärlden.

Syftet med denna studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Studien belyser även maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen är en del av. Tre diskurser uppmärksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lärare som undervisar i teknikämnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjälp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna används Faircloughs metod för kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen anses ge stöd för tolkningen att teknikämnet är vagt formulerat i kursplanen och lämnar utrymme för olika tolkningsmöjligheter. Lärarna uttrycker osäkerhet när det gäller tillämpningen av kursplanen, de saknar relevanta begrepp och beskriver teknikämnet i första hand som ett praktiskt ämne. Formandet av eleverna till kritiska medborgare är nedtonat i kursplanen och uppmärksammas inte heller i de två andra diskurserna, vilket verkar upprätthållande på rådande maktstrukturer. Både i lärardiskursen och i kursplanen ges uttryck för en syn om flickors och pojkars olikheter när det gäller teknik, vilket verkar i en bevarande riktning vad gäller traditionella könsrollsmönster och förhärskande maktförhållanden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga attityder gentemot religionsundervisningen på gymnasiet och drama som undervisningsmetod, samt att föreslå en med drama integrerad religionsundervisning, där drama är metoden, och religion står för innehållet. Detta för att utforska utförbarheten av en sådan undervisning, där drama är metoden för religionsundervisningen på gymnasiet. Jag har med hjälp av intervjuer och litteratur undersökt vilka dramametoder som går att använda, samt vilka effekter dessa kan tänkas ha för undervisningen. Sedan har jag gett förslag på en serie konkreta religionsundervisningsexempel, vilka jag stödjer mot de didaktiska hjälpmedlen vad, hur och varför. Jag använder mig av Mia Marie Sternudds doktorsavhandling, Dramapedagogik som demokratisk fostran?, för att kategorisera mina lektionsförslag efter undervisningssyfte. För att kartlägga attityder gentemot religionsundervisningen på gymnasiet och drama som metod i undervisningen, har jag genomfört en enkätundersökning, där 100 personer, med erfarenhet av svensk gymnasial religionsundervisning, deltar. Jag har i min enkätundersökning kommit fram till, att drygt 2/3 av de 100 deltagande ställer sig positiva till drama som undervisningsmetod, samt att hela 62 procent känner att religionsundervisningen på gymnasiet är i behov av en förändring. Många ansåg att det är lärarens entusiasm som avgör om undervisningen är bra, och andra ser innehållet som det främsta viktiga. Flera önskade sig mer diskussioner och aktivitet på lektionerna. Mina undervisningsförslag som jag arbetat fram visar hur drama kan användas som metod, utan att förlora ett innehållsmässigt djup i undervisningen, och att möjligheterna till en integrerad undervisning är stor. Jag anser att jag i mina förslag, exemplifierat hur drama kan användas som undervisningsmetod i religionskunskap på gymnasiet, där undervisningen möter läro- och kursplanernas mål, samt de kursplansperspektiv som regeringen satt upp. The purpose of this thesis is to examine attitudes towards the teaching of religion and drama as the teaching method, and to propose an integrated form of education where drama is used as a method when teaching religion. This is performed in an attempt to explore the possibility of using such a method of teaching. By studying existing literature as well as performing interviews I have examined possible drama methods and their conceivable effects on learning, and proposed classroom cases on how to apply drama. These cases are relying on what, how and why; what shall be taught, how it shall be taught, and why I have chosen this specific method. The cases are categorized in line with Mia Marie Sternudd's Ph. D Thesis, Educational Drama as a mean of fostering democratic values?, where she defines four perspectives of educational drama. A survey of one hundred individuals with experience from Swedish religious education was performed in order to examine the attitudes towards the teaching of religion. In the course of my investigation i have reached the conclusion that about two thirds of the one hundred participants think positively of the idea to use drama as a teaching method. Also, sixty two percent consider the religious education to be in need of improvement. Many think that the enthusiasm of the teacher is the deciding factor in whether the education is good, and others view the contents as the most important. Several want more discussions and activity during class. My classroom cases show how drama as a method can be used, without loosing any depth in the contents, and that the potential to use drama as a method in religious education is considerable. And I do feel that my cases show how drama may be used in teaching while maintaining the standards set by the national curriculum.

Aktivt lyssnande är en teori som berättar hur man kommunicerar med studenter när man undervisar. Detta är ett försök som tillämpar Aktivt lyssnande vid samtal gällande matematisk problemlösning på gymnasienivå. Syftet med detta försök är att studera förändringen av dialogen mellan läraren och studenten under matematiklektionerna. Hur förändras typen av matematiska frågor som studenten ställer till läraren under dialogerna? Hur förändras - tidpunkten då studenten väljer att ställa sin fråga före, under eller efter påbörjad lösning? Kan Aktivt lyssnande hjälpa läraren att tolka studentens språk och förmedla sitt budskap? Datainsamlingen skedde sommaren 2007 hemma hos forskaren med aktivt deltagande. Jag planerar undervisningen och agerar sedan som lärare. Varje dialog dokumenteras inför reflektion och reglering till nästa gång. Försöket visade att aktivt lyssnande i början kräver mer tid per samtalstillfälle med studenten men efterhand med tiden så frågar studenten mindre och försöker göra mer på egen hand. Jag å min sida upplevde studenten mer motiverad och kreativ.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika. Eleverna fick utföra en MBL – laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL – utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel. Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen. Elevernas resultat på testfrågorna visade att den gruppen som fick MBL – pedagogik förbättrade sina resultat efter laborationen i större utsträckning än den gruppen som endast använde MBL-tekniken. Slutsats från projektet är att pedagogiken har stor betydelse för elevernas lärande.

