Syftet med denna uppsats var att undersöka hur pedagoger i Kenya använder lek i sin undervisning samt deras syn på användandet av lek i undervisningen. Vi använde oss av observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.  Observationerna gjordes av en pedagogs arbetssätt för att ta del av hennes olika undervisningssätt. Därefter gjorde vi intervjuer med pedagoger för att ta reda på deras tankar och åsikter kring lek i undervisningen.   Vårt resultat visade att pedagogerna använde sig av lek i undervisningen med en variation av olika estetiska undervisningssätt. Bland annat gestaltning, sång och rörelse, variation av röstlägen samt bearbetning av olika begrepp under observationerna. Pedagogerna var överens om att leken är viktig i förskolan och därför användes den kontinuerligt i undervisningen. De var alla enade om att leken hjälper barnen att utvecklas, och att den är nödvändig för lärande.

No description available.

Detta arbete har syftet att undersöka hur pedagoger arbetar och ser på barns språkutveckling inom förskolan. Vår utgångspunkt var den didaktiska frågan Hur? Undersökningsmaterialet består bland annat av litteratur om tidigare forskning inom ämnet och en genomförd undersökning gjord av Cecilia Rösth och Nina Keuneke. Vi kommer även att beröra Lpfö98 samt de olika lokala arbetsplanerna för varje förskola. Undersökningsmetoden som vi kommer att använda oss av i detta arbete är intervjuer. Vi var intresserade av pedagogernas tankar därför valde vi att göra våra intervjuer informell och kvalitativ. I undersökningen deltog fem pedagoger, från fyra olika förskolor, en montessoriförskola, en I Ur och Skur, och två kommunala förskolor utan någon specifik inriktning. Resultatet av denna undersökning visar att språk är stort, genom intervjuerna har det framkommit att alla informanter medvetet arbetar med att stimulera barns språkutveckling, pedagogerna som deltagit i vår undersökning har ett varierat arbetssätt och använder sig av olika material för att arbeta språkutvecklande. I vår studie har vi uppmärksammat förskolornas miljöer ur ett språkutvecklingsperspektiv Vi anser att den miljö som barnen vistas i troligtvis har stor betydelse för deras språkliga utveckling. Vidare visar resultatet att alla pedagoger som deltog i undersökningen har olika åsikter om huruvida barn ges olika förutsättningar för språkutveckling i förskolan. Vi kan genom denna undersökning konstatera att arbetssätten skiljer sig åt mellan de olika förskolorna och som vi ser det ges barnen olika förutsättningar för språkutveckling beroende på de olika förskolornas arbetssätt och inriktningar.

Undersökningens syfte var att ta reda på vilken matematik som förekommer på förskolan, och i vilka situationer. Vi ville även ta reda på om pedagogerna synliggjorde matematiken i de organiserade aktiviteterna, och i så fall vilken matematik. Vi genomförde en kvalitativ undersökning genom totalt elva observationer på en förskola under tre dagar. Observationerna utförde vi tillsammans och dessa var både strukturerade med hjälp av ett observationsschema samt ostrukturerade. De tekniker vi använt oss av är bandinspelning via diktafon samt anteckningar. Observationerna fördelades vid olika tillfällen under dagen, under tre kategorier: fri lek, valstund, och organiserade aktiviteter. Resultatet visade att tid, rum och formkategorin dominerar när det gäller det matematiska innehållet i den fria leken och valstunden. Däremot i de organiserade aktiviteterna dominerade tal och antal, dock marginellt. Kategorin sortering hittade vi i mycket liten mån men mönster hittade vi överhuvudtaget inte i vårt resultat. Slutsatsen av vår undersökning blev att vardagsmatematik förekommer på förskolan i allra högsta grad och barnen befinner sig bland matematik i allt de gör, precis som vi hade trott. Pedagogerna synliggjorde matematik i viss mån, men vi skulle gärna ha sett att de lade ännu större vikt vid detta och tog fasta på barnens initiering av matematik och ledde dem framåt i deras matematiska tänkande.

<p>Vårt syfte med detta arbete är att undersöka vilka metoder pedagoger använder vid läsning och berättande för att stärka barns språkutveckling. Våra frågeställningar är följande:Hur används läsning och berättande för att stimulera barns språkutveckling?Varför använder pedagogerna sig av läsning och berättande?Hur påverkar läsmiljön läs- och berättarstunden?För att få svar på våra frågeställningar använde vi oss av kvalitativ metod genom att genomföra fyra observationer under läs-berättarstunden samt sju intervjuer med förskollärare på fyra olika förskolor.Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna arbetade med olika metoder vid läsning och berättande för att stärka barnens språkutveckling. Flera av pedagogerna reflekterade också över sina arbetssätt och menade att de kan bli bättre på att använda konkreta metoder.</p>

