Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan användas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger från fyra olika förskolor. Resultaten vi fått har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet. Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehåller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid är medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekräftar att musik och rytmik är ett utmärkt pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krävs kunskap om vad matematik för förskolebarn är, för att pedagogerna ska kunna upptäcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krävs pedagoger med ”matematikglasögon” för att kunna se möjligheten att använda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen. För att skapa de bästa förutsättningarna krävs pedagoger med kunskap och intresse för både matematik och musik/ rytmik.

No description available.

No description available.

Vi har valt att studera mobbning och utanförskap inom förskolan. Mobbning förekommer inom olika miljöer men vi måste begränsa vår studie. Mobbning är även ett begrepp som är svårt att definiera och det finns olika teoretiska uppfattningar. Detta är intressant att undersöka. Studien påbörjades med intervjuer. Viktiga frågeställningar var: Förekommer mobbning och utanförskap i förskolan? Hur förhåller sig pedagogerna till begreppen mobbning och utanförskap? Hur arbetar pedagogerna i verksamheterna med mobbning och utanförskap?   Empirin i studien är framtagen med hjälp av ”face to face” intervjuer med sex verksamma pedagoger inom samma kommun. För att senare bearbetats med hjälp av den narrativa metoden. Resultatet beskrivs därför i form av sex mindre berättelser med de intervjuades svar på forskningsfrågorna. Studien är även baserad på  hermeneutisk metod.   Sammanfattning av resultat: Mobbning förekommer i förskola men definieras ibland som utanförskap. Det är viktigt att börja arbeta förebyggande med dessa frågor inom förskolan Pedagogerna arbetar med mobbning och utanförskap på likartat sätt men individuellt inom egen verksamhet. Möjligheter, stödresurser kan utnyttjas på ett bättre sätt

No description available.

Abstract This study deals with NTA in preschool and the purpose of the study is to find out how the NTA project works out in practice. In the empirical study I have used questionnaires as a research method (Trost2001). Questionnaires have been sent to preschool teachers in the whole of Sweden to get as good a selection as possible. The responses received have been processed and analyzed. The results are reported below. The majority of the teachers thought it worked well to work with the NTA. Most were satisfied with NTAs education and thought that the education helped them to feel more secure in answering children's questions about science and technology. However a small proportion of the respondents did not think so. One half of the educators thought that it were easy to work with the material they had received from NTA. The other half thought it was a difficult task. All teachers felt, however, that the booklets that the NTA designed was very good and they felt that the kids thought it was great fun with the experiments. Many of the teachers changed their working methods after the introduction of the NTA and they also think it works well to work with the scientific investigative approach. Investigation in technology and physics are made more commonly after the introduction of the NTA, than before. Biology was previously the most common subject. The study shows that teachers believe that NTA is a good tool to use to achieve the objectives of Lpfö 98 reefs 2010th. Educators believe that the NTA helps teachers to gain a greater interest in science and technology and that educators now after the introduction of the NTA is working more with science. Educators also see that the children have a greater interest in science and technology and that the children also have more questions to the educators. They also see that the kids are talking about science and technology with each other. Key words Pedagogies, preschool, science, technology,

Sju förskolor med utomhuspedagogisk profil undersöktes i denna studie. Genom kvalitativa intervjuer med totalt 6 förskollärare och 22 barn kartlades hur förskollärare och barn i utomhuspedagogiska förskolor uppfattar lärande och kunskapsskapande. För att komplettera intervjuerna gjordes deltagande observationer i 5 av de 7 förskolorna under en hel dag och dokumentation kring lärande studerades i samma syfte. Studien visar att förskollärarnas uppfattningar kring lärande och kunskaper stöttas av vetenskaplig forskning och teoribildning. En tydlig betoning på sociala kunskaper, som ett viktigt kunskapsområde, präglade förskollärarnas syn. Alla förskollärare ansåg också att alla läroplanens målområden och kunskapsbegreppen kan tas upp med utomhuspedagogiska arbetsmetoder och att det tom kan vara lättare och fördjupa lärandet ytterligare. Miljöns roll för att lyfta upp nyfikenhet och motivation i lärande betonades. De flesta förskollärarna menade att deras roll var att vara närvarande och att utmana till vidare lärande. I övrigt betonade de ett flertal olika områden, vilka i sin helhet gav en flerdimensionell bild av lärarens roll i kunskapsbygget. Att hinna med den pedagogiska dokumentationen upplevdes av flera av förskollärarna vara en svårighet i det utomhuspedagogiska arbetet, eftersom mycket tid spenderas ute. Detta kan lyftas upp som ett dilemma eftersom utomhuspedagogisk teoribildning sätter en stor vikt vid reflektionen och dess betydelse för lärandet. Barnen kopplade lärande som begrepp mycket till skola och skolfärdigheter, men också kunskaper som kan kopplas till den bedrivna utomhuspedagogiska verksamheten.

I förskolan är det många förskollärare som ska samarbeta. Förskollärarna ska ge stöd åt de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver särskilt stöd. Syftet med denna undersökning är att se, hur förskollärare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av särskilt stöd utifrån ett konkret fall. Denna undersökning är en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte två förskolor och intervjuade fyra förskollärare, de fick tolka ett styrdokument utifrån barn i behov av särskilt stöd. De fick även läsa en fallbeskrivning om ett barn i behov av särskilt stöd. Detta även för att se hur förskollärarna utifrån erfarenheter och kompetenser tolkar dessa dokument. Resultatet visade att förskollärarna har alla olika tolkningar och det är något som kan finnas på förskolor, men tillsammans kan ett arbetslag arbeta ihop sig och ha ett arbetssätt som är lika för barn som är i behov av särskilt stöd, genom att diskutera osv. runt åtgärder som kan behövas. Det förskollärarna kan tycka, är att styrdokumenten kunde vara tydligare och mer ingående i dess syfte. Det är viktigt att ge barnen trygghet och att se till barnens bästa.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i förskolan uppfattar och förhåller sig till matematiken i sin verksamhet. Metodvalet är intervjuer med lärare i förskolan samt observationer av barn i förskolan. Resultatet av studien är att barnen lär sig matematik i sin vardag på ett naturligt och lekfullt sätt. Genom att lärarna i förskolan samtalar med barnen och observerar dem får lärarna reda på om barnen har lärt sig matematik och hur lärarna kan utveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lärarna verksamheten utifrån barnens intresse och behov. Dessutom lyfts fram att lärarna ska vara uppmärksamma och visa eget intresse för matematik eftersom det stärker barnen och utvecklar deras grundläggande förståelse för matematiken.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur pedagoger och barn på en förskola använder TAKK som stöd i kommunikationen samt pedagogernas syn på metoden. Undersökningen genomfördes med observationer av både pedagoger och barnen och genom intervjuer med pedagogerna. Resultatet visar att barnen använder TAKK som stöd i kommunikationen främst med vuxna och i mindre utsträckning med varandra. Pedagogernas användning av TAKK varierar och deras syn på metoden är i huvudsak positiv. Den avslutande diskussionsdelen lyfter fram pedagoger och barns användning av TAKK och betydelsen av TAKK som stöd i kommunikationen. Som avslutning på arbetet ger jag förslag på fortsatta forskningsfrågor.