Sammanfattning I denna studie belyses skäl till varför samverkan upprättas mellan olika institutioner inom lärarutbildningen. Vidare belyses hur en sådan samverkan kan gestalta sig och hur den kan påverka lärarutbildningen. Studien belyser utbildares perspektiv och dessa utbildare är representanter från olika universitet. Vi har fördjupat våra kunskaper inom samverkansområde och ämnesdidaktiskt område med hjälp av litteratur som vi anser vara relevant för vår undersökning. För att kunna besvara vårt syfte och våra frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ intervjumetod var mest lämpad. I vår studie antyds att den samverkan respondenterna deltar i styrs av ambitionen att skapa en bättre lärarutbildning. Dock sker detta genom olika tillvägagångssätt för att uppnå detta. I vår studie antyds att samverkan försvåras om pedagoger har makten, en hög ambitionsnivå förutsätter att samverkan är jämlik, en hög ambitionsnivå som är jämlik resulterar i nyskapande, samt att påtvingad samverkan kan resultera i en låg ambitionsnivå.

<span style="font-size: 12pt; font-family: ">Arbetet syftar till att genom lärarintervjuer, elevenkäter och loggboksanalys kartlägga logg­boksanvändandet inom svenskämnet på gymnasiet. Frågor gällande språkriktighet respektive bedömning och arbetssätt kring loggboken behandlas. Arbetet intresserar sig för eventuella skillnader mellan lärares och elevers syn på loggboken. Resultaten tyder på att lärarna har en mer positiv syn än eleverna, vilka ofta är besvikna på att lärarna skriver respons för sällan. Loggboksanalysen visar att eleverna är goda reflektörer, men att de ibland nöjer sig med att återge vad som har hänt.</span>

Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar. Metod Vi har i vår studie haft en kvalitativ ansats och genomfört strukturerade observationer och intervjuundersökningar. Vi har i vårt angreppssätt tagit utgångspunkt i ramfaktorteorin, där vi sökt efter olika faktorer som styr. I studien har vi båda medverkat vid observationer och intervjuer, för att få stöd av varandra och för att öka tillförlitligheten i resultatet. Efter genomförandet av observationerna gjorde vi sammanfattningar av dessa direkt då vi hade dem färskt i minnet. Intervjuerna har spelats in och skrivits ut även dem i direkt anslutning till genomförandet. Resultat Resultatet visade att det innehåll som samtliga lärare prioriterade mest i sin undervisning var relationer och läs- och skrivlärandet. Två av lärarna i vår studie fokuserade även på matematik och en lärare på musik. I resultatet framgår det även att lärarna varierar både arbetsformer och arbetssätt i sin undervisning, var och en på sitt sätt. Alla lärarna såg samtliga styrdokument som positiva möjligheter och inte som begränsningar i sitt yrkesutövande.

Uppsatsens syfte är att få en djupare förståelse för kristendomens betydelse för religionskunskapens ämnesidentitet ur ett lärarperspektiv. Huvudfrågeställningen i uppsatsen är vilken betydelse gymnasielärare ger kristendomen som innehåll inom religionskunskapsämnet. Utgångspunkten är undervisningen om religioner och livsåskådningar. I uppsatsen knyts lärarnas svar till läroplanens formuleringar om kristen etik och individens fostran. Uppsatsens studie utgörs av intervjuer av fyra gymnasielärare som undervisat i religionskunskap i vardera minst tretton år. Med utgångspunkt i Englunds uttolkning av läroplansteorin görs en indelning i kategorier. Analysverktyget är delar av de didaktiska typologier som utformats i Englunds efterföljd. Resultatet visar att det föreligger stora variationer i såväl önskvärda innehållsval som vad man vill uppnå med undervisningen. Även kunskapssyn varierar. Samtliga lärare utgår dock från den större betydelse man anser att kristendomen har gentemot övriga förekommande religioner i det svenska samhället. Gemensamt är även målet att ändra elevernas inställning till religiöst liv inom alla religioner. En möjlig slutsats är att socialisationsinnehåll och ämneskaraktär präglas av den betydelse kristendomen ges.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus på ämnesintegrering.  Frågeställningarna som vi önskar svara på i denna studie är följande: 1) I vilken utsträckning anser lärarna att de arbetar ämnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lärarna påverkar ämnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lärarna att de påverkas av ramfaktorerna på de kommunala respektive privata skolorna i förhållande till ett ämnesövergripande arbetssätt? Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslärare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i två steg, först en basintervju och därefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrån våra analysverktyg, vi använde oss av ramfaktorsteorin. Resultatet visar att ämnesintegrering i hem- och konsumentkunskap i grundskolan varierar från lärare till lärare och från kommunala respektive privata skolor. Lärarna pekar ut fyra ramfaktorer som utgör möjligheter och/eller hinder för deras undervisning: 1) Läroplan och styrdokument, 2) Skolledning, 3) Samarbete samt 4) Tid. Slutsatsen i vår studie visar att hem- och konsumentkunskapslärarna på de privata skolorna i större utsträckning använder sig av ett ämnesintegrerat arbetssätt. Detta beror på ett närmare samarbete mellan lärarna på skolan och skolledningens beslut om vilket arbetssätt som skall råda.