<p>Dialogs in pre-school-a pedagogically tool or something one only has?</p>

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskollärares förhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen i förskoleverksamheten. Läroplanen för förskolan benämner barns delaktighet och inflytande som något som ska genomsyra verksamheten tillsammans med samhällets demokratiska värderingar (Skolverket, 2010). Då läroplanen endast utgår från strävansmål utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter ska integreras i verksamheten är det pedagogernas tolkning och förhållningssätt kring ämnet som styr. Detta gör att pedagogens förhållningssätt får en viktig roll i verksamheten och är således både intressant och viktig att undersöka och reflektera kring. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och bygger på observationer samt ett eftersamtal med pedagogerna på den aktuella avdelningen. Som teoretisk utgångspunkt använder vi oss av det sociokulturella- och relationella perspektivet, då vi granskar samspelen och relationerna mellan pedagog och barn. Resultatet visar att pedagogerna i vår studie var väl medvetna om sitt eget förhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande, samt att de arbetade aktivt med dessa frågor. Något som framkom i analysarbetet, som vi sedan för en diskussion kring, var att delaktighet och inflytande är något som pedagogerna kan ge och som barnen kan få. Detta ledde oss in i en diskussion kring pedagogers makt och hur denna tar sig i uttryck.

Bakgrund: Cirka en fjärdedel av barnen i Sverige är överviktiga. I dagens moderna samhälle har barn stor tillgång till exempelvis TV och surfplatta vilket leder till många stillasittande aktiviteter som kan orsaka ohälsa. Syfte: Att undersöka förskollärares upplevelser kring hur de i dagsläget arbetar med förskolebarns hälsa med särskilt fokus på kost och fysisk aktivitet i förskolan. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats. Ett framarbetat frågeformulär med öppna frågor användes och resultatet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och presenterades senare i teorigenererade teman. Urvalet bestod av sex förskollärare i en större stad i Sverige. Resultat: Av de 18 tillfrågade förskollärarna deltog sex stycken i vår intervjustudie. Slutsats: Det är viktigt att grunden för en god hälsa lärs in redan i tidig ålder. Förskolan blir i detta sammanhang inflytelserik av den anledningen att 95 % av Sveriges barn i åldern 1-5 spenderar en stor del av sin tid i förskolan. Både fysisk aktivitet och bra kost bidrar på många sätt till en god hälsa. Intervjustudien visar att förskollärarna ser på hälsa som ett brett begrepp där flera aspekter ingår och att deras inställning och syn på fysisk aktivitet och kost har betydelse för främjandet av barns hälsa. De förskolor som förskollärarna representerar uttryckte att de arbetar med hälsa på olika sätt fast med samma mål, där målet är att barnen ska nå god hälsa.

Bakgrunden till min studie är att bristande tillgänglighet blev en ny form av diskriminering den 1 januari 2015. Därför syftar denna studie till att undersöka pedagogers erfarenheter och uppfattningar kring begreppet tillgänglighet och de möjligheter och hinder som pedagogerna ser när det gäller att skapa en tillgänglig miljö. Studien har en kvalitativ ansats med en hermeneutisk utgångspunkt. Information samlades in via semistrukturerade intervjuer med fyra pedagoger inom förskolan. En analys av materialet har gjorts utifrån Vygotskijs teori, inkluderingsbegreppet samt ett värderingsverktyg för tillgänglig utbildning. Resultatet visar att pedagogernas yrkeserfarenhet och kunskap om olika funktionsnedsättningar påverkar hur de ser på begreppet tillgänglighet. Pedagogerna visar på stor kreativitet när det gäller att skapa en tillgänglig fysisk miljö, det är endast faktorer som pedagogerna själva inte rår över som gör att miljön inte blir tillgänglig. Pedagogerna betonar att för att den sociala miljön ska bli tillgänglig för barn med funktionsnedsättning, kan barnet behöva en pedagog i närheten som stöttar. På flera förskolor går barnen som är i behov av särskilt stöd undan och tränar med sin assistent/resursperson. Det är endast en pedagog som tar upp att det har förekommit diskussioner kring att barnet sitter ensam med sin assistent. Resultatet visar även att pedagogerna upplever att barngruppens storlek och tillgången till en resurs/assistent påverkar deras möjlighet att skapa en tillgänglig miljö. Pedagogerna anser även att fortbildning samt kunskap om barnets funktionsnedsättning ökar möjligheten att skapa en tillgänglig miljö.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om barn inflytande i förskolan, med särskilt fokus på matsituationerna. I studien har jag valt att titta på vilka inflytandesituationer som kan identifieras, vilka initiativ barnen tar till inflytande samt hur pedagogerna bemöter barns inflytande. Studien är gjord genom videoobservationer under måltiden på två förskolor. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt är av stor betydelse för barns inflytande i matsituationen. Resultatet visar också att barnen kan påverka vissa delar i matsituationen. Inflytandet handlar till stor del om att de får välja sittplats, maten på tallriken och vad de vill dricka av mjölk eller vatten. Studien visar också att barnen tar initiativ till inflytande genom att visa på ansvar och ett visst motstånd.