Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare. Min forskning fokuserar på, stress och hur man kan minska detta. Resultatet visar på att förskollärare är väl medvetna om stress och hur den kan förebyggas, att förskollärarna upplever mer eller mindre stress i sin vardag.  De faktorer som framför allt bidrar till stress var höga ljudnivåer, personalbrist, extra arbetsuppgifter, stora barngrupper samt att inte hinna med att planera i barngrupperna.  Stress hos förskollärarna själva definierades som en känsla av spändhet, frustration eller depression.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur föräldrar uppfattar föräldrasamverkan och vad de upplever sig ha inflytande över och delaktighet i förskolans verksamhet. Studien baseras på en kvalitativ fokusgruppsintervju med föräldralediga föräldrar. Resultatet visar att föräldrarna visserligen vill vara delaktiga i deras barns vardag på förskolan, utifrån deras eget behov och de förutsättningar som krävs. Föräldrarna upplever dock samtidigt en svårighet att sätta sig in i den bakomliggande pedagogikens funktion för verksamheten. Föräldrarna tror också att fler spontana träffar skulle ge mer samhörighet och delaktighet i förskolan.

That all children today receive the opportunity to explore all of their capabilities is not certain at all preschools. Today there are preschools that are not able to work actively to explore the children's abilities because the large number of children and not enough teachers. Therefore I want to find out with my research how the educators would react when there is a crisis with the youngest children, the toddlers. I also want to find out different ways of acting in everyday situations at the preschool and why the teachers act in that way. I have relied on qualitative methods and I have used the critical incident method in my study. In the interviews the teachers was given three different situations that could appear at a preschool and they have then told me how they would have reacted. The results demonstrate that the educators have acted with the best interest of the children in mind and that they look at toddlers as competent at an early age. How the teachers have acted demonstrates their view of the toddlers and the awareness of how competent the toddlers are. Keywords: Toddlers, small children, teacher and preschool.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen.

No description available.

No description available.

Vi har utgått ifrån det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vår studie. Vår studie har behandlat vilket material som finns och används på respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har även undersökt på vilket sätt materialet används av lärarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  på  förskolorna,  och  i  så  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vår  studie   var  att   ta   reda   på   användningen   av matematikmaterialet  på  förskolor  som  arbetar  utifrån  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har även tagit reda på pedagogers tankar bakom matematikmaterial. Studien har inte som syfte att jämföra de olika pedagogikernas användning av material. Vårt empiriska insamlande  material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer. Pedagoger  som  intervjuats  har  arbetat  med  barn  i  tre  till  fyra  års  ålder. Resultatet  visade  att  samtliga  förskolor  har  matematikmaterial  som  de arbetar  med.  En  del  material  fanns  det  en  specifik  tanke  bakom,  andra material   som   vanligtvis   inte   användes   till   matematik   kunde   bli   ett matematikmaterial  och  pedagogerna  hade  då  ingen  specifik  tanke  bakom detta  material.  Utifrån  resultatet  anser  vi  att  matematikmaterial  är  ett  bra redskap  att  använda  sig  av  för  att  barn  ska  få  en  förståelse  för  vad matematik  innebär.  Vi  anser  också  att  annat  material  som  exempelvis stövlar, bestick med mera kan bli matematikmaterial, det behöver inte finnas en matematisk tanke bakom det från början.

Abstrakt Syftet med undersökningen var att ta reda på hur, och i vilka situationer pedagogerna synliggör talbegreppet för barn i förskolorna och vilka aspekter av begreppet som synliggörs för barnen. Empirin har samlades in med hjälp av intervjuer, både muntliga och skriftliga, som senare kompletterades med observationer av pedagogens arbete. Intervjuerna gjordes på två förskolor i samma kommun. Sex pedagoger deltog i undersökningen. Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med att synliggöra talbegreppet för barnen i förskolan och lyfter fram olika aspekter, som ett-till-ett principen, stabila ordningsprincipen, kardinaltalsprincipen, abstraktionsprincipen och principen om irrelevant ordning för att fördjupa deras begreppsbildning. Pedagogerna arbetade bland annat med sång, sagor och konstruktion för att fördjupa barns kunskaper om talbegreppet.

No description